Meriter

Lagerström, Josef Hugo, f 3 mars 1873 i Sthlm, Joh, d 21 mars 1956 i där, Kungsh. Föräldrar: skomakarmästaren Carl Olof Långström L o Sara Christina Norberg. Boktryckarlärling vid Stellan Ståls tryckeri i Sthlm 87, sättare vid Centraltryckeriet där 88, studieresor till Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike o England 97—98, faktor vid Iduns k hovboktryckeri 99—03, grundade tills med brodern Carl L boktryckerifirman Bröderna Lagerström 03, sekr i Michaelisgillet 05—55, VD för ab Bröderna Lagerström 24 okt 06—44, ordf i Konsthantverkarnas gille 06—31 (HedL 31), skattmästare i Fören för bokhantverk 06—10, föreståndare för Yrkesskolan för bokhantverk 07—11 (ordf i dess styr o inspektor 11—34), led av styr för Sv boktryckarefören 11—45, av Boktryckarekammaren 13—15, av Sv slöjdfören 14—34 (led av dess arbetsutsk 16—31), VD för ab Bröderna Lagerströms litogr anstalt 16 juli 19—44, skattmästare i Sv yrkesskolefören 23—45, ordf i Sv ex-librisfören 34-5. — Iqml 33.

G 3 okt 96 i Sthlm, Maria, m Ida Adamsky, f 7 nov 64 i Newark, N J, USA, d H aug 40 i Sthlm, Kungsh, dtr till Abraham A o Cecilia Winning.

Biografi

Med stöd av statsstipendier för yrkesutbildning bedrev Hugo L studier inom typografyrket i Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike o England 97 o 98. Vid hemkomsten fick han anställning som sätterifaktor på Iduns k hovboktryckeri. Tekniken var på den tiden lika i alla länder — i princip praktiskt taget densamma som på Gutenbergs tid — o det blev därför typografins utformning, typsnittens användning o sidans komposition som L studerade i de olika länderna. Hans lidelsefulla intresse för bokkonsten resulterade i att han kort efter hemkomsten startade en facktidskrift, Nordisk boktryckarekonst, som med hans dåv chefs o närmaste förmans tillstånd o även ekonomiska stöd utkom med ett provhäfte hösten 99.

03 var tiden mogen för L att starta ett eget företag tillsammans med brodern Carl under namnet Bröderna Lagerström, ombil-dat 06 till ab. 05 utökades företaget med ett förlag o 19 med en litografisk avdelning med nottryck som specialitet jämte ett notstickeri — enligt tillgängliga uppgifter det första i Sverige. Brodern Carl avled 25, varefter L förvärvade dennes aktier i bolaget. L var VD alltsedan starten o till 44, då hans två söner, vilka redan sedan 20-talet varit verksamma i företaget, övertog ledningen. S å som tryckeriet startades påbörjade L utgivningen av läroböcker under rubriken Nordisk boktryckarekonsts fackbibliotek. Den första var Formatläran (03), följd av Typografisk rättskrivning (07). Sedermera har ett tjugotal titlar utkommit, vilka alla varit av stor betydelse för utbildningen inom yrket. 24 började L utge en för den grafiska industrin värdefull o praktisk publikation, Svensk grafisk årsbok, innehållande förutom artiklar i aktuella ämnen även uppgifter om organisationer, institutioner, företag, leverantörer m m inom denna industri.

Planer på att inrätta en typografisk yrkesskola hade framlagts av Sv boktryckareföreningen vid sekelskiftet, o genom en donation på 15 000 kr från Stiftelsen Lars Hiertas Minne 01 möjliggjordes till en början en blygsam kurs i sv språket, aritmetik, frihandsteckning o linearritning för typograflärlingar vid Tekn skolan i Sthlm. 06 tillsattes en styrelse. Yrkesskolan för bokhantverk kom i gång 07, o L blev dess förste föreståndare. Han var en uppskattad lärare i teoretisk typografi, bokstavskunskap, formgivning m m o startade också utgivandet av skolans serie rörande bokhantverk, inledd av tvenne monografier, om Lars Johan Hierta som boktryckare, förläggare o tidningsutgivare o om Peter Momma som stilgjutare.

Vad som kanske främst skapade L ett välkänt o aktat namn ej blott inom Sverige var hans insatser inom bokkonsten. Hans studier av äldre bokkonst gjorde honom väl förtrogen med denna o särskilt med det venetianska renässanstrycket, vilket — säger L i en artikel — varit inspirationskälla under hela hans verksamhet. Naturligt var därför att den engelske föregångsmannen inom bokkonsten William Morris blev en förebild för honom. Morris ville röja upp i den engelska typografiska snårskogen, o L sökte göra något liknande i Sverige genom att åstadkomma en nationell sv bokkonst. Han var en av de första som accepterade o i sina alster omsatte de lärdomar som kunde hämtas från funktionalismen sådan den tog sig uttryck i sthlmsutställningen 30, i vars anordnande han medverkade såsom ledamot av bestyreisen. L har genom sina tryckalster kunnat sägas bilda skola. Många boktryckare har tagit hans typografi som förebild.

Både förläggare o boktryckare tillgrep ej sällan en speciell form av bokproduktion — den subskriberade — under medverkan av bokkonstnärer o illustratörer. Dessa påkostade böcker trycktes vanligen på handgjort papper o ibland i numrerad upplaga. Den förste konstnär som L anlitade för ett sådant uppdrag var Arthur Sjögren för utgåvan av Strindbergs Antibarbarus 06. Upplagan omfattade 299 ex o var bunden i ett rikt dekorerat skinnband. Sjögren medverkade även i en rad av L:s tryckeriprodu-cerade bibliofilupplagor, bland vilka kan nämnas Sveriges rikes grundlagar, Mästerstycken ur Sveriges litteratur, Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken, Gamble grefve Peer Brahes Oeconomia eller Huuzholdz-Book m fl. Även samarbete med en rad andra konstnärer inleddes. Bland dessa kan särskilt nämnas Sigge Bergström, Greta Sellberg, Leon Welamsson o Olle Hjortzberg, vilken bl a fick i uppdrag att utföra dekoren till Den svenska psalmboken (13) samt till en ny bibelutgåva, Gustaf V:s kyrkobibel. Initiativet till utgåvan togs av L.

Som ett utslag av L:s stora humanistiska intresse kan nämnas hans medverkan vid bildandet av Michaelisgillet 05 tillsammans med ett antal framstående akademiker. Gillet tog till sin främsta uppgift att låta till svenska översätta o trycka Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus, o L blev redan vid starten gillets sekreterare, en uppgift som han med stort intresse skötte till 55. Det märkliga bokverket utkom i fyra delar 09, 12, 16 och 25. En kompletterande diger kommentardel utkom 51.

L:s konstnärliga intresse tog sig bl a uttryck i hans medverkan vid stiftandet av Konsthantverkarnas gille 06, där han var verksam som ordf fram till 31. Han tog initiativet till utgivandet av dess årspublikation Svensk nyttokonst. För att söka höja o utbreda intresset för gott bokhantverk o god bokkonst var L även medstiftare av Föreningen för bokhantverk 06. — En konstart som tilldrog sig L:s speciella intresse var exlibriskonsten, o 34 blev han medstiftare av Sv exlibrisföreningen, vars ordf han var i många år. 43 utgav L det över 500 sidor omfattande verket Sv bokhantverkares exlibris, märken och signeter, som förutom avbildningar innehåller en bokhistorisk krönika.

Med sin rika personlighet, sin starka framåtanda, sin arbetskapacitet, sitt gedigna yrkeskunnande o sin förtrogenhet med bokkonstens historia samt genom att såväl i sin produktion som i skrift, föredrag o lektioner presentera sitt kunnande kom L att synbart påverka den samtida o även den efterföljande bokkonsten.

Författare

Ernst Kulling

Arkivuppgifter

Brev från L bl a i KB (till A Sjögren) o GUB (till VV Zachrisson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Formatläran. Sthlm 1903. 80 s. (Nordisk boktryckarekonsts fackbibliotek, 1; tills med C Lagerström.) [2. uppl okänd.] 3. genomsedda o tillök uppl 1909. 107 s. 4. uppl 1928. 116 s. 5. uppl, väsentligt utökad o rev av B Modin. Sthlm 1952. 97 s. — Typografisk rättskrivning. Sthlm 1907. 120 s. [Föret] (Ibid, 2; d:o.) 2. genoms o tillök uppl 1911. 129 s, 1 bil. 3. genoms o tillök uppl 1929. 166 s, 1 bil. — Vägledning vid uppgörande av kostnadsberäkningar över tryckalster. Sthlm 1910. 93 s, 1 tab. (Ibid, 4.) 2. genoms uppl 1912. 107 s, 1 tab. 3. genoms o utök uppl 1921. 150 s. — Lars Johan Ffierta. Några anteckningar. Sthlm 1910. 33 s. (Yrkesskolans småskrifter rörande bokhantverk, 1.) — Typografisk ordlista. Sthlm 1911. 33 s. [Föret.] (Nord boktr fackbibi, 7; tills med C Lagerström.) 2. genoms uppl 1921. 35 s. 3. omarb o väsentl utök uppl sammanst av H Ljungberg: Typografisk ordlista. Fackuttryck på svenska, tyska, engelska och franska. Sthlm 1948. 134 s. — Typografisk färglära. Sthlm 1911. 69 s, 2 pl-bl. [Föret.] (Ibid, 8; d:o.) 2. utök o genoms uppl 1940. 72 s, 2 pl. — Typografisk skissering. Sthlm 1912. 91 s. (Ibid, 5[b].) 2. omarb o tillök uppl 1930. 101 s. — Peter Momma. Några korta anteckningar. Sthlm 1912. 27 s. (Yrkesskolans småskr rör bokhantv, 2.) — En svensk boktryckstyp. Några synpunkter ur historiskt, estetiskt och praktiskt hänseende vid införandet av en svensk bokstavstyp i svenskt boktryck. Sthlm 1913. 23 s. (Ibid, 3.) — Keyser, en svensk boktryckarefamilj. Några korta anteckningar om Sveriges förnämsta boktryckare, Henrik Keyser. Sthlm 1916. 4 :o. 33 s, 1 pl. (Ibid, 4.) — Strindbergiana (ibid, 5: A Strindberg, Laokoon . . ., Sthlm 1917, s 15— 34). — Svensk bokstavsform. Försök till klarläggande av förutsättningar och möjligheter för en svensk bokstavstyp. Trenne uppsatser. Sthlm 1918. 52 s. (Ibid, 6.) — Svensk bokkonst. Studier och anteckningar över särdragen i svensk bokstavsform och svenskt typtryck. Sthlm 1920. 4:o. 177 s. — Ornament som dekorativt medel i typtrycket. Sthlm 1921. 14 s. (Yrkesskolans småskr rör bokhantv, 8.) — Vad yrkesskolan vill och vad den kan göra. Ett programutkast. Föredrag i Yrkesskolan för bokhantverk i Stockholm den 7 december 1921. Sthlm 1922. 19 s. (Ibid, 9.) — Nutida engelsk bokkonst. Några korta fackliga anteckningar. Sthlm 1923. 17 s. (Ibid, 10; ur Nordisk boktryckarekonst 1921.) — Initialen och dess användning. Studier och anteckningar. Sthlm 1925. 38 s. (Ibid, 11.) — Typtryckets dekorativa grunder. D 1—2. Sthlm 1926. 1. Proportionslära. 104 s. 2. Formatlära. 142 s. (Nord boktr fackbibi, 10.) — Bokstavsformer i typtrycket. Studier över bokstavsformen och dess detaljer. Sthlm 1927. 159 s. (Ibid, 11.) — Titelblad och titelark. Några anteckningar om titlars och titelarks anordning. Sthlm 1927. 35 s, (Yrkesskolans småskr rör bokhantv, 13.) — Form och stil i svenskt typtryck ([E Lenning], Tjugofem år i typtryckets tjänst, Sthlm 1928, s 17—30).^[1] — Elis Bergh tillägnas dessa blad . . . Sthlm 1931. 24 s. (Tills med P Forssberg o K. A. Jahnsson.) — Den nya stilens genombrott. En samling uttalanden om den nya stilen och dess införande i svenskt typtryck. Sthlm 1933. 72 s, 10 pl-bl. (Yrkesskolans småskr rör bokhantv, 18.) — Ny tid. Trenne nya företeelser i svensk typografi. Några anteckningar och reflektioner. Sthlm 1934. 4:o. 37 s. (Ibid, 19.)  — Tysk bokindustri idag. Iakttagelser och reflexioner under en resa 1937 rörande industriens ekonomiska förhållanden. Sthlm 1938. 28 s. [Sep ur Nordisk boktryckarekonst s å.] — Historien om den svenska översättningen av Olaus Magnus' Historia de gentibus septentrionalibus. Anteckningar ur Michaelisgillets protokoll och skrifter sammanställda. Sthlm 1939. 4:o. 33 s. (Michaelisgillets tillfälliga publikationer, 7.) Svenska bokhantverkares exlibris, märken och signeter. En nutidskrönika om svenskt bokhantverk och svenska bokhantverkare. Sthlm 1943. 4:o. XII, 518 s, 1 pl-bl. — Michaelis-gillet och Olaus Magnus. Anteckningar om gillets verksamhet under 40 år. Sammanställda. Sthlm 1945. 4:o. 33 s. (Michaelisgillets tillf publ, 9.) — Boken det centrala, arbetet lyckan (Mitt långa liv har lärt mig-- —, Sthlm 1949, s 148—152). — Historien om tillkomsten av kommentaren till Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Några anteckningar sammanställda. Sthlm 1951. 22 s. (Michaelisgill tillf publ, 10.) — Satsteknik. Kortfattad handledning för sättare. Sthlm 1953. 167 s. (Nord boktr fackbibi, 18.) — Michaelisgillet femtio år. Några korta anteckningar om Michaelisgillets verksamhet åren 1950—1955. Sthlm 1955. 4:o. 15 s. (Michaelisgill tillf publ, 11.) — Nekr:er i Svenska exlibrisföreningens årsbok 1946, 1950—1951, Sthlm 1947, 1952.

Utgivit: Nordisk boktryckarekonst, årg 1— 56, 1900—1955, Sthlm, 4:o; Svensk grafisk årsbok, årg 1—17, 1924—1955, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i Sv boktryckarefören:s meddelanden, Nordisk boktryckarekonst o Grafiskt forum; S E Bring o E Kulling, Sv boktryckarefören 50 år (1943); A Liedholm, Från Jugend till Funktionalism (Biblis 1963—74); C G U Scheffer, Hugo L f (Sv exlibrisförerns Å 1955); B Å[hlén], L. Bröderna, sv boktryckeri (Nord lex bokväsen, 2, 1962).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Hugo Lagerström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Kulling), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10936
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Hugo Lagerström, urn:sbl:10936, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Kulling), hämtad 2024-04-19.