Jonas Carl Linnerhielm

Född:1758-08-30 – Elleholms församling, Blekinge län
Död:1829-02-12 – Dörby församling, Kalmar län

Tecknare, Reseskildrare, Riksheraldiker


Band 23 (1980-1981), sida 723

Meriter

Linnerhielm, Jonas Carl, f 30 aug 1758 i Elieholm, Blek, d 12 febr 1829 i Dörby, Kalm. Föräldrar: kanslirådet Pehr L o Engel Fredrika Rothlieb. Elev vid Kalmar gymn okt 73, inskr vid LU 26 jan 75, jurex 21 maj 76, eo kanslist vid krigsexp 14 nov 76, kopist 14 jan 77, kanslist 19 jan 81, protokollssekr 20 sept 83—3 juli 96, allt vid krigsexp, godsägare på Ebbetorp, Dörby, riksheraldiker från 29 juni 09, kansliråds nhov 12. Reseskildrare, tecknare. - LFrKA 00.

G 1) 9 juli 1791 i Bäckaby, Jönk, m sin kusindtr Helena Maria Ehrenstråle, f 2 febr 1760 där, d 18 nov 1800 i Dörby, Kalm, dtr till översten Hans E (bd 12, s 385) o Maria Elisabet Uggla; 2) 18 juli 1809 i Sthlm, Jak o Joh, m Elsa Ottiliana v Francken, f 9 juni 1784 i Kalmar, d 22 april 1851 i Sthlm, Klara, dtr till v amiralen Hans Reinhold v F o Jakobina Augusta v Baltzar.

Biografi

Under sin tid som tjänsteman vid krigsexpeditionen i Sthlm blev L bekant med C C Gjörwell, som kom att få stor betydelse för hans litterära o artistiska utveckling. En av Gjörwells husgudar, den känslosamme idyllikern Salomon Gessner, blev tidigt L:s stora föredöme som konstnär i ord o bild. Men L kom under stockholmstiden också i kontakt med bröderna Elias o Johan Fredrik Martin, vilkas engelskinfluerade konst gav honom friskare impulser. J F Martins gravyrer av "märkvärdiga ställen i riket" blev vägledande för illustrationstekniken i L:s reseskildringar, medan intrycken från Elias Martin lätt urskiljs i L:s landskapsakvareller, som anses stå på ett genomsnittligt högre plan än L:s övriga verk som bildkonstnär.

Den elegante unge protokollssekreteraren L besökte under 1780-talet flitigt det gjörwellska hemmet, där han var en av de många uppvaktande kavaljererna kring dottern Brite Louise Gjörwell — sedermera känd som mor till C J L Almqvist — o hennes utomordentligt vackra syster Gustafva, med vilken L en tid var förlovad. Gjörwell hade uppenbarligen gärna sett att den förmögne adelsmannen blivit hans svärson, men L:s egen släkt, framför allt den sträve o ekonomiske fadern, hade tänkt sig ett mer förmånligt, ståndsmässigt parti. 1791 ingick L äktenskap med sin kusindotter Helena Maria Ehrenstråle.

L utgav 1795 ett urval av sin makas dikter under titeln Witterhets försök. De prydliga, välljudande o ibland eleganta styckena vittnar om smakfull stilkonst men knappast om någon starkare ingivelse eller mer originell formuleringstalang. Eftersom inga av Helena Maria L:s diktmanuskript finns bevarade, är det omöjligt att fastställa i vilken utsträckning utgivaren fungerat som sufflör o medförfattare. Konstateras kan dock att uppläggningen, ordvalet o stavningen i dessa poem mycket obetydligt påminner om skaldinnans bevarade brev men desto mer om hennes makes tillfällighetsdikter o svärmiska prosabetraktelser. Att L inte var alltför pedantiskt korrekt med angivandet av upphovsman framgår av att företalet officiellt påstods vara skrivet av utgivaren, fastän L för sina vänner inte gjorde någon hemlighet av att det i verkligheten författats av hans gode vän, skalden A G Silverstolpe. Denne hade bistått vid det restriktiva dikturvalet, o L anför i brev till brodern våren 1795, då han arbetade med illustreringen, att han ej gärna skulle tåla kritik av verserna, eftersom de var hans hustrus. Det vackra lilla dikthäftet, utsmyckat med L:s illustrationer i Gessners stil, fick ett välvilligt mottagande. Framgången inspirerade snart L till ett nytt litterärt projekt, medan däremot ingenting är känt om Helena Maria L:s fortsatta författarskap.

Efter faderns död 1794 ärvde L den betydande lantegendomen Ebbetorp, som han till en början skötte med sin praktiskt begåvade hustrus hjälp. Godsägarplikterna o hustruns tilltagande sjuklighet ledde till att han 1796 lämnade protokollssekreterartjänsten i Sthlm for att helt ägna sina krafter åt gårdens skötsel. L klagade i början över de obekväma plikterna, över "lantmannabesvär" o "bondgräl", men så småningom växte den veke skönanden in i sin nya roll o förvandlades till en säker o framgångsrik jordbrukare o privatekonom. Ebbetorp, som L tidigare haft svala känslor för o övervägt att sälja, upprustades och förskönades genom uppförandet av en huvudbyggnad 1799-1800 (arkitekt: C C Gjörwell dy) o anläggandet av en engelsk park. Egendomens hus o park har ofta avbildats av L i teckningar o gravyrer.

1809 — tretton år efter sitt avsked från offentlig tjänst — utnämndes L till riksheraldiker. Enligt egen uppgift hade han den mäktige Lars v Engeström att tacka för denna märkliga befordran, Ämbetet tycktes emellertid väl lämpat för hans artistiska begåvning. L.s intresse för heraldik skulle ha grundlagts redan under studietiden i Lund genom Sven Lagerbrings förmedling. Redan 1797 hade han målat en nyadlad familjs vapen för Riddarhuset. Upphöjelsen till riksheraldiker följdes tre år senare av att L erhöll kansliråds rang o titel.

L:s litterära berömmelse vilar på tre estetiskt tilltalande, av honom själv utsökt illustrerade volymer med skildringar av hans resor: Bref under resor i Sverige (1797), Bref under nya resor i Sverige (1806) o Bref under senare resor i Sverige (1816). Den förstnämnda volymen markerar ett sv genombrott för en ny stil i genren, eftersom den "medvetet och konsekvent tar avstånd från alla matnyttiga synpunkter på naturen" (Lindberger, s 450). Den snirklade o en smula uppstyltade stilen i dessa skildringar får sitt behag genom blandningen av frisk iakttagelseförmåga i Linnés anda o den förnumstigt sentimentala naturromantik som L övertagit från sin idol, schweizaren Gessner. L, som kallats "vår första skrivande turist" (Näsström), var mest intresserad av den uppodlade naturen, av sv herrgårdar o deras parkanläggningar o av bruk, kyrkor o städer. Han hade stort detaljintresse men saknade överblick o djupare originalitet (Hennings). I sina senare resebrev, där han skildrar Älvdalens natur, har han fått upp ögonen också för den vilda naturen o står nu "verkligen på tröskeln till romantiken" (Lindberger, s 459). L:s resevolymer har med rätta blivit eftertraktade boksamlarklenoder.

L avled på Ebbetorp 1829, efterlämnande en högst avsevärd förmögenhet. Han var en stor bok- o handskriftssamlare. L framstår för eftervärlden som en sympatisk men något vag gestalt: hans person, hans verk o hans levnadsöde är tidstypiska o föga särpräglade. Med sin praktiska duglighet, sina kulturella intressen o sina talanger som konstnärlig o litterär amatör ter han sig som en värdig representant för den förmögna gustavianska adeln.

Författare

Lars Krumlinde



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Tuschlavyrer o teckmar i NM. Akvareller o teckmar i Sthlms stadsmus. Förslagsritn.ar till 18 adliga vapen 1808—21 i Genealogica 261, RA. I den L:ska handskriftssamhen i Kalmar stifts- o gymnasiebibi finns bl a versavskrifter o brev till L från bl a C C Gjörwell, J H Liden o E Martin (se Sancte Ghristophers Gilles Chroenica, 33, 1980, s 301). Brev till L, antecknrböcker, skisser, gravyrer m m i det L:ska släktarkivet på Olivehult. L:s bibliogr ant:ar, ms m m i KB. L:s ant:ar om Dörby o Kläc-keberga socknar 1826-27 i VHAA. - Brev från L bla i KB (många till bla C C Gjörwell), Kalmar stifts- o gymnasiebibi i Kalmar stadsbibi, NordM, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bref... till utgifvaren; dat. Stockholm, d. 1 aug. 1784 (Collectio Gjörwelliana, d 1, Förnyad upl, Sthlm 1781 [-87], s 204-211, 2 pl [i st 3, 1786], omtr med Tillagning i Brefväxling [utg av C C Gjörwell], bd 4, Sthlm 1806[-07], s 5-15). — Bref om en resa til åtskillige bruk i Upland, samt genom Gefle til Falun och Sala [anon] (Upfost-rings-sälskapets almänna tidningar ..., 1787, Sthlm, d 2, s 329-334, 371 f, 393-395, o d 3, s 161-166, 169-173, 241-245). - Svenska vuer etsade af---. [Rubr.] [Sthlm] 1797. Tv-8:o. (4) s, 30 pl-bl. [Anon.] — Bref under resor i Sverige. Sthlm 1797. 4:o. XIV, 220 s, 10 pl-bl. [Anon.] -Bref under nya resor i Sverige. Sthlm 1806. 4:o. XIV, 150 s, 26 pl-bl. — Bref under senare resor i Sverige. Sthlm 1816. 4:o. XIII, 155 s, 16 pl-bl. [Föret.] — "Vår förste estetiske turist" om Huskvarna. Ett utdrag ur ... Bref under resor i Sverige 1797 jämte några anteckn av G Sahlström (Vår hembygd, [årg 1,] 1923, Utg av Huskvarna hembygdsförening, Huskvarna, s 25—33). — Brev under resor i Sverige. Valda samt med inl försedda av H Schiller. Sthlm 1932. 287 s. - En resa i Nacka år 1797 (Nackaboken, [1,] 1963, Nacka (tr Sthlm), s 96-104). - Resa från Stockholm till Gefle. Med förord av Wolter Ehn. Upps 1965. 43 s. [Ur Bref.. 1797.]

Utgivit: [Helena Maria Linnerhielm,] Vitterhets försök. Sthlm 1795. 54 s. [Anon; även illustrerat; ev även (med)förf.] [Ny utg] Malmö 1959.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA.

B Bennich-Björkman, Författaren i ämbetet (1970); L Bohman, G Fritzell o V Falck, 1800-talets Visby. En bildbok ... (1964); H Borelius, Gessners inflytande på sv litteraturen (Saml 1901); Carlander; Å Davidsson, Kat över sv handteckmar i UUB (1958); H Elovson, Bräderna L o Hirsch-feld. Trädgårdskonst o natursvärmeri under slutet av 1700-talet (Lychnos 1959); dens, Två brev från Carl Råbergh till bröderna L (Från Småland o Hellas. Studier tillägn Bror Olsson ..., 1959); dens, Ett vittert fruntimmer. Helena Maria L. Hennes liv o diktning (1959); H Frölich, Bröderna Elias o Johan Fredrik Martins gravyrer (1939); B Hennings, rec av L:s Resor (PHT 1933); Ö Lindberger, J C L:s naturskildring o dess förutsättningar (OoB 1939); S Lindroth, Sv lärdomshist, Gustavianska tiden (1981); LUM 1732-1830, utg av B Edlund (1979); G Näsström, L - naturens känslofulle vän (Bygd o natur 1961, s 51—60); dens, Naturens känslofulle vän (dens, Forna dagars Sverige, 3, 1962, s 285-288); H Olsson, Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937); H Schiller, Jonas Carl L (1939); H H v Schwerin, Jonas Carl L (SKL); Slott o herresäten, Småland ... (1971); W Swahn, Bidr till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); C Svensson-Graner, Idyllikern på Ebbetorp. Några rader till hundraårsminnet av J C L:s död (Sancte Christophers gilles chroenica, 5, 1929, s 46— 56); N Sylvan, Sv realistisk roman 1795-1830 (1942); J G Wahlbom, Empyema, eller en alldeles till vahr förvandlad lunga (ang H M L:s sjukdom; VAH 1802, s 138-144); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Carl Linnerhielm, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2014-10-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10743
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Carl Linnerhielm, urn:sbl:10743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Krumlinde), hämtad 2014-10-31.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se