Meriter

Biografi

Körning (Kyrning), släkt, tidigast känd genom Simon djäkn eller Simon K eller Kyrning (d mellan 1390 o 99), vilken enligt sin sigillinskription hette Sigmund Petersson. Som fogde å tysken Henrik Morins vägnar höll han, då ännu under namnet Simon djäkn, 1374 räfsteting i Torshälla med Öster-och Västerrekarne hd. K bodde först i Kvissberg vid Vadstena (Acta) men flyttade senast i början av 1380-talet till Norberg, Vm (UUB). Hans brorson Peder K (d mellan 1405 o 18) var far till Simon K (d trol 1457). Denne förekommer 1438—40 som Hans Kröpelins (s 658) fogde på Kastelholm på Åland o blev riddare mellan 1445 o 49 (de Brun), sannolikt vid Karl Knutssons kröning 1448. Han deltog därefter i den sv expeditionen till Gotland, där han var en av de tio delegater som 1449 i Visby kom överens med Kristian I:s ombud om att svenskarna skulle lämna ön. Som riksråd senast 1450 deltog han i besluten på mötet i Halmstad om upplåtandet av Norge till konung Kristian, om frigivningen av de fångar svenskarna tagit i Norge, om kungamöte följande år angående Gotland o om de unionella förhållandena vid konungarnas eventuella död. 1454 o 55 gick han i borgen för sin halvsysters (Liljeholm) son hövitsmannen på Älvsborg Gustav Olofssons (äldre ätten Stenbock) trohet, vilket torde ha komplicerat förhållandet till Karl Knutsson, då Kristian I kort därefter kom i besittning av Älvsborg. Då ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) gjorde uppror 1457 o Karl Knutsson flydde till Danzig, anslöt sig K genast till de nya makthavarna. Som riksråd har han underskrivit flera brev detta år, bl a till Riga o Danzig 11 mars om orsakerna till konung Karls fördrivande. Efter 21 mars har K ej kunnat beläggas vara i livet.

Enligt ett brev av Karl Knutsson från 1456 skall K vid en godstvist ha slagit sönder Jöns Karlssons (Ödeby-släkten Ekeblad; bd 12, s 612) kindben i dennes egen gård samt misshandlat hans hustru o några bönder, som sökte värja honom. 1527 uppgavs, att han missbrukat sin ställning som förmyndare för sin bror häradshövdingen i Öknebo Mats K:s (d tidigast 1447) döttrar till att beröva dem deras arvegods o först på dödsbädden bett sin hustru återlämna dessa. Simon K:s sätesgård var Lundås i Edebo, Sth. Hans hustru var dtr till det danska riksrådet Albrecht Bydelsbach o deras dotter var gift med riksråden Erengisl Gädda (bd 17) o Jörgen Åkesson (Tott) o mormor till riksföreståndaren Sten Sture d y. Denna släkt K torde ha utdött på manssidan med Mats K:s son prästen Mats K (d tidigast 1488) i Vallby, Söd, som enligt ett vittnesmål från 1530 måste avstå en gård till strängnäsbiskopen för att han avlat barn med sin deja. Uppgiften, att en släkt Ekman (bd 13, s 50) o dess adlade o sedermera friherrliga gren Gripenstierna skulle härstamma från en i samtida källor ej förekommande bror till honom, är en konstruktion från 1700-talet utan verklighetsunderlag men har föranlett en medlem av denna släkt att omkr 1900 kalla sig Ekman-Kyrning o hans söner att antaga namnet Kyrning.

Det ovanliga förnamnet tyder på att häradshövdingen i Hölebo, Söd, Simon K (d tidigast 1500) i Näsby, Vårdinge, Sth, åtminstone på mödernet härstammade från den ovan behandlade släkten. 1499 var han en av Södermanlands representanter vid konung Hans son Kristians val till sv tronföljare, o 1500 var han lagmansdomhavande i Södermanland. Han förde ett halvt svin i vapnet, medan den ovan behandlade släkten fört en balk eller ginbalk, belagd med två eller tre spärrar. Sonen, häradshövdingen i Åker, Söd, Mats K (d omkr 1570) kom genom äktenskap med en dtr till Erik Kuse (bd 21) i besittning av Almby i Jäder, Söd, som blev sätesgård såväl för honom som för hans son häradshövningen i Daga, Söd, Erik K (d 1599), i litteraturen sedan 1700-talet med orätt identifierad med sekreteraren Erik Matsson (bd 14, s 331). Erik K:s son Anders K (d 1639) deltog i Gustav II Adolfs polska krig o i trettioåriga kriget o dog som överste för Västerbottens regemente o kommendant i Greifswald. Hans bror, kapten Carl K (d 1641), o dennes änka bortbytte Almby o Norrby i Jäder till Axel Oxenstierna mot Lindö i Tenala, Nylands län. Släktens sista generationer kom därigenom att i allmänhet bli bosatta i Finland. Den utdog under 1700-talets förra hälft. En oxenstiernsk arkivförteckning från 1677 i Registratur-Book i Tidöarkivet, vol 1, RA, innehåller regester av nu sannolikt ej längre bevarade brev ur dess o Erik Kuses arkiv.

Utan påvisbart samband med ovannämnda personer var häradshövdingen i Vista, Jönk, Birger K (d tidigast 1484) på Hövik vid Gränna o hans bror Ture K (d tidigast 1470). Den senare förekommer i värendsfrälsets brev om anslutning till valet av Kristian I:s äldste son till sv tronföljare 1458 o är känd som morfar till riksrådet Axel Matsson (Hällekisätten). Dessa båda bröders far var troligen Peder Birgersson (d tidigast 1425) i Farstorp, Nye, Jönk (Östenson).

Av helt annat ursprung var också den förste biskopen i Härnösands stift, Olof Kiörning (1704—78), vars farfar torde ha tagit namn efter sin födelseby Körning i Nordingrå, Vnl. Hans barn adlades 1751 med namnet von Kiörning (i ättartavlorna von Kjörning; släkten utdöd 1832). Från samma by Körning uppges även borgmästaren i Härnösand Mattias Kiörning (1734—87) ha härstammat. Han var rdgm 1760—62, 1765—66, 1769—70 o 1778—79, fick lagmans titel 1779 o var lagman i Ångermanland o Västerbotten från 1784. Dennes son Mattias Kiörning (1769—96) blev borgmästare i Härnösand 1793.

Intet samband har heller kunnat spåras med de skånska medeltidsätterna Kyrning (ibland K). En av dem är främst känd genom riddaren Nils Kyrning (d 1354) i Löddeköpinge, Malm, som var en av skåningarna i det sv riksrådet 1344 o far till den av konung Erik Magnusson (bd 14) fängslade lundaärkebiskopen Jakob Nilsson (d 1361). Till en annan av dessa ätter hörde riksrådet Ture Turessons (Bielke; bd 4, s 153) hustru Ingegerd Körningsdotter (d 1504), stammodern för alla senare medlemmar av släkten Bielke.

Uppgiften, att Dionysius Beurræus (bd 4) o biskop Johannes Nicolais (bd 20) svärfar Harald Eriksson (ej Olsson) i Vällinge, Salem, Sth, skulle ha varit en K, har nyligen visats vara en ren antavlekonstruktion.

Författare

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Simon djäkn eller K: Perg:-brev 25 febr 1384, UUB (fotostatkopia i RA); Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924—31); BSH 2 (1864), s 88; B Fritz, Hus, land o län. Förvaltningen i Sverige 1250—1434, 2 (1973); Kj Kumlien, Järnberget o kronan (Norberg genom 600 år, 1958); dens, Västerås till 1600-talets början (1971); U Norman, Norbergs bergslag under medeltiden (Västmanlands fornminnesfören årsskr, 26, 1938), s 81; RPB; J Rosén, Drottning Margaretas sv räfst (Sc 1950), s 189. Peder K: Perg:brev 19 jan 1430, RA; SD 1, 3 (1875—1902); S Östenson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok, 13—¦ 29 (PHT 1975). Simon K (f trol 1457): Perg:brev 2 jan 1456 o 10 mars 1457, B 16, f 391v, Sjöholmssaml: Handl:ar ang olika släkter: Sjöblad, F de Brun, Varia (dupl ma-skinskr 1931), RA; perg:brev 21 mars 1457, VHAA:s dep, RA; [Birgitta Andersdtr,] Äntrar ang Sten Sture d y:s slägt- o arfsförhål-landen (HH 1, 1861), s 4; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 3 (1870), särsk inl, s 258; A F:dtr Bylou, Chronicon genealo-gicum (1718); G Carlsson, Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951); Det medeltida Sverige, 1:1 (1972); G Djurklou, Arfstvisten mellan Nils Nilssons till Traneberg o fru Ingegerds till Öja afkoml:ar (HT 1890), s 10; DN 16 (1901—03); E M Fant, Christina: Gyl-lenstiernse chronicon genealogicum (1786), s 12; FMU 3 (1921); H Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); J Hadorph, Twå gambla sw rijm-krönikor, 2 (1676); Hanserecesse von 1431—76, 4 (1883); J Liedgren, Kontrakten med myntmästarna i Sthlm o Uppsala 1449—1527 (NNÅ 1967), s 16; F Liljeholm, rec av Gillingstam, ovan a a 1952—53 (PHT 1955); Liv-, Est- und Kur-ländisches Urkundenbuch, 11 (1905); E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397— 1457 (1934), s 271, 274; Privilegier, resolutioner o förordningar för Sveriges städer, 1 (1927), nr 137—38; P Sjögren, Släkten Trol-les hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMR; ST 3 (1895); Vadstena klosters jordebok (HH 16: 1, 1897). Mats K (j tidigast 1447): Gillingstam, a a 1949, o där anf litt. Mats K ff tidigast 1488): Autografsaml: Simon Petri, Sjöholmsarkivet, S Ljungs kartotek över sv medeltida präster, RA; Gillingstam, a a 1949; Strängnäs hm, 3 (1899); d:o, 2 (1964). Frågan om släkterna Ekmans o Gripenstiernas ursprung: A Munthe, Joel Gripenstiema (1941). Simon K (f tidigast 1500): Perg:-brev 2 febr 1480 o 7 jan el 10 juli 1491, E 8676 (avskr av Rasmus Ludvigssons stora förlorade släktbok), f 265, 266, RA; perg:brev 1 juni 1496 o 22 juni 1500, UUB (fotostatkopior i RA); K H Karlsson, Medeltidssläkter med namnet Pik (PHT 1909); Lags o doms; S Ljung, Enköpings stads hist, 1 (1963); ST 3 (1895). Mats K (f omkr 1570): J E Alm-quist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); M Collmar, Jäders sockenkrönika (1951), s 50; Lags o doms; Lokalf. Erik K: Almquist, a a; Det medeltida Sverige, 1:4 (1974); Frälseg 1: 1—4: 3 (1931—76); B Hildebrand, Förväxlings- o identifieringsproblem, 2. Ericus Mattei, Erik Matsson, Erik K o Henrik Matsson Huggut (PHT 1952); Lags o doms. Anders K: P Sondén, Militära chefer i sv armén 1620-talet — 1840, RA; C G A Bergenstråhle, K Västerbottens reg:s krigshist (1917), s 19, 37, 61 f, 64 ff, 68; Frälseg 1: 2, 3:2 (1931—47); B Steckzén, Västerbottens reg:s officerare till år 1841 (1955); Sveriges krig 1611—32, 4^-5 (1937^-38). Carl K: Collmar, a a, s 62; Frälseg 2: 1—2 (1934— 35); O Nikula, Tenala o Bromarf socknars hist, 2 (1938); Ramsay. Birger o Ture K: H Gillingstam, Hällekisätten (ÄSF 1:2, 1965); Lags o doms; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964), s 470; P Sjögren, Handhar ur släkten Posses arkiv (PHT 1949); SMR; ST 3 (1895); Östenson, a a. Olof Kiörning: Adelsbrev, vol 24, Sköldebrevsaml, RA; Härnösands hm; A Melander, K-Grafströmska släkten (1927), s 7 ff. De skånska medeltidsätterna Kyrning: G Carlsson, Lunds ärkesäte o domkyrka 1289—1536 (Lunds domkyrkas hist, 1, 1946), s 457—66; DAA 17 (1900), s 409 f, 18 (1901); Danmarks gamle Person-navne, 1: 1, 2: 1 (1936—53); A Mohlin, Por-sesläkten tre sjöblad (PHT 1957); L Sjöstedt, Krisen inom det sv-skånska väldet 1356—59 (1954); C Weeke, Lunde Domkapitels Ga-veboger (1884—89); [A G Oxenstierna,] Förteckning öfver handskrift-samhen på Wiks sätesgård i Upland (HH 4, 1864), s 385. Mattias Kiörning d ä: G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); Lags o doms; Millqvist: Mattias Kiörning d y: Bucht a a. Harald Eriksson: P Möller, Vällingesläkten (SoH 19741.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
släkt Körning, Kiörning, Kyrning, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10808, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10808
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
släkt Körning, Kiörning, Kyrning, urn:sbl:10808, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.