Meriter

1 Levertin, Alfred Philip, f 29 juni 1843 i Sthlm, Mosaiska, d 31 dec 1919 där, ibid. Föräldrar: MD Jakob L o Beate Charlotte Philipson. Inskr vid UU 18 maj 61, med fil kand 14 sept 64, MK 31 maj 70, ML vid Kl 25 febr 74, leg läk 27 febr 74, disp vid Kl 29 maj 75, assistent vid G Zanders mediko-mekaniska inst i Sthlm 76—84, MD vid UU 6 sept 77, förest för Gbgs mediko-mekaniska inst 1 okt—31 dec 78, för Östermalms mediko-mekaniska inst 15 jan 85—03, doc i balneologi vid Kl 24 febr 93, ordf i Sv läkare-sällsk 98—99, i Sv kurortsfören febr 00—09, avd:förest vid Zanderska mediko-mekaniska inst 03—19. Under somrarna läkare vid brunnar o badorter: Medevi hälsobrunn 76—79 o 93—04, Marstrands havskuranst 80, Arvidsvik, Koön, där, 80—82, Varberg 83—93, Ystad 05—10, Värmlands Eda 11, Gustafsberg, Uddevalla, 12 o Tulseboda, Blek, 14.

G 8 dec 76 i Gbg, Mosaiska, m Amalia Louise Valentin, f 18 jan 55 där, ibid, d 8 nov 34 i Sthlm, Hedv El, dtr till grosshandl Isak Philip V o Rosa Valentin.

Biografi

Släkten L uppges härstamma från Leeu-warden i Friesland o kom via Altona till Sverige. Alfred L:s farfar Jacob Levin L, g m sin kusin Sophie Lamm (s 199), inflyttade till Sthlm 1793 o blev grosshandlare där. L:s far var från 37 praktiserande läkare i Sthlm o blev ordf för Mosaiska församlingen.

Under L:s studieår o första tid som läkare var balneologin en modevåg inom den europeiska läkekonsten. Genom studier dels av olika vattens o badformers inverkan på friska o sjuka, dels av klimatets o olika levnadsreglers (dietetik i dess vidare mening) betydelse, ville man skapa en vetenskaplig grund för verksamheten vid kur- o badorter. I vårt land tillkom gymnastiken som ett arv från P H Ling o från dem som utformade den s k sv sjukgymnastiken. Denna hade en speciell gren i G Zanders mediko-mekaniska gymnastik. Sjukgymnasten ersattes vid den med olika apparater med vilka patienterna övade muskler o leder. L var i åtta år Zanders assistent o sysslade sedan med denna då världsberömda terapi. Bad- o vattenterapi lärde han sig av C Curman (bd 11).

Under nära 30 år var L om somrarna läkare vid olika kurorter. Han höll styvt på att dessa var platser för sjuka människor o att verksamheten skulle ledas av läkare. Badandet, brunnsdrickningen o dieten skulle noga regleras. För att skapa samverkan o sammanhållning bland anstalterna grundade han 1900 Sv kurortsföreningen o var i tio år dess ordförande. Järnvägar o ångbåtar hade gjort det enkelt att resa, o kur- o badorter hade under L:s levnad en glanstid, i mycket en följd av L:s propaganda i tal o skrift o hans personliga inflytande hos ett normgivande klientel. Men läkarvetenskapen gick andra vägar, o balneologin var vid L:s bortgång en passerad epok.

L:s far skrev Sv läkaresällskapets historia under dess första 50 år, o för L var sambandet med förgången tid levande. Vad han än skrev, inledde han med en utförlig historisk bakgrund. Han utgav 83 ett större arbete om Svenska brunnar och bad o ägnade flera småskrifter åt balneologiska ämnen. Genealogi o biografi blev hans stora intressen. Han gav ut porträttmatriklar över läkare o Sällskapet Idun samt var medredaktör för Sveriges apo-tekarhistoria. Hans arbete med Sthlms nations studenter 1679—1799 var "en kärleksgärning åt en nation, som skänkt mig så mycken glädje". "Jag pysslar dagligen med släktforskning, är som en igel och släpper ej taget" (L till Aksel Andersson). Skall man döma av de bevarade arbetsanteckningarna hade L mer intresse för data än för personligheter.

Det glada nationslivet under 1860-talet värmde L:s minne, o han förblev ung o studentikos. I föreningar o sällskap njöt han av vänskap o godmodig kamratlig skämtan. I SHT:s sthlmsloge (under ordensnamnet Schajas) tillhörde han i många år de ledande; gärna offrade han tid o arbete för vännernas glädje, lika förtjust när skämtets pilar träffade honom själv.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

L:s arkiv i KB innehåller mer än 900 brev, arbetsmaterial till biografier om läkare o apotekare, föredrag, uppsatser om kurorter o bal- neologi, reseanteckn:ar mm. Bland brev till L där kan nämnas 10 från L Bygden, 12 från H Friberg, 23 från R Hjorth, 13 från V Ljungfors, 29 från C Schmidt o 26 från C Sjöström. L:s biogr anteckn:ar rör Sthlms nations medlemmar 1679—1799 i Sthlms nations arkiv i UUB. Strödda brev från L i GUB, KB, Kl, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, F 3, d 1, Sthlm 1886, s 493 f, d 3, 1901, s 1308 f, o F 4, d 3, 1933, s 199. Dessutom: Samfundet S.H.T:s ledamöter 1844 - 2/11 1895. Sthlm 1895. XIX, 484 s. [Föret.] — Uppsala studenter från 1861. Med biografiska anteckningar. Sthlm 1901. 14 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Berghel, A L (PHT 1920); dens, A L (Sv läkartidn 1920); M Bergmark, Bad o bot (1959); S Björk, Litt om brunns-drickning (stencil, NordM, 1976); B Gran-dien, Carl Gurman o badandet (Lychnos 1969—70, 1971); C V Jacobowsky, Gustafsberg, Sveriges äldsta badort (1958); F Lenn-malm, Sv läkaresällsk:s hist (1908); SLH 1:5 (1853), 3:1 (1886), 3:3 (1901) o 4:3 (1933); Sv släktkal 1936; Tal o kväden i Samf SHT 1921 (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred P Levertin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11293, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11293
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred P Levertin, urn:sbl:11293, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-25.