Meriter

Lithander, Carl Ludvig, f 26 jan 1773 i Röicks, Dagö, Estland, d 17 dec 1843 trol i Greifswald. Föräldrar: kh Johan L o Kristina Hollming. Inskr vid univ i Königsberg 4 juni 89, vid UU 2 okt 90, kadett vid fortifikationen 24 sept 91, konduktör utan lön där (Sthlms-brigaden) 13 juni 92, konduktörs lön 22 nov 92, fortifikationsofficersex 95, informationsadjutant vid Sthlmsbrigaden 30 april 98, adjunkt vid de matematiska föreläsn:arna vid krigsakad på Karlberg 16 juli 04—09, lektor i matematik där 28 febr 09-20 april 42 (på tjänstestat 10 april 22), lär i geometri o perspektiv vid FrKA 5 juni 07—26 juni 24 (tjänstl från 26 nov 14), löjtn vid fortifikationen 28 juli 12, verksam som kompositör, musiker o pedagog utomlands från 14.

G m Eva Theresia Berndtsson, f 15 febr 1775 i Sala, d trol 1843 i Greifswald, dtr till bergshauptmannen Bernhard B o Brita Tandberg.

Biografi

L var äldsta barnet i en stor sv prästfamilj på Dagö i Estland. Både fadern o modern dog åren 1788—89, o syskonen nödgades uppsöka sina släktingar i Sthlm o Åbo. Emellertid försvårade det ryska kriget 1788—90 resan som gick via Riga o Königsberg, där L inskrevs som student. Den långa omvägen genom Lettland o Ostpreussen företogs med gästgivarskjuts.

L bosatte sig för en tid hos sin farbror advokatfiskalen Daniel L i Sthlm. Han avlade 1795 officersexamen vid fortifikationen o fick efterhand också lärartjänster vid både krigsakad o konstakad. Med sina fem bröder, som var aktiva inom musiklivet i Åbo, upprätthöll han livliga förbindelser. Han sände dem noter o förmedlade musikaliska nyheter. Vid denna tid började hammarklaveret ("fortepianot") uttränga klavikordet ("klaveret"), o Åbo-bröderna följde med sin tid. Ett nytt instrument köptes genom L:s o brodern Fredriks försorg till Musikaliska sällskapet i Åbo, förfärdigat av instrumentmakaren M P Kraft (bd 21) i Sthlm.

L fick så småningom bostad vid sin arbetsplats på Karlberg. Familjen omgavs av många vänner. A F Skjöldebrand berättar, att det "gjordes musik i stort sällskap" i kretsen kring grevinnan Margareta Cronstedt g m guvernören på Karlberg o dotter till stiftaren av MA Patrick Alströmer. L var en självskriven deltagare i detta musicerande. En akvarell som återger en kvartettspelande ensemble på Karlberg (nu på slottet) återger löjtnant L i uniform hanterande en violin.

Ungefär 1814 lämnade L Karlberg. Han ville ut i världen o längtade till musiken. Under långa perioder vistades han utomlands, bl a fyra år i London (ca 1814—18). Där tonsatte o publicerade han talrika stycken för pianoforte m fl instrument. Han hade elever o sökte kontakter. L framhärdade i beslutet att ägna sitt återstående liv åt musiken. An skymtar man honom i Berlin, än i Holland, i Danmark o i Sverige. Tidvis följde familjen med på hans resor. De två musikbegåvade döttrarna, tvillingarna Carolina, g Stål, o Eva (f 1807), medverkade från elvaårsåldern vid faderns konserter som pianister o sångerskor. L uppehöll sig i varje fall från 1820-talet i Greifswald, där han tjänstgjorde som musikdirektör o organist.

Av L:s fem bröder som sökt sig till Finland var Fredrik Emanuel (1774—1823) den mest musikbegåvade vid sidan av L. Fredrik L etablerade sig som privat musiklärare o komponist i S:t Petersburg 1811, där han tonsatte musik "pour le clavecin ou piano forte". Endast två tryck har hittills bragts i dagen, nämligen op 4 (Romance de l'opera Le secret, variée à quatre mains...) o op 8:1 (Sonate facile...).

Författare

Alfhild Forslin

Arkivuppgifter

L:s kompositioner förvaras i MAB o är förtecknade av C Nisser i nominalkatalogen Sv instrumentalkomposition 1770-1830 (s 260-267). Här upptas c:a 15 opus, mestadels för pianoforte, men även för flöjt, blåsinstrument mm. I London, Bonn, Köln o Hamburg har han funnit förläggare för sina verk. Enaktsoperan Lantara eller Målaren i pant på krogen o enaktsoperetten Säckpiparen (uppf i Sthlm sept 1817) finns i hs. — Strödda skrivier o brev från L i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Första grunderna till aritmetiken, geometrien, trigonometrien samt praktiska räknekonsten och landtmäteriet, efter tvenne läroböcker af Johan Schultz..., utg. [Förtit: J Schultz, Första grunderna till rena matematiken, praktiska räknekonsten och landtmäteriet.] Sthlm 1812. VIII, 485 s. — Aritmetik och Euklides' Elementer uti geometrien, utg. [1-2.] Sthlm 1814. 1. Aritmetik. S 1-130. 2. De sex första samt elfte och tolfte böckerne af Euklides' Elementer; eller första grunderna till geometrien. X s, s 131—447.

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigsakad:s å Karlberg kanslers... skriv:er till K M:t 1804, 1815-19, 1821-22 o 1824 samt M 934, RA. Prästattest i Arméns pensionskassas meritbd, vol 85 (äng L:s födelse), Arméns pensionskassa, vol G Ila: 1844 (ang L:s död) o Fortifikationen, Chefsexp, vol D 2:5, 1842, KrA.

A Forslin, Musikbröderna Lithander (Musikaliska sällsk i Åbo 1790-1965, 1965), o där anf källor o litt; K fortifikationens hist, 4:1 (1930); H R Paucker, Ehstlands Geistlichkeit (Reval 1849); SKL; Sohlman; T Wennerström, K krigsakad o k krigsskolan åren 1792-1935 (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Ludvig Lithander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Forslin), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10760
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Ludvig Lithander, urn:sbl:10760, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfhild Forslin), hämtad 2024-04-24.