Meriter

1 Lejdström, Johan Oscar, f 19 dec 1858 i Sthlm, Kungsh, d 10 dec 1926 där, Hedv El. Föräldrar: vaktmästaren Carl Johan L o Sophie Kihlberg. Elev vid Musikkonservatoriet i Sthlm i sept 75, organistex där 14 febr 78, musikdir:ex där 31 maj 81, organist i Kungsholms kyrka i Sthlm 83—98, sångstudier i Paris 85—86, debuterade vid K teatern hösten 88, lär i solosång vid Musikkonservatoriet 29 sept 98—24, studieresor till bl a Berlin 02—07 o Italien 10, prof:s n h o v 10 okt 13. — LMA 97, Litt et art 09.

G 8 mars 90 i Sthlm, Nik, m läkaren o röstvårdsspecialisten Ingrid Signe Kristina Samzelius, f 3 april 67 där, ibid, d 4 aug 53 där, Osc, dtr till statskommissarien Per S o Christina Sophia Albertina Bergfalk.

Biografi

Oscar L antogs 16 år gammal som elev vid Musikkonservatoriet i Sthlm, där han efter studier bl a för Julius Giinther i sång, Gustaf Mankell i orgel o Oscar Bolander i piano avlade organistexamen o musikdirektörsexamen. I många år uppehöll han en tjänst som organist i Kungsholms församling, men hans håg stod till sången o i synnerhet sångundervisningen. Ett statligt stipendium gav honom möjlighet att studera sång i Paris. Genom konservatoriets rektor Ambroise Thomas fick han tillträde till alla dess sex sångklasser. Han tog lektioner för lärarna på modet, Saint-Yves Bax, Enrico Delle Sedie o Madame R Laborde. Enligt mångas vittnesbörd lär L:s röst ha erinrat om Battistinis i fråga om smidighet o klangskönhet. I ett brev till sin förre lärare prof Günther kritiserade han undervisningens hårdhänthet, särskilt mot det röstsvaga materialet.

Väl återkommen till Sverige ägnade L sig under flera år åt en flitig konsertverksamhet. Emil Sjögren skrev romanser för honom o i oratoriesammanhang sjöng han bl a Faust av Schumann, Oluf i Gades Elverskud, Kristus i Francks Les Béatitudes, Mendelssohns Elias o Bruchs Frithjof samt gjorde två lyckade operadebuter som Escamillo i Carmen o Valentin i Gounods Faust. Trots anbud om engagemang på K teatern beslöt L att inrikta sig helt på undervisning. Han utnämndes 1898 till Giinthers efterträdare som ordinarie lärare i solosång vid Musikkonservatoriet, från 13 med professors titel. När han pensionerades, hade han fostrat en rad lysande operasångare som Joel Berglund, Julia Claussen, Signe Gelhaar, Josef Herou, Mally Högberg, Nanny Larsén-Todsen, brodern Carl L (L 2), Torsten Lennartsson (s 594), Conny Molin, Gertrud Pålson-Wettergren, Olle o Ebba Strandberg, Fritiof Strömberg o Ernst Svedelius.

Efter sin sv konservatorieutbildning hade L studerat ett halvår för sångpedagogen Fritz Arlberg, som vid den tiden stod i häftig opposition till den akademiska undervisningen, i synnerhet den som bedrevs av prof Giinther. Arlberg hävdade, att den gamla sångskolan på ett olyckligt sätt fixerade sångarens uppmärksamhet på struphuvudets o stämbandens funktion samt att vokalljuden, som övertagits från italienskan o franskan, korrumperade det sv språket. Den gamla sångskolan föreskrev bl a tonansats medelst glottisstöt (dvs hård vokalansats), vilket var en kvarleva från barockens kastratteknik o non-legatoideal. Arlberg, som var fostrad i Wagner-epokens legatostil, ansåg att dessa glottisstötar "skrällde" o bröt sönder den musikaliska linjen, förutom att de förhindrade ett förnuftigt utnyttjande av kroppens resonansmöjligheter.

Dessa idéer, som f ö låg i tiden o som gick ut på att förstärka o förstora rösterna utan att de slets ut i förtid, togs upp o vidareutvecklades av L o Agnar Strandberg, som i sin tur vidarebefordrade dem till Gillis Bratt, vilken räknas som Sveriges förste sångläkare. I viss mån var L inne på samma linje, nämligen att mer uppehålla sig vid röstens hälsotillstånd än dess konstnärliga funktioner. Därvid samarbetade han med sin hustru, läkaren o röstvårdsspecialisten Ingrid Samzelius, som 01 översatte o utgav Konsten att andas av Leo Koffner.

Andningen var grundvalen i L:s pedagogik, som framför allt var uppbyggd på avspänningsövningar. Med gäspningsrörelser, djupandningsövningar på tonlösa vokaler o s k sumningar, vilka tjänar att spänna av struphuvudets muskulatur, strävade L:s pedagogik efter största möjliga mjukhet i ansatsen till skillnad från den klassiska skolans hårda glottisansats. Med rationell andningsteknik o särskilda vokalövningar tränades känsligheten för huvudets resonans, främst i gomvalvet men även i näshålan o håligheter-na i överkäksbenet, så att tonen nådde fram till "fronten", dvs munhålans främre del. Huvudingredienserna i tonen var "volym" o "metall" — det senare ordet betecknar en dragning åt det instrumentala klangidealet i L:s sångpedagogik.

Författare

Carl-Gunnar Åhlén

Arkivuppgifter

Strödda brev i KB o MAB (bl Huss med meritlista).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Något litet om sång (Från tonernas värld. Musiktidningens julnummer, årg 17, 1915, Sthlm, fol, s [7 f, 10]). — Stämhälsa och klangskönhet. Erfarenhetsrön från en mer än 40-årig sångpedagogisk verksamhet. Efter författarens död utg av I Sam-zelius-Lejdström- Sthlm 1928. 98 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Pensions- o elevmatriklar i MA:s arkiv.

G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); SM 1898, s 97 f, 1901, s 9 f, 1906, s 129 f, 1909, s 1 f o 33 f, 1915 julnr; Sohlman; Tidn för musik o teater 1898—99, nr 1, s 7 f, nr 2, s 4 f, nr 3, s 4.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Oscar Lejdström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11188, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11188
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Oscar Lejdström, urn:sbl:11188, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Gunnar Åhlén), hämtad 2024-04-19.