Meriter

Ljungberg, Carl Eduard, f 30 nov 1820 i Kristianstad, d 9 febr 1910 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: lantmäteridir Alexander L o Dorothea Catharina Norgren. Elev vid Kristianstads läroverk, studentex vid LU 26 nov 36, inskr vid UU 6 febr 38, kansliex där 7 juni 38, eo kanslist i kammarexp 17 aug 38, kameral-ex vid UU 12 juni 40, hovrättsex där 27 maj 41, auskultant i hovrätten över Skåne o Blekinge 5 juli 41, eo kanslist i kammarkoll 30 sept 42, auskultant i Sthlms rådstuga o kämnärsrätt 7 okt 42, kanslist i kammarkol:s advokatfiskalskontor 7 nov 51, sekr i komm ang inrättandet av ett statistiskt ämbetsverk 7 dec 54, anställd i statistiska centralbyrån 22 juli 58—26 april 61, notarie i kammarkoll 17 maj 61—80, deltog som led av borgarståndet i riksdagarna 62/63 (led av allm besvärs- o ekonomiutsk) o 65/66 (led av bankoutsk), statsrevisor 64—65, advokatfiskal i arméns pensionskassa 23 febr 70—78, led av FK 95 — 03 (led av tillf utsk 95-96, 02-03). - LLA 52.

G 1) 24 juni 1846 i Uppsala m Augusta Carolina Catharina Lucia af Wetterstedt, f 9 juni 1816 där, d 12 aug 1879 i Sthlm, Jak, dtr till assessor Adolf af W o Christina Sly; 2) 21 juli 1896 i Stoby, Krist, m Fanny Charlotta Hammarström, f 21 maj 1860 i Gävle, d 12 nov 1941 i Sthlm, Joh, dtr till Hilda Wilhelmina H.

Biografi

L satsade från början på en ämbetsmannabana. Tidigt avlade han kansli-, kameral- o juridiska examina. Med vissa avbrott arbetade han till 1880-talets slut med huvudsakligen juridiska frågor framförallt i kammarkollegium o som advokatfiskal i arméns pensionskassa. L var emellertid något av en mångfrestare, intresserad av det mesta som rörde sig i samhället: politik, nationalekonomi, statistik o sociala frågor, i vilka ämnen han författade ett stort antal skrifter.

Ett viktigt uppdrag fick L i dec 1854, då K M:t tillsatte den kommitté som skulle lämna förslag till inrättandet av ett statistiskt ämbetsverk. L utsågs till sekreterare. Han hade gjort sig ett visst namn genom sin medverkan i C A Agardhs brett anlagda Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige som kom ut i fyra delar, 1852—63. I detta digra verk hade L författat den statistiska delen. Kommitténs arbete ledde till att den gamla Kommissionen över tabellverket upplöstes o ersattes av ett nytt ämbetsverk med två avdelningar, statistiska beredningen o statistiska centralbyrån.

Under 1850-talet medarbetade L även i bl a Göteborgs Handels- o Sjöfarts Tidning (GHT) med artiklar i nationalistisk anda riktade mot de skandinavistiska strömningarna. Han gjorde sig känd som ivrig "norskätare". När bidragen inte passade i den liberala göteborgstidningen, använde han den kyrkligt konservativa Väktaren som sitt forum. 1858 reagerade t ex L starkt på handelspolitiska medgivanden gentemot Norge. Den på norsk begäran upphävda tullindringen vid införsel av öl o malt från Sverige till Norge fann inte nåd inför hans ögon (Gasslander). L har beskrivits som den sv publicist som vid mitten av 1800-talet kanske livligast intresserade sig för unionsfrågorna (Eriksson 1946). Han ansåg i motsats till S A Hedlund i GHT att Sverige inte vunnit något på unionen.

L deltog i riksdagarna 1862/63 o 1865/66 o tillhörde borgarståndets liberala fraktion. Under 1880-talet prononcerade han sig som protektionist o blev småningom utpräglat konservativ. Emellertid ställde han sig positiv till tanken på allmän rösträtt, även om han ogillade inslagen av norskvänlighet hos rösträttsrörelsen. Animositeten mot Norge släppte inte sitt grepp om honom, o som ledamot av FK från 1895 bekämpade han dem som hävdade att Norge kunde ha berättigade anspråk på likställighet inom unionen.

En för L viktig fråga var också emigrationen. Redan 1846, i samband med erikjansismens utbredande, hade han berört den i en anonym insändare i Aftonbladet. Här förklarade han sig ogilla att rättskaffens o arbetsamma bönder tvingades ur landet. I FK 1896 motionerade L om åtgärder som skulle förhindra att värnpliktiga utvandrade, o i en debatt 1903 om värnpliktigas avlöning hävdade han att denna utvandring inte endast ledde till att försvaret urholkades utan även till att jordbruket o industrin drabbades av brist på arbetskraft. En analys av aktionerna i emigrationsfrågan visar att gemensamma drag som patriotism, försvarsvänlighet, protektionism o värnande om jordbrukets intressen kan urskiljas hos de agerande (Kälvemark).

L försökte — bl a som representant för den första fastighetsägarföreningen, som troligtvis på hans initiativ grundats 1870 — komma in i Sthlms stadsfullmäktige — "få personer har så många gånger kandiderat som han" (Lindberg). Som exempel kan nämnas att hans ansträngningar 1869, trots stark uppbackning av DN, visade sig lönlösa. När tidningen granskade den officiella förslagslistan, sades om L att han var mycket sparsam o som riksdagsman visat sig självständig o orädd.

För att ytterligare belysa L:s vidsträckta intressen kan nämnas att han var en av dem som verkade för tillkomsten av en högskola i Sthlm. I ett brev till R Wall 1874 påminner han om att det var denne som i DN på L:s uppmaning först i pressen (8 dec 1865) framförde tanken på en insamling till detta ändamål (Hasselberg, s 168). L var också under 1860-talet intresserad av den kooperativa rörelsen o propagerade för arbetarföreningar av skilda slag, t ex bostads-, kredit- o konsumtionsföreningar. 1865 bildade han ett sällskap för arbetarföreningars befrämjande. Tanken bakom dessa föreningar var att medlemmarna skulle få "hjälp till självhjälp" för att kunna klara av de stora problem som uppkom i o med att det gamla privilegiesamhället urholkades o skråväsendet försvann. Anpassningen till urbaniserings- o industrialiseringsprocessen skulle underlättas.

L hade vittförgrenade intressen. Han verkade som författare, politiker o statistiker. Känd för en större allmänhet blev L genom sina tidningsskriverier i unionsfrågor i hätsk antinorsk anda.

Författare

Göran Nilzén

Arkivuppgifter

Brev till L från L V Henschen i UUB. - Brev från L till S A Hedlund i GUB, till bl a R Wall i RA o till L V Henschen i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök till allmän statistik eller Statistisk öfversigt af alla staters makt och hjelpkäl-lor, författningar och kulturförhållanden. D 1—2. Örebro 1851-56. XXXVI, 364, 592 s. - Landt-bruks-statistik, Tab. 2. År 1848-1850 (Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar, utg af Kongl. svenska landtbruks-akademien, d 12, 1852, Sthlm 1854, [bilaga]). — Om jordbruks-statisti- kens betydelse och dess närvarande tillstånd i Sverige; ett föredrag i Kongl. landtbruks-akademien (ibid, 13, 1853, tr 1854, s 57-68). - Statistisk ofversigt af svenska penningeväsendets beskaffenhet i äldre och nyare tider. 1—2. Carlstad 1853-54. 208 s. (C. A. Agardh [o C. E. Ljungberg], Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige, [d 1,] h 3:1—2.) — Om handels- och sjöfartsförhållan-dena emellan Sverige och Norge (Väktaren, tidn för stat o kyrka, 1854, Sthlm, fol, n° 101-102, o 1855, n°l, 3 o 5, 20/12-17/1). - Bidrag till kännedomen af jordstyckningens utveckling samt de under olika tider i denna angelägenhet vidtagna lagstiftningsåtgärder i Sverige och främmande länder. Föredrag i Kongl. landtbruks-akademien. Sthlm 1857. 120 s, 1 tab. — Granskning af pseudonymen C. L. R:s, till "Nordisk universitets-tidskrift" insända "anmälan" af andra delen utaf ... "Försök till allmän statistik". Sthlm 1857. 79 s. [Undert.] -Om Sveriges befolknings-förhållanden / Om Sveriges materiella kulturförhållanden / Om Sveriges immateriella kulturförhållanden. Afd 1 —[3]. Sthlm 1857-63. 1. 1857. 203 s. 2. 1859. VIII, 319 s. 3. 1863. XXIX, 470 s. (C. A. Agardh ..., Försök till en statsekonomisk statistik ..., d 3, h 2—3, d 4.) — Om associationsväsendet i främmande länder, med särskildt hänseende till de schultze-delitzschka förskottsföreningarne; föredrag, på anmodan af Svenska slöjdföreningens styrelse hållet. Sthlm 1865. 57 s. — Om Sveriges materiella utveckling under de sednaste årtiondena, med en kort ofversigt af de båda öfvriga skandinaviska rikenas, jemte Finlands enahanda utveckling under samma tid. Föreläsningar i Stockholm, våren 1866, med till-lägg. Sthlm 1866. 244 s. — Om Sveriges och de nordiska grannländernas industriella förhållanden / Allmänna utställningar i de nordiska rikena ... (Expositions-tidningen, 1866, Sthlm, fol, n:o 5 f, 8, 10, 12, 19—21, anon; även sep: ... förhållanden. Med ett bihang angående ytvidd, folkmängd, mynt, mått och vigt..., 8:o, 72 s). — Om förskotts-föreningar eller folklånebanker. Sthlm 1866. 32 s. (Anon; Skrifter utg af Sällskapet för arbetareföreningars befrämjande. N:o 2.) — Om arbetareföreningar till råämnens inköp. Sthlm 1866. 22 s. (Anon; ibid, 4.) — Om konsumtions- eller hushållsbesparings-föreningar. Sthlm 1867. 24 s. (Anon; ibid, 3.) — La Suede, son développement moral, industriel & commercial d'apres des documents officiels ... Traduit par L. de Lilliehöök. Paris 1867. 176 s, 1 karta. — Om det felaktiga uti bar-nauppfostringen i Sverige eller Hvad är orsaken att svenska folket icke mera kan berömma sig af den styrka och mandom som utmärkt dess förfäder. Sthlm 1868. 20 s. [Anon.] — Om arbetarebostäder. Föredrag af Sällskapets ordf. Sthlm 1868. 24 s. [Undert: C. E. L.] (Skrifter utg af Sällsk för arbetareföreningars befrämjande, 5.) — Om associationsväsendet i Sverige. Årsberättelse för 1867 af ... Sthlm 1868. 20 s. (Ibid, 6.) - Den nyare tidens associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt (Framtiden, tidskr för fosterländsk odling utg af C v Bergen, årg 1, 1868, Sthlm, s 97 — 125; även sep, 29 s, [ny uppl:] ... Med ett Bihang, innehållande: Några ord om qvinnans sociala ställning och hennes deltagande i samverk- samhetsrörelsen, äfvensom stadgar för särskilda slag af arbetare-föreningar, 1869, 71 s). — Om husfliten i Sverige och dess betydelse för vårt land (ibid, 2, 1869, s 961-988, anon; även sep: Om husflitens tillstånd i ..., 43 s, [ny uppl] Östersund 1870, 2. uppl, öfversedd o tillökad 1871, 84 s). -Om föreningsväsendet bland de svenska arbetarne år 1868, Årsberättelse, afgifven den 13 juni 1869 af ... Sthlm 1869. 24 s. [Undert: C. E. L.] (Skrifter utg af Sällsk för arbetareföreningars befrämjande, 7.) — Om föreningsväsendet bland de svenska arbetarne, år 1869. Årsberättelse ... 12 juni 1870 af ... Sthlm 1870. 20 s. (Ibid, 8.) - Några nyare företeelser inom föreningsväsendet bland de nordiska arbetarne. Föredrag den 13 okt. 1871 af ... Sthlm 1871. 12 s. (Ibid, 9.) - Om skogsskövlingens följder och medlen att hämma densamma. Anförande i Kongl. landtbruks-akade-mien ... 20 januari 1873 jemte några sednare gjorda tillägg. [Rubr.] Sthlm 1873. 16 s. [Ur LAH o tidskr s å.] [Ny uppl:] Om skogsskövlingen i Sverige, dess befordringsmedel och följder samt medlen att hämma densamma. Anförande ... Med tillägg angående landets behof af skog och tillgång derå, trädvaruhandeln och värdet af den egendom utländingar i rikets särskilda län innehafva, m. m. Sthlm 1874. 62 s. - Engelsk språklära ([H Nis-beth,] Emigrantens vän. Hjelpreda lör den svenske utvandraren af hvarje klass, Sthlm 1881, [bilaga,] 69 s; 2. uppl 1881, s 133-201). - Bidrag till historien om kriget i Norge 1814, jemte granskning af herr J. Mankells skrift i samma ämne. Aftryck ur Svenska dagbladet, med tillagg. Sthlm 1887. 4:o. 18 s. [Undert: C. E. L.] — De diplomatiska angelägenheterna eller frågan om ensidig förändring, till Norges förmån, af föreningsfördraget. Af En svensk. Sthlm 1891. 262 s. [Anon.] - De för Sverige menliga verkningarna af mellanrikslagen. Sammandrag af ett föredrag hållet ... i Stockholm. Sthlm 1894. 8 s. — Om mellanrikslagens upphäf-vande. [Rubr; omsl:] Om nödvändigheten att frigöra svenska nationen från mellanrikslagen. Föredrag i Stockholms fjerde valkrets den 5 november 1894. Gbg 1895. 4:o 18 s. - Medv i DN under 1860- o 70-talen samt i bl a Söndags-Nisse, Aftonbladet, NDA, Stockholms aftonpost, SvD, GHT o Vårt land, Sthlm.

Utgivit: Tidskrift för Sveriges landsting (och större kommuner/städer och hushållningssällskap). Årg 1-42, 1869-1910. Sthlm. (1907-10 tills med E Arosenius.) — Förhandlingar vid första nordiska arbetaremötet i Stockholm, år 1870. Sthlm 1871. 98 s. [Anon; ordf.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarkoll, kansliet, befordrings-akter, vol H I a: 194 o 198, RA.

Arbetets söner, 3 (1960); E Arosenius, Reformförsök i sv statistiken 1809-58 (StvT 1937); R Casparsson, LO under fem årtionden, 1 (1951); S Eriksson, Sv diplomati o tidningspress under krimkriget (1939); dens, Pressen som politiker. Ett bidr till den sv-norska unionens hist (Studier till-ägn C Weibull, 1946); O Gasslander, J A Gripen-stedt (1949); H Gladh, L V Henschen o religionsfrihetsfrågan (1953); S Hadenius, Fosterländsk unionspolitik (1964); G Hasselberg, Rudolf Wall, DN:s skapare (1945); Å Holmberg, Skandinavismen i Sverige (1946); A-S Kälvemark, Reaktionen mot utvandringen (1972); F Lindberg, Växande stad. Sthlms stadsfullm 1862-1900 (1980); Mill-qvist; Ny ill tidn 1894, s 416; A Påhlman o W Sjölin, Arbetarföreningarna i Sverige 1850—1900 (1944); SMoK; N Staf, StH:s hist (PHT 1958), s 52f; H Tingsten, Den sv socialdemokratiens idéut-veckl (1941); R Torstendahl, Teknologins nytta (1975); S Tunberg, StH:s hist före 1950 (1957), s 35; T Vallinder, I kamp för demokratin (1962); J Weibull, Infor unionsupplösn:en 1905 (1962), s 193; P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Eduard Ljungberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10787, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10787
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Eduard Ljungberg, urn:sbl:10787, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-05-09.