Biografi

Lewenhaupt, släktnamn, sedan 1600-talets mitt använt av den grevliga grenen av släkten Leijonhufvud (s 464 ff). Denna grens medlemmar kallades dock ända in på 1700-talet ofta Leijonhufvud.

Riksrådet Gustaf Adolf Levenhaupt (L 1) var far till Gustaf Mauritz L (1651— 1700), som efter utrikes resor blev kammarherre 1671 samt deltog i försvaret av Wismar hösten 1675, sjöslaget vid Ölands södra udde 1676 o kriget i Skåne. Han blev 1676 överste för ett av honom värvat dragonregemente o var 1688—91 en av befälhavarna för de sv hjälptrupperna till Holland under Pfalziska tronföljdskriget. Genom reduktionen förlorade L grevskapet Raseborg i Nyland o friherreskapet Vinberg i Halland. Fragment av hans arkiv finns i RA (E 4646 o L:ska släktarkivet, vol 18—19). Denna släktgren utdog på manssidan genom att av L:s fyra söner en blev dödligt sårad i slaget vid Fraustadt 1704, två stupade i slaget vid Ljesnaja 1708 resp stormningen av Veprik 1709 o en dog i rysk fångenskap i Moskva 1711, samtliga ogifta o tre av dem överstelöjtnanter.

L l:s bror riksrådet Katt Mauritz L (L 2) var i äktenskap med en dotterdotter till Axel Oxenstierna far till vice amiralen Axel Johan Leuenhaupt (L 4) o till den sachsiske generalen Carl Gustaf L (L 6). Den senare var i äktenskap med Amalia (Emilie) Wilhelmina Königsmarck (bd 21. s 776) far till generalen Carl Emil L (L 7) 0 till Fritz Königsmarck Löwenhaupt (1696-1770), som blev tillfångatagen vid Stades kapitulation 1712 o på Rügen 1715, deltog i Karl XII:s norska fälttåg 1718, köpte Torsjö i Solberga, Malm, 1730 o fick överstes avsked 1733. L 7 var far till generalmajoren Charles Emil L (L 8). Dennes son kammarherren o löjtnanten Charles Emil L (1750-1811) fick omkr 1779 övertaga Nygård med underlydande gårdar i Lofta, Kalm, från sin mors farbror Fredric Lorentz Bonde (bd 5, s 314). Han återbördade 1781 Kasimirsborg i Gamleby, Kalm, o ärvde efter sin far Vinas i Västra Ed, Kalm. Med hans son utdog denna släktgren på manssidan 1823.

L 8:s bror Adam L (1725—75) deltog i fransk tjänst i Österrikiska tronföljdskriget o Sjuåriga kriget o blev 1761 maréchal de camp. Han var svärfar till sin ovannämnde brorson Charles Emil L på Nygård o far till franske översten Auguste Frédéric Charles Louis L (1752—1809). Auguste L:s bror Carl Adam L (1760—1821) deltog i sv tjänst i finska kriget 1788—90 o blev ryttmästare 1795 men återvände sedan till Frankrike. I gifte med en medlem av den från Gustav II Adolf härstammade släkten von Stralenheim-Wasaborg var han far till kammarherre Charles Auguste L (1812—97), som 1866 flyttade från Strasbourg till Västervik. Charles L var i äktenskap med en dotterdotter till Charles Emil L på Nygård far till Gustaf Adolf Sixten Axel August L (1844— 1904). Gustaf L blev kansliråd o chef för UD:s politiska avdelning 1879, legationsråd i Paris 1884, tf chargé d'affaires där 1889 o i Wien 1890 samt envoyé där 1896 (tf 1895). Bror till honom var Sixten Oscar Cécile Charles Emile L (1849—1916). Sixten L deltog i fransk tjänst i fransk-tyska kriget 1870— 71 men blev sv undersåte 1872 o var 1904—12 överste för Södra skånska infanteriregementet. Äldste bror till Gustaf o Sixten L var kammarherren hos änkedrottning Josefina major Charles Adam Sixten Casimir Erik L (1841—1918). Charles L var i äktenskap med en dotter till Carl Jedvard Bonde (bd 5) far till statsfrun hos drottning Viktoria Cecilia Wilhelmina Sofia Adelaide Ingeborg Charlotta af Klercker, f L (1869—1951); se bd 21, s 292. I inledningskapitlet till sitt memoarverk Förgången glans (1944) har hon skildrat sin närmaste fädernesläkt.

L l:s o L 2:s bror generalen Ludwig Weirik L (L 3) var far till generalen Adam Ludwig L (L 5). Dennes bror Gustaf Fredrik Löwenhaupt (d 1723) på Kasimirsborg deltog liksom L 5 efter studier i Lund, Uppsala o Rostock i sin systers man Conrad Gyllenstiernas (bd 17) ambassad till Moskva 1684. 1686 gifte sig Gustaf L utan k tillstånd med en kusin, en dotter till L 2, o tvangs därför lämna landet. Giften mellan kusiner o andra släktingar har inom den högbördiga släkten L varit mycket vanliga. L blev 1687 ryttmästare i fransk tjänst o 1691 överste i venetiansk tjänst för ett av honom värvat regemente, med vilket han kämpade mot turkarna på Peloponnesos. Efter återkomst till Sverige 1698 blev L 1701 överste för Västgöta tremänningsregemente till häst. Från 1709 tjänstgjorde han med detta regemente under Magnus Stenbock i Skåne. Där vägrade han emellertid till en början att mottaga order av generalmajoren Jöran Gyllenstierna (bd 17, s 592), varför han arresterades o fördes till Jönköping (Stille). Efter avbön frigavs L o deltog i slaget vid Helsingborg 1710, varefter han av rådet utnämndes till generalmajor. Denna utnämning stadfästes dock ej av Karl XII. Litteraturuppgiften (tidigast påträffad i Anreps ättartavlor), att han skulle ha deltagit även i slaget vid Gadebusch 1712, måste vara oriktig. Han har nämligen daterat brev i Sthlm några veckor före o efter slaget (Defensionskommissionens arkiv; M 726). Vid riksdagen 1713—14 var L en av dem som ivrigast talade för att Ulrika Eleonora skulle förordnas som regent. 1717 fråntog Karl XII honom dispositionen över hans regemente, då han haft svårt att redovisa uppburna penningmedel, men efter sitt avsked s å behöll han regementets nattvardskärl med motiveringen att kronan stod i skuld till honom (Belfrage). Ulrika Eleonora konfirmerade 1719 L:s generalmajorsfullmakt o befordrade honom s å till generallöjtnant. Vid riksdagen 1720 agiterade han genom ett memorial till bönderna för utvidgning av kungamakten. 1721 utpekades L som en av anstiftarna till de falska beskyllningarna mot den såsom en av ledarna för det holsteinska partiet för Fredrik I förhatlige översten L Chr Stobée. Han instämdes för generalkrigsrätten men inställde sig ej o synes med stöd av drottningen även ha undandragit sig värjemålsed. 1723 uppgav sig L Brodzenius (bd 6) o A Dahléen (bd 9) ha blivit tubbade av den då nyligen avlidne L, när de åtalades för att bland bönderna ha agiterat för en utvidgning av kungens makt. I sina memoarer uppger Axel Fersen d ä, att han misstänktes ha blivit förgiftad på initiativ av Fredrik I.

L 5:s o Gustaf L:s bror Carl Julius L (1664—1726) studerade liksom de i Lund, Uppsala o Rostock. Han deltog i kriget mot turkarna 1686 o i striderna i Brabant o Flandern 1690—91. Carl L blev i sv tjänst major vid guvernörsregementet i Wismar 1695 o var 1698—1701 nedersachsiska kretsens kommendant i Gustrow i samband med att Sverige o övriga medlemmar av denna krets ingripit i striden om hertigdömet Mecklenburg-Güstrow efter dess hertigsläkts utslocknande (jfr bd 21, s 301). Befordrad till överstelöjtnant 1701 o överste 1709, utnämndes han 1710 av rådet till överkommendant i Stade men innehade denna tjänst endast till 1712, då Karl XII utnämnde en annan person. Efter avsked 1714 bodde L till 1722 på Winnweiler i det pfalziska grevskapet Falkenstein, som sedan hans farfars mors tid delvis tillhört släkten. Sedan en medlem av hertigsläkten i Lothringen berövat honom Falkenstein, bodde han på det från samma håll ärvda Reipoltskirchen i samma trakt. 1719 fick han sv generalmajors karaktär (Biografica, KrA).

Carl L var far till geheimerådet o överhovstallmästaren hos markgreven av Bayreuth Nils Julius L (1708—76). Nils L:s konceptböcker mm finns i L:ska släktarkivet i RA (jfr Adam L 1938, s 273, o 1942). En annan son var Mauritz Casimir L (1711— 81), som i kejserlig tjänst deltog i Polska tronföljdskrigets strider mot fransmännen i Italien, sårades i kriget mot turkarna o blev tillfångatagen av preussarna under Österrikiska tronföljdskriget. Casimir L gick i sv tjänst i samband med att han 1741 förlovade sig med en dotter till L 7, o han bistod L 8, då denne kort före L 7:s avrättning sökte hjälpa honom att fly. Efter att ha deltagit i Pommerska kriget blev han överste i armén 1762 samt överste för gula husarregementet 1764, för Nylands o Tavastehus dragonregemente 1768 o för Bohusläns dragonregemente 1769. Vid statsvälvningen 1772 arresterade L överståthållaren T G Rudbeck. Han blev generalmajor några veckor senare, kaptenlöjtnant för livdrabantkåren 1775 o generallöjtnant 1776. L hade av sin förutnämnde farbror Gustaf L:s arvingar köpt Kasimirsborg, där han 1755—56 lät anlägga ett glasbruk.

C L var far till Adam Ludwig L (1748— 1808), som blev överste i armén 1780 o var kaptenlöjtnant vid livdrabantkåren 1780— 1802 samt överste för Jämtlands regemente 1785—91 o för Upplands regemente 1791— 94. Vid riksdagen 1789 arresterade Adam L på Gustav III:s order Axel Fersen d ä (bd 15), samtidigt som hans bror överste Sten Casimir L (1750—94) arresterade Fredric Horn (bd 19). 1790 följde A L konungen till Finland, där han deltog i det s k Viborgska gatloppet o slaget vid Svensksund (Ehrenström). L befordrades till generalmajor 1792 o generallöjtnant 1799.

Hans äldre bror Adolph Fredric L (1745 —91) deltog i Pommerska kriget, var en tid i fransk tjänst o blev i Sverige 1771 stabskapten o hovstallmästare. Adolph L följde Gustav III vid statsvälvningen 1772 o blev kort därpå överhovstallmästare samt var även med på konungens eriksgata (Fröding). Han blev 1773 kommendör av nordstjärneorden o ceremonimästare vid KMO o 1774 major. 1775 fick L under konungens besök i Finland göra en artighetsvisit hos den ryska kejsarinnan i S:t Petersburg. Sedan 1777 överstelöjtnant, fick han dagen efter kronprinsens födelse 1778 i uppdrag att underrätta adeln om denna händelse (Fersen). Kort därpå blev L serafimerriddare.

1780 var han bland det fåtal personer som följde konungen på resan till Spa i Belgien.

1781 blev L överste i armén, o dagen före avslutningen av 1789 års riksdag följde han Gustav III vid dennes besök på riddarhuset. 1789—90 var han ledamot av krigskollegiets generalkrigsrättsdivision, som rannsakade o dömde anjalamännen. 1790 befordrades L till generalmajor. Han deltog i detta års fälttåg i Finland, o 1791 skulle han ha följt kungen på resan till Aachen men insjuknade i Rostock i lungtuberkulos (Ehrenström) o dog inom kort i Stralsund. I äktenskap med en kusin, en dotter till L 8, var han far till Gustaf L (1780—1844), vilken vid sitt dop som faddergåva av Gustav III fick survivansfullmakt på faderns överhov-stallmästarämbete. Han ansågs emellertid ej ha tillräcklig arbetsförmåga o tillräckliga kunskaper, varför Gustav IV Adolf trots hans goda uppförande tröttnade på honom o 1807 gjorde honom tjänstfri (H E Charlotta). L blev emellertid 1818 överstekammarherre, 1829 serafimerriddare o 1837 en av rikets herrar. Genom äktenskap med en kusin, en dotter till Charles Emil L på Nygård, kom han i besittning av Kasimirsborg, som hennes far återbördat efter hans farfar. Där fick han hjärnskakning 1839, då han åkte på ett hölass genom en alltför låg dörr, vilket ledde till att han i fortsättningen gick med möda, talade som ett barn o ständigt hade ett nervöst skratt enligt systersonen Fritz von Dardels (bd 10) Minnen.

Adolph, Adam o Sten L:s bror Charles Emile Levenhaupt (1751—1832) i Alingsås blev överste i armén 1795 o kaptenlöjtnant vid livdrabantkåren 1802. Han tjänstgjorde i Bohuslän 1788, i Finland 1790 o i Tyskland 1806 samt sökte 1809 hindra Gustav IV Adolfs arrestering men avväpnades av G J Adlercreutz (bd 1). 1818 fick L generalmajors n h o v. I äktenskap med en dotter till Patrick Alströmer (bd 1) var han far till Adolph Patrik L (1794—1871). Patrik L deltog i norska fälttåget 1814 o blev kabinettskammarherre 1839 o överste i armén 1843 samt var landshövding i Hallands län 1843—60. En av hans bröder var farfar till Carl Gustaf Moritz Thure L (1884—1935). Carl Gustaf L blev ryttmästare 1917, var byråchef vid järnvägsstyrelsens militärbyrå 1920—22 o 1925—26, blev kapten 1924 o major 1926, anställdes i Sv tändsticksbolaget så o blev 1931 chef för sv tändsticksmono-polet i Ungern. Han var ledamot av Sveriges olympiska kommitté för hästsport 1912, 1920 o 1924, fick tredje pris i individuell prishoppning till häst vid olympiska spelen i Antwerpen 1920, var sekreterare i Sv jockeyklubben 1921—27 o representerade Sverige vid olympiska kongresser i Lausanne 1921 o i Paris 1921, 1925 o 1927. En annan av Patrik L:s bröder var far till utrikesministern Carl L (L 11). Dennes son Erik Axel L (1877— 1914) blev löjtnant 1904 o major vid persiska gendarmeriet 1911 o stupade under en expedition mot ett rövarband. Erik L:s äldre bror Gustaf Adolf L (1875—1951) var överste för skånska kavalleriregementet 1927—35. Son till Gustaf L är ambassadören AxelL (f 1917) i Rom.

Adolph, Adam, Sten och Charles Emile L:s bror Claes Axel L (1757—1808) blev kapten 1778 o fick efter sin fasters man riksrådet Claes Strömbergs död 1782 som fideikommiss Claestorp i Östra Vingåker, Söd. Claes L var svåger till Magnus Fredrik Brahe (bd 5), vars politiska verksamhet han anses ha påverkat. Han tog avsked från sin tjänst i samband med 1789 års riksdag. Där var L en av de främsta inom oppositionen mot Gustav III. Vid riksdagen 1800 var han emellertid en av de forna oppositionsmän som blivit rojalister. Detta har förklarats med att L "genom oförståndig hushållning förstört sin förmögenhet" o därför var "i behov av hovgunst" (Adlerbeth). Hans yngste son, Eric August L (1799— 1874), blev löjtnant o ordonnansofficer hos Karl XIV Johan 1819, kapten 1823, adjutant hos konungen 1824, kabinettskammarherre o major 1826, överstelöjtnant 1835 samt överste o överstekammarjunkare 1840. Från 1821 tjänstgjorde Eric L tidvis vid konungens enskilda byrå, vars ledande kraft han var 1836—72, Han var gift med en syster till Anton Gabriel o Ulric Wilhelm Gyldenstolpe (bd 17, s 507 f). Hans bror Mauritz Axel L (1791—1868) blev fänrik 1811 o ordonnansofficer hos kronprins Karl Johan 1813 samt löjtnant o kapten så. Mauritz L deltog i fälttågen i Tyskland o Norge 1813—14 o hemförde sistnämnda år från Paris ratifikationen av fredsfördraget mellan de allierade o Frankrike. Han blev 1817 adjutant hos kronprinsen o major, 1822 kabinettskammarherre o överstelöjtnant o 1824 överste, var 1842—44 tf överståthållare i Sthlm, blev 1843 generalmajor, 1844 överstekammarherre o 1853 serafimerriddare samt var 1857—60 riksmarskalk. I äktenskap med en dotter till Mikael Hisinger (bd 19, s 93) var han far till Carl Magnus Casimir L (1827—1905). Casimir L blev löjtnant 1852, kammarherre hos änkedrottning Desideria 1853 o kapten 1861 samt var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1866—1900, ordförande i bankofullmäktige 1872—84 o 1886—90 o rdgm i FK 1876—93.

Mauritz o Eric L:s äldre bror Claes Casimir L (1784—1848) på Claestorp blev löjtnant 1808, deltog s å i kriget mot Norge o blev kammarherre hos drottningen 1809 o överstekammarjunkare 1826. Claes L tog genom motion vid 1823 års riksdag initiativet till tillkomsten av den stadga av år 1824 genom vilken bildande av privatbanker möjliggjordes. Han köpte 1829 tillsammans med sina bröder tre åttondelar av Gustafs-o Carlsbergs kopparverk i Kall, Jämtl, där han var VD 1829—34. Som sådan ansågs L vara oduglig, o eldsvådor bidrog till att företaget gick med förlust. Hans hustru ärvde efter sin far Corfitz Ludvig Beck-Friis (bd 3, s 1) död 1834 en betydande förmögenhet, men L var en dålig hushållare (Ullberg) o måste 1843 gå i konkurs (L:ska släktarkivet). Han var svärfar till Carl Jedvard Bonde (bd 5). Sonen löjtnant Claes Magnus L (1816—82) kom genom sitt äktenskap i besittning av Fågelvik i Tryserum, Kalm, som såldes, sedan han efter faderns död övertagit Claestorp. Denne Claes L blev hovjägmästare 1855, förste hovjägmästare 1859 o överhov jägmästare 1875 samt var ordf i Sv jägarförbundet 1859—77, ledamot av Söd:s landsting 1866—69 o 1871—81 o rdgm i FK från 1875 till sin död. Han ökade Glaestorps åkerareal genom nyodlingar o grundade där en slöjdskola 1872, en trämassefabrik, ett marmorbruk o en fabrik för tillverkning av terpentin, harts o kimrök.

Hans yngste bror var far till Claes Gustaf August L (1870—1945) på Aske i Håtuna, Sth. Gustaf L blev kapten i flottan 1902 men tog avsked 1903. Han var 1907—12 sekreterare i Sv jägarförbundet o redaktör för dess tidskrift, blev hov jägmästare 1911 o förste hovjägmästare 1941 samt var ordf i Uppsala läns jaktvårdsförening 1918—21 o 1925—28. L följde 1911—12 prins Wilhelm till konungens av Siarn kröning o 1913—14 på storviltjakt i Kenya. Mest känd blev han genom memoarböckerna Askegreven berättar (1935) o Askegreven berättar vidare (1936). Son till honom var Erik Oscar Sten Reinhold Gustafsson L (1903—54). Erik L deltog som frivillig i finsk-ryska vinterkriget 1939—40 o följde därefter norska frivilligkamrater till försvaret mot tyskarna i Norge. Efter reträtten därifrån blev han kapten i England o uppges ha anfört den patrull som 1941 i Skottland tillfångatog Rudolf Hess när denne landade där med fallskärm. Senare tillfångatogs L av tyskarna under invasionen i Frankrike 1944 men blev snart fri o deltog i andra världskrigets slutskede i striderna mot japanerna i Burma samt på Java o Bali. Efter att ha blivit brittisk hedersmajor återvände han 1949 till Sverige, där han var verksam vid utbildningen av fallskärmstrupper, o blev 1951 ryttmästare i reserven.

Claes Magnus L:s bror överkammarherren Adam Casimir Ludvig L (L 10) var far till riksheraldikern Adam Ludvig Carl L (L 13). Syster till denne var Charlotte Wilhelmina Marianne Caroline L (1855—1957) på Sjöholm i Östra Vingåker, Söd. Charlotte L var verksam som porträtt- o landskapsmålarinna. Bror till dem var ryttmästaren Claes Adam Carl L (1859—1937). Claes L ("Sjö-Claes") publicerade 1903—32 ett stort antal skrifter, framför allt reseskildringar men även jakt- o djurskildringar, enstaka skönlitterära arbeten o en rysk-sv o sv-rysk parlör.

Claes Magnus L:s o L 10:s bror fabrikören Sten Axel L (L 9) var far till Claes Axel August L (1854—1932) på Claestorp, som deltog i en beskickning till Persien 1890 o blev ryttmästare 1892, kammarherre hos kronprinsen 1894, kabinettskammarherre hos konungen 1908 o överstekammarjunkare 1929. Claes L ("Sten-Claes") tog 1901 initiativet till upprättandet av Claestorps jägare- o jaktvårdareskola, som dock redan efter några år flyttades till annan ort o snart av huvudsakligen ekonomiska skäl lades ned. Han var ledamot av Söd:s landsting 1902—09 o ordf i Sv kennelklubben 1910— 25 o i Sv jägarförbundet 1928—30. I sitt äktenskap med en kusin, en dotter till L 10, var han far till legationsrådet Sten Mauritz Carl L (L 14). En äldre son var Claes Adam Sten L (1880—1965) på Claestorp, som blev hovjägmästare 1917, förste hovjägmästare 1937 o överhovjägmästare 1940, utgav Sveriges ridderskaps o adels kalender 1919— 38. Claes L var ordf i Sv fåravelsföreningen 1932—45. Han publicerade memoarboken På Claestorp — förr o nu (1963), som innehåller uppgifter om åtskilliga medlemmar av släkten L. En bror till honom var sedan 1947 gift med Anna Ebba Lcetitia L, t Tisell (1895—1965). Ebba L publicerade en mängd romaner o några diktsamlingar.

Adolph, Adam, Sten, Charles Emile o Claes L:s bror Gustaf Julius L (1753—1820) deltog i sjöslaget vid Högland 1788 o sårades i striden vid Korhois 1790 samt var 1793—96 överste för Västgöta-Dals regemente. Gustaf L var farfar till bibliotekarien Carl Harald Eugéne L (L 12). Dennes fars äldre halvbror Gustaf Gustafsson L (1791—1873), som även på mödernet var kusin med sin förutnämnde fädernekusin Patrik L, tillfångatogs i striden vid Prästebakke i Norge 1808, deltog i fälttågen i Tyskland 1813 o Norge 1814 o blev major 1827. Han blev känd som läsarvän o nykterhetsivrare. L ingick ekonomiskt fördelaktiga äktenskap med två medlemmar av släkten Cronstedt. L kom genom det första i besittning av fideikommisset Gäddeholm i Irsta, Vm, o säteriet Ymsjöholm i Bäck, Skar, o genom det andra av Hällefors bruk i Hällefors, Ör. Han var farfar till Gustaf Erik L (1849—1928) på Gäddeholm. Erik L var rdgm i FK 1892—1911. Han har karakteriserats som "en mera trofast än talangfull väktare av den långt drivna konservatismens traditioner" (Thyselius). En bror till honom var i äktenskap med en dotter till Gunnar Wennerberg farfar till f d VD i IBM kabinettskammarherre Gösta L (f 1912) på Gäddeholm o dennes bröder direktören i ICA major Carl L (f 1917) o VD i Sv BP ryttmästare Greger L (f 1920).

Adolph, Adam, Sten, Charles Emile, Gustaf o Claes L:s halvbror major Ludwig Wierich L (1772—1853) deltog i kriget i Pommern 1805—06 o Norge 1808. Sonsons son till Ludvig L var överste Casimir Wierich Charles Emil Casimirsson L (1874—1958). En rest av Casimir ("Catte") L:s arkiv finns i KrA. Son till honom i hans äktenskap med en dotter till Wathier Hamilton (bd 18, s 90) på Barsebäck är advokaten Greger L (f 1902).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: E M Fant (resp A E Hwalström), In illustrem familiam L:ianam observationes (1794); F Freytag von Loring-hoven, Europäische Stammtafeln, 4 (1961); J Hiibner, Genealogische Tabellen, 4 (1733); Adam L, Stamtaflor (1908); Claes L, Claéstorpsgrenen av grevl ätten L jämte avkomma (1957); [P Meijer Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 3 (1933). Gustaf Mauritz L: Biographica, E 1480, L:ska släktarkivet, vol 17—22, 322, RA; O Bergström, Bidrag till k Uplands regementes hist (1882), s 74, Bih, s 139; R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963), s 40; G Carlquist, Rutger von Aschebergs dagbok (KFÅ 1918), s 5 f, 15, 37; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalzis-ka huset, 4 (1875), s 368, 5 (1879), s 187; Frälseg, 1:2—3:2 (1931—47); S Hedar, Ensk arkiv under karolinska enväldet (1935); J v Konow, Carl Gustaf Rehnskiöld i Holland (KFÅ 1957), s 67; C O Nordensvan, Sv armén under senare hälften av 1600-talet (KFÅ 1923), s 30, 32, 47; M Olsson, Riddarholms-kyrkan (Sveriges kyrkor, Sthlm, 2, 1937); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526—1903 (1903); R Swedlund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936), s 267 f, 299; A Takolander, Ekenäs stads hist, 1 (1930), s 172 ff; Ö Tigerstedt, Det ekar under valven (1949); N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675—79, 1 (1897); F U Wrangel, Origines et debuts du Royal-Suédois (1914), s 27—30, 32, 35 f. Fritz Königsmarck Lä-wenhaupt: Biographica, Revisionsakt 25 april 1775, nr 33, L:ska släktarkivet, vol 42, 327, RA; N Belfrage, Biogr uppg:er ... 1540— 1723 (K Västgöta regemente, 1, 1947); S T Kjellberg, Skåne, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s 340, 342; Lewenhaupt. Charles Emil L (t 1811): L:ska släktarkivet, vol 47, 326, RA; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 1—2 (1878); R F Hochschilds memoarer, 1 (1908),s 178; A Rydström, Boken om Tjust (2 uppl), 1 (1912), s 33ff, 59ff, 3 (1922); W Swalin,Bidr t KM :ts hofs personalhist under det senaste århundradet, 1 (1888); B Söderberg o M Hofrén, Ca-simirsborg (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland, 1971), s 268; W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 243; C Trolle-Bonde, Ant:ar om Bondesläkten, 1—2 (1895). Adam L: M 1100, L:ska släktarkivet, vol 47, 326, RA; Ridderstad, a a; SMoK; H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939). Auguste Frédéric Charles Louis L: L:ska släktarkivet, vol 326; Trolle-Bonde, a a. Carl Adam L: M 1100, L:ska släktarkivet, vol 326, RA; C G Plåten, K skånska dragonregementets hist (1901). Charles Auguste L: Justitie-dep:s konseljakter 7 juni 1872, nr 6, Biographica, L:ska släktarkivet, vol 327, RA; F v Dardel, Minnen, 1, 3, 4 (1911—13); C af Klercker, Förgången glans (1944), s 6—9; Adam L, En färd till minnenas värld (1936), s 86 f; P Meijer Granqvist, Gustaf Vasas av-komhar (1924), s 226 f. Gustaf Adolf Sixten Axel August L: L:ska släktarkivet, vol 327, RA; B Cnattingius, Königsmarckska salongen (Medd:n från Östergötlands o Linköpings stads museum, 5, 1948—57), s 109, 112; O G [ranber] g, De förenade rikenas nuvarande sändebud i utlandet (Ny illustr tidn 1894), s 182; E Hedin, Diplomaten Carl Fleetwood o hans dagbok (PHT 1956); A Rydström, Gustaf L (Idun 1905); SPG. Sixten Oscar Cé- cile Charles Emile L: L :ska släktarkivet, vol 327, RA; Dardel, a a, 3—4; C Grimberg o H Uddgren, Sv krigarbragder (1914), s 536— 40; A Kugelberg, K första livgrenadjärrege-mentets hist, 5 (1930); SMoK; SPG. Charles Adam Sixten Casimir Erik L: L:ska släktarkivet, vol 327, RA; A Braunerhjelm, K lifregementets till häst hist, 5:2 (1922); Adam L, a a, särsk s 166; SPG; Swalin, a a, Cecilia Wilhelmina Sofia Adelaide Ingeborg Charlotta af Klercker, f L: L:ska släktarkivet, vol 327, RA. Gustaf Fredrik Löwenhaupt: Biographica, M 726—727, Justitierevisionens prot 1722 o dess utslagshandl i besvärs- o ansökningsmål 4 april 1722, särsk II, p 465 ff, 482, 612, 645, 661, 665—68, 706 f, 756 f, 761, 770 f, 781, 785, 796, 818 f, 843, 933 f, De-fensionskommissionens arkiv, vol 222: Vestg 3 o 5 mk, vol 227: Västgöta 3m kav, L:ska släktarkivet, vol 31—34, 329, RA; H Älmquist, Gbgs hist, 2 (1935); Belfrage, aa; H Brulin, Kondottiären greve de la Cerda de Villelongue o hans mlnnesant:ar om Karl XII:s krig (KFÅ 1948), s 196, 245; Carlson, aa, 8, s 341, 360, 363, 437, 441; Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 5, 1866), s 65; d:o (HH 7, 1870), s 111 f, 271; d:o (HH 10, 1879), s 346; d:o (HH 15, 1895), s 326; F A v Fersens hist skrifter, 1 (2 uppl, 1869), s 29; E Ffries], Ant:ar om en resa i Ryssland af J G Sparvenfeld (HT 1886), s 87; A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 24— 25, 31, 33; Frälseg 1: 2, 3 : 1—4:3 (1931— 76); S Grauers, Några bidrag till oppositionens hist under Karl XII (KFÅ 1921), s 226; W Holst, Ulrika Eleonora dy (1956), s 102 ff; F Lagerroth m fl, Frihetstidens maktägande ständer (Sveriges riksdag, 5, 1934), s 131; Lewenhaupt; C L Lundquist, Gouncil, king and estates in Sweden 1713—14 (1975); Malmström; Olsson, a a; H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 2 (1924), s 269; Rydström, aa, 1, s 25—28; Setterdahl; SMoK; A Stille, Kriget i Skåne 1709—10 (1903), s 25 f, 75, 95, 199, 261, 271, 293, 295, 321, 336, 376; Söderberg o Hofrén, a a, s 263 f, 268; L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); dens, De franska gratifikationerna före tronskiftet 1720 (HT 1956), s 168 f; B Wedberg, Karl XII på justitietro-nen (1944), s 325. Carl Julius L: M 1100, L:ska släktarkivet, vol 35, 330, RA; Biogra-fica, KrA; Frälseg, 1: 2—4: 1, 3 (1931—76); Adam L, Carl Julius L (1916); Ridderstad, a a; Setterdahl. Nils Julius L: L:ska släktarkivet, vol 43—46, RA; Adam L, Nils Julius L (1938); dens, Det var en gång (1942), s 128. Mauritz Casimir L: M 142—43, 289, 571— 72, 1100, L:ska släktarkivet, vol 333, RA; J E Anderbjörk, Ett praktglas från Casimirsborg jämte några notiser om glasindustrien i Kalm (Kalm:s fornminnesförening, Medd:n, 31, 1943), s 30; Ehrensvärd, aa; Fersen, aa, 1, s 119, 153, 3 (1869), s 112, 197; Handhar rörande den olycklige generalen grefve C E Lewenhaupt (HSH 2, 1816, s 260, 262; Heml handhar hörande till Sveriges hist efter konung Gustaf III :s äntrade till regeringen, 2 (1822), s 16; Adam L, aa 1938; Claes L, På Claestorp — förr o nu (1963); Odhner, 1, s 159; Plåten, a a; Rydström, a a, 1, s 29— 33; Stålhane, a a; Trolle-Bonde, a a; B Westberg, Casimirsborgs glasbruk 1757—1811 (Tjustbygdens kulturhist förening. Medd nr 18, 1961); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns regemente 1661—1920 (1922). Adam Ludwig L (\ 1808): M 181, 420, 573, 576, L:ska släktarkivet, vol 334, RA; Bergström, a a, s 220 f, Bih, s 45 f; H E Charlottas dagbok, 1—3, 7 (1902—36); J A Ehren-ströms efterlemnade hist ant :ar, 1 (1882), s 179, 181 f, 266 f, 272, 283, 285 f, 289, 298, 349; Ehrensvärd, a a; Fersen, a a, 4 (1869), s 398, 419, 421, 423, 6 (1870), s 13, 169, 7 (1871), s 116, 131 f, 140 f; Hochschild, aa, 1, s 96, 181, 232, 241, 2 (1909), s 94, 121; K Jämtlands fältjägarregementes hist (1966); C G Nordin, Dagboksant:ar för åren 1786— 92 (HH 6, 1868), s 42, 124; A F Skjölde-brands memoarer, 2 (1903), s 79, 87 f; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); W G Stiernstedt, Lantjunkare (1939); Stålhane, a a; Tham, a a, s 179 f, 186, 191; O Wallqvist, Berättelse om riksdagen i Sthlm 1789 (HH 5, 1866), s 210, 323; Th Wennerström, Sthlms garnison genom tiderna (1947); H Wichman, Jämtlands regemente i krig o fred (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 288, 292, 294, 296; Zetterberg o Uddgren, a a. Sten Casimir L: M 1100, L:ska släktarkivet, vol 333, RA; H E Charlottas dagbok, 1—3; Ehrenström, a a, 1, s 206 ff, 210; Fersen, a a, 5, s 184, 6, s 38, 7, s 116; Hochschild, a a, 1, s 181, 2, s 52; Zetterberg o Uddgren, a a. Adolph Fredric L: L:ska släktarkivet, vol 334, RA; E L Birck, Fred-rikshovsprotokollen som hist källa (FHT 1939), s 63; H E Charlottas dagbok, 1—3, 5 (1902—23); Ehrenström, a a, 1, s 348 f; Ehrensvärd, a a; J v Engeström, Hist ant:ar o bref från åren 1771—1805 (1877); L v Engeström, Minnen o ant:ar, 1 (1876); Fersen, a a, 4, s 78, 123, 161, 230, 239, 404, 5 (1870), s 28, 6, s 13, 26, 38; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under gustavianska tiden (1922), s 15; Heml handhar hörande till Sveriges hist efter konung Gustaf III :s äntrade till regeringen, 2 (1822), s 6; Hochschild, aa, 1, s 25, 44, 82, 117, 232, 2, s 47, 63, 114 ff, 183, 188, 190; Konung Gustaf III:s bref till friherre G M Armfelt (HH 12: 3, 1883), s 192; J Liljencrantz, Ant:ar o memorial (HH 8: 5, 1878), s 48; Odhner, 1, s 396, 544; Pro-tocoller hållne i general krigs-rätts divisionen af K M:ts o rikets krigs-collegium rörande det brottsliga förhållande som förekommit emot åtskillige chefs o officerare vid finska arméen under sista campagne (1789—91), 1, s 779 ff, 2; Staf, aa; W Stenhammar, Östgöta kavalleriregemente under frihetstiden o Gustaf III:s regering (1926); Stålhane, a a; Swalin, a a; Trolle-Bonde, a a; Wallqvist, a a, s 432; Zetterberg o Uddgren, a a. Gustaf L: L:ska släktarkivet, vol 334, RA; H E Charlottas dagbok, 8 (1939); Dardel, a a, 1, 4; Ehren-svärd, a a, 2; Olsson, a a; Rydström, a a, 1, s 36—41; Swalin, a a; Söderberg o Hof-rén, a a, s 268. Charles Emile Levenhaupt: M 576—78, 1100, L:ska släktarkivet, vol 334, RA; G A Bohlin, Bidrag till Alingsås stads hist (1920); S Carlsson, Gustaf IV Adolfs fall (1944); H E Charlottas dagbok, 7—8; Av Fersens dagbok, 4 (1936), s 55 f, 192, 215, 429; C Th Kocken, Biogr uppg:er ... (K Västgöta regemente, 2, 1948); B Nelson, Sophie von Knorring (1927); F Sleman, Bernhard von Beskows Levnadsminnen (PHT 1950); H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 1—2 (1889); Zetterberg o Uddgren, a a. Adolph Patrik L: L:ska släktarkivet, vol 335, RA; Dardel, a a, 3—4; J A Eklund, Biskop Paulus Genberg (1925); Hallands hist, 2 (1959); A Noreen, Ant:ar om K Hallands regemente (fd Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); Plåten, a a; Swalin, aa; G Utterström, Jordbrukets arbetare, 2 (1957), s 187, 192, 200, 418. Carl Gustaf Moritz Thure L: L:ska släktarkivet, vol 335, RA; Braunerhjelm, a a; Generalstaben 1873—1923 (1923); Claes L, a a; SMoK; Wennerström, a a. Erik Axel L: L:ska släktarkivet, vol 335, O R Landelius utlandssv saml: Asien, RA; T J Arne, Sv:arna o österlandet (1952); G Peyron, Hågkomster från femtio år av mitt liv (1924), s 111 f; SPG. Gustaf Adolf L (t 1951): L:ska släktarkivet, vol 335, SPG. Claes Axel L: L :ska släktarkivet, vol 47, 337, RA; G G Adlerbeth, Hist ant:ar, 2 (Från tredje Gustafs dagar, 2:2 1893), s 283; J A Alm-quist, Riksdagen i Gefle 1792 (1895); H E Charlottas dagbok, 1—4, 7; Ehrensvärd, a a; E Elinder, Adolf Ludvig Hamiltons minnes-ant:ar från 1800 års riksdag (PHT 1954); J v Engeström, a a; A v Fersen, a a, 2 (1926), s 227, 4, s 86, 89, 98, 107 f, 236, 531; F Av Fersen, a a, 5, s 134, 151, 283, 7, s 90, 118, 130; C Hallendorff, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (Sveriges riksbank, 3:2, 1920), s 152 ff, 156 f, 160 f, 163, 194, 213, 217; Hochschild, aa, 1, s 217, 231, 234, 2, s 214, 221—24, 3 (1909), s 56, 337; L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Ehrensvärd (1947); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); Adam L, Sv sjuttiotal (2 uppl, 1937); Claes L, a a; Nordin, a a, s 121, 210; SMoK; Staf, a a; Stålhane, a a; B G Söderberg, Södermanland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), 1, s 73, 76, 81: Tham, a a, s 209, 211, 213, 237, 243, 269, 274, 276, 390, 396, 454, 464, 470—77, 481, 498, 500, 502, 504, 506; Wallqvist, a a, s 345; [S Wieselgren,] Riksdagen i Norrköping år i800, af -d -n (Sv månadsskrift för fri forskning o allmän bildning, 1, 1864), s 404, 491, 496; F U Wrangel, Herrgårdar o deras herrar (1927), s 191, 194—98. Eric August L: L:ska släktarkivet, vol 344, RA; G A Al-dén, Bakom riksdagens kulisser. C W Lilje- cronas dagbok under riksdagen 1840—41 (1917); Braunerhjelm, a a; S Eriksson, Sv diplomati o tidningspress under Krimkriget (1939); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); N F Holm, Konungens enskilda byrå o dess arkiv (Donum Boethianum, 1950), s 130 ff, 136, 138; T T:son Höjer, Källorna o litteraturen till Carl XIV Johans liv före 1810 (HT 1939), s 6, 10, 15, 23—26; dens, Carl XIV Johan, 1, 3, (1939—60); Adam L, aa 1937; C G Löwen-hielms minnen, 3 (1929), s 30, 38, 43; Swahn, a a; G Ulfsparre, Från Karl XIV Johans dagar (1907): G Ullberg, Husa bruks hist (1967). Mauritz Axel L: M 580, L :ska släktarkivet, vol 137 (Gustafs o Carlbergs kopparverk) o 344, RA; A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811—1900 (1900); H E Charlottas dagbok, 9 (1942); G O Hyltén-Cavallius, Ur mitt framfarna lif (1929); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814— 64 ... (1953); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands regementes hist, 3 (1919); Adam L, a a 1936, s 158 f; Claes L, a a; S A Lindbäck, Fra Karl Johans hof. Indberet-ninger til Frederik VI af officeren Joseph Abrahamson (PHT 1913); Olsson, a a; Staf, a a; Swalin, a a; Trolle-Wachtmeister, a a, 2; Ullberg, a a. Carl Magnus Casimir L: L:ska släktarkivet, vol 313—17, 344, RA; [J Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte, af Fabius Com-mentator (1893), s 120; S Brisman, Den stora reformperioden 1860—1904 (Sveriges riksbank, 4:3, 1931), s 123, 129; F v Dardel, Dagboksant:ar, 2, 1877—80 (1918); E Edholm, Från Carl XV:s dagar (2 uppl, 1906), s 13, 234; V Millqvist, Sthlms stadsfullmäktige 1863—1913 (Minnesskrift vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); Oscar II, Mina memoarer, 3 (1962); SPG; Swalin, a a. Claes Casimir L: L:ska släktarkivet, vol 49—63, 337, RA; S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); Braunerhjelm, a a; S Brisman, Sveriges affärsbanker. Grundläggningstiden (1924), s 71 f, 76, 81; S Körner, Uppordnande av arkivet på Claestorp (Arkiv, samhälle o forskning 1968); Adam L, aa 1936, s 80, 122; Claes L, aa; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgre-nadj ärregemen tet (1941); Swalin, a a; Söderberg, a a, s 81; Ullberg, a a; Wrangel, a a 1927, s 198 f. Claes Magnus L: L:ska släktarkivet, vol 81—90, 337, RA; J A Älmquist, Söd:sk hushållningssällskap 1814—1914, 1— 2 (1914); S Björkblom, Söd :s landsting (1942), s 327 f, 462; Braunerhjelm, a a; Car-lander; C M Lewenhaupt t (Ny illustr tidn 1882); Dardel, a a 1911—13; dens, Dagboks-antar 1873—76 (1916); d:o 1877—80; d:o 1881—85 (1920); Edholm, a a, s 77, 83, 283; A Eklundh, Sv jakt (1930); S Ekman, Slut-striden om representationsreformen (1966); Adam L, a a 1936 o 1937; Claes L, a a; Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); Rydström, a a, 2 (2 uppl, 1921), s 106 f, 125; Samzelius; SMoK; SPG; Swalin, a a; Söderberg, a a, s 75, 81; Wrangel, a a 1927, s 263—67. Claes Gustaf August L: L:ska släktarkivet, vol 343, RA; Eklundh, a a; K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942); Adam L, a a 1936, s 206 f; Claes L, a a; NF:s sportlex, 5 (1943); Samzelius; SMoK; SPG; W S[wa]hn, Gustaf L 70 år (Sthlms-tidn 4 juni 1940); B G Söderberg, Uppland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 35 f; Travellers club 1911— 51 (1953); G Unger, "Askegreven" död (SvD 7 jan 1945). Erik Oscar Sten Reinhold Gustafsson L: L:ska släktarkivet, vol 343, RA; Askegrevens son tog Hess efter hoppet (SvD 9 juni 1945); Erik L död (DN o SvD 16 nov 1954); Claes L, a a. Charlotte Wilhelmina Marianne Caroline L: Arkivinventering i Söd 1958—59 (Kommissionen för riksinventering av de enskilda arkiven. Bulletin 1, 1963), s 6; Adam L, a a 1936 o 1937; Claes L, a a; SKL; Söderberg a a 1968, 1, s 79, 2, s 86, 89; [E Zetterström,] Till minnet av Södermanlands äldsta invånare, av Kar de Mumma (SvD 30 mars 1957). Claes Adam Carl L: L:ska släktarkivet, vol 340—41, RA; Braunerhjelm, a a; Fv Dardel, Minnen från senare år 1888—98 (1931); Adam L, aa 1936 o 1937; Claes L, a a; SMoK; SPG; Sv förfdex 1900—40, 1 (1942); Travellers club 1911—51. Claes Axel August L: L:ska släktarkivet, vol 338, RA; Älmquist, a a 1914; Björkblom, a a; Braunerhjelm, a a; Claes L (H8D 25, 1923—24); Dardel, a a 1931; Ekiundh, a a; S Hedin, Konung Oscars beskickning till schahen av Persien år 1890 (1891), s 2, 28, 31, 135, 141, 144, 281; S Körner, En ny källa till borggårdskrisens förhist (HT 1970); Adam L, a a 1936 o 1937; Claes L, a a; NF:s sportlex, 5; SPG; Söderberg, a a 1968, 1, s 81; Wrangel, a a 1927, s 268 f. Claes Adam Sten L: L:ska släktarkivet, vol 339, RA; H G Fornstedt, Sv kommunalnämndsordförande år 1920 (1921); Greve Claes på Claestorp släktforskare o storjägare (SvD 7 aug 1960); NF:s sportlex, 5; Söderberg, a a 1968, 1, s 73, 78, 81; E Zetterström, Claes L död (SvD 13 okt 1965). Anna Ebba Laititia L: Sv förfdex 1951—55 (1959); d:o 1956—60 (1963); d:o 1961—65 (1968). Gustaf Julius L: M 463, 1100, RA; Noreen, a a; G v Schantz, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1788, 1789 o 1790, 2 (1818), s 35; C Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 11 f, 17. Gustaf Gustafsson L: M 1100, L:ska släktarkivet, vol 336, RA; S o C Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); Hist-geogr o statist lex öfver Sverige, 7 (1866), s 476; T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—54 (1945); E Newman, Gemenskaps- och frihetssträvanden i sv fromhetsliv 1809—55 (1939); N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); Sohlman; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 6 (1915) : 1, s 374, 2, s 145; B G Söderberg, Närke, Västmanland (Slott o herresäten i Sverige, 1969), s 282, 291; B Wadström, Ur minnet o dagboken, 1—2 (1898—99). Gustaf Erik L: L:ska släktarkivet, vol 336, RA; De nya senatorerna (Ny illustr tidn 1892), s 334; A Hahr, Vm:s hushållningssällskap 1815— 1915 (1915); H Juhlin Dannfelt, M öfver styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna landtbruksinstitut 1849—99 (1899); M över styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1848—1932 (1932); SPG; Söderberg, a a 1969, s 282, 287, 291; [E Thyselius,] Våra herrar i första kammaren, af Daniel Pettersson (1908). Ludvig Wierich L: L:ska släktarkivet, vol 345, RA; Leijonhufvud, a a; Claes L, a a. Casimir Wierich Charles Emil L: L:ska släktarkivet, vol 345, RA; Casimir L t (SvD 26 sept 1958) ; Claes L, a a; SPG; Stenhammar o Stenbock, a a. Arkiv: Fört:ar över Claestorps arkiv, RA; Broomé; Körner, a a; Adam L, L:ska arkivet på Sjöholm, 1 (1919), s VII f; MRA 1946—47, s 9, 53. — AF Barnekow, Åminnelsetal öfver . . . Maurits Casimir L (1782); O F Hultman, Herrgården (dens m fl, I det gamla Ekenäs, 1910—29), s 284—391 (om Gustaf Mauritz L).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lewenhaupt, Leuuenhaupt, Löwenhaupt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11265, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11265
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lewenhaupt, Leuuenhaupt, Löwenhaupt, släkt, urn:sbl:11265, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.