Meriter

Keyser, Gustaf Theodor, f 8 dec 1785 i Sthlm, Klara, d 8 juni 1853 där, ibid. Föräldrar: lärftskramhandl Abraham K o Johanna Christina Halling. Skolgång i Christiansfeld, Sönderjylland, o i Herrnhut, Sachsen, 95—05, köpman i Sthlm 05—30, ledde Evang sällsk:s förlagsverksamhet 10—-15 o Sv bibelsällsk:s förlagsverksamhet från 15, skattmästare i Sv missionssällsk från 35, led av Sv nykterhetssällsk:s direktion från 37, ordf i Biträdes-fören i Sthlm till missionsverkets befrämjande 19 nov 40, v ordf o kassaförvaltare i Sv diakoniss-sällsk:s styr 50—51, led av styr för Fören för Evangelii utbredande i Kina 50.

G 1) 13 okt 10 i Sthlm, Skeppsh, m Beate-Sofie L'Orange, f 28 sept 84 i Jönköping, d 18 mars 38 i Sthlm, Klara, dtr till lagmannen Johan (Jonne) L o Beata Brita Bremer; 2) 26 jan 50 i Västra Ryd, Upps, m förf Hilda Fredrika Almstedt, f 11 febr 27 i Arnö, Upps, d 14 maj 01 i Sthlm, Jak, dtr till kontraktsprosten Karl Gustaf A o Sofi Lindblad, samt senare (57) omg m advokatfiskalen Corfitz Bernhard Cederblad.

Biografi

Gustaf K:s far, som var driftig affärsman — främst inom lärftskramhandeln — o samtidigt ansedd medlem av den herrnhutiska Evangeliska brödraförsamlingen i Sthlm, ville att hans yngste son K skulle fortsätta i hans fotspår o sände honom därför 1795 till den skola som drevs av brödrakolonin Christiansfeld i Sönderjylland. Sin fortsatta religiösa fostran o yrkesundervisning fick K i Herrnhut i Sachsen, varifrån han hösten 05 som utbildad köpman återvände till Sthlm, där han upptogs i brödraförsamlingen o snart började överta en del av faderns stora affärsrörelse. Efter dennes död 11 blev han ensam ägare av bl a det ståtliga K:ska huset vid Röda Bodarne, i vars översta våning han bodde, varjämte han kom att förvalta en del av den ansenliga förmögenhet som fadern skapat. Han kallade sig grosshandlare, men några stora affärer gjorde han inte; 30 lämnade han handeln o ägnade sig därefter helt åt religiös o filantropisk verksamhet.

Redan 09 hade K liksom flera andra herrnhutare varit med om att på engelskt initiativ stifta Evangeliska sällskapet, som med ansenligt ekonomiskt understöd från British and Foreign Bible Society hade till uppgift att till lågt pris eller gratis trycka o sprida uppbyggliga skrifter, särskilt biblar. Efter ett år blev K sällskapets arkivarie, vilket innebar att han en tid ensam skötte hela förlagsverksamheten o distributionen. Han deltog även 15 i bildandet av Sv bibelsällskapet, som övertog bibelspridningen under K:s ledning, medan Evangeliska sällskapet inskränkte sig till att ombesörja traktatspridningen. Senare var K dessutom arvoderad agent för de engelska bibel- o traktatsällskapen. Han utvecklade stor energi o framsynthet, o tre månader före sin död kunde han meddela att av biblar o testamenten distribuerats 1 281 026 ex, varav 547 596 ex genom den engelska agenturen. Traktaterna, som han ofta gratis lät ingå i bokpaketen, spreds i stora mängder, o därigenom fick K en inte ringa betydelse för den evangeliska väckelsen särskilt under 40-talet med dess ökade läskunnighet.

K:s inflytande på missionen o den religiösa utvecklingen i Sverige blev emellertid genom hans praktiska o affärsmässiga läggning större än så. "Enligt flera samtida vittnesbörd var han i själva verket den praktiske ledaren inom alla kristliga företag i Sthlm under mer än ett kvartsekel" (Jansson) . Han var t ex framgångsrik ekonomi- o distributionschef för den av honom grundade Missions-Tidning, vars första nummer utkom 1 juli 34 o som följande år blev organ för det då av honom m fl bildade Sv missionssällskapet, i vars direktion han blev skattmästare o i praktiken även sekreterare o "var direktionen, när det gällde alla praktiska frågor" (Sundkler). Särskilt betydelsefulla för väckelsen blev hans insatser som ordf i den 40 bildade o till Sv missionssällskapet anslutna Biträdes-föreningen i Sthlm till missionsverkets befrämjande.

K hade lätt för att samarbeta även med företrädare för andra trosriktningar, särskilt om de samtidigt ivrade för mission o nykterhet. Sålunda stod han t ex den i Sverige från 30 verksamme engelske metodistpredikanten George Scott synnerligen nära o försvarade denne in i det sista, då han för påstådd metodistisk propaganda tvingades lämna landet 42. K blev också ett viktigt stöd för C O Rosenius o hans missionsverksamhet; 42 gjorde han t ex denne till redaktör för Missions-Tidning o därefter till ägare av förlagsrätten. För Peter Fjellstedt hade K så stort förtroende att han ville se honom som den sv missionens ledare.

K var övertygad nykterhetsvän o tillhörde som ledamot o skattmästare Sthlms nykterhetsförening. 37 deltog han i stiftandet av Sv nykterhetssällskapet o tog plats i dess direktion. Han var också med om att grunda den från nov 36 utgivna nykterhetspropagerande månadstidningen Fosterlandsvännen o ansvarade för dess distribution. Även vid inrättandet av småbarnsskolor medverkade K, o han var förespråkare för en allmän höjning av folkbildningen. Bland hans sista insatser märks hans arbete för tillkomsten av Sv diakonissällskapet 49; han var ledamot av dess styrelse till sin död.

Samtiden uppskattade K inte bara för hans fromhet, välgörenhet o nitiska arbete utan även för hans jovialiska o trivsamma väsen. Han hade många vänner o samlade dem ofta i sitt hus, "där allt var så utmärkt propert, att vi knappt spisat någon middag med sådan pomp o ståt" (Roslin). I sin religiösa uppfattning var han tolerant mot de flesta olika väckelserörelser, medan han hade svårt att försona sig med statskyrkans dogm- och författningssystem.

K:s andra hustru, Hilda K, debuterade som författare 49 med en berättelse om det ungerska kriget o gav 50 ut den stora romanen Svarta gestalten på Thorsborg, som utspelas i dåtida prästgårds- o societetsmiljöer o har romantiskt-religiös prägel. Hennes tre följande romaner — varav två under signaturen Helmfrid — är lokaliserade till medeltida sv högreståndskretsar. Dessutom fullbordade o utgav hon Historiskt-romantiska skildringar från unionstiden efter G H Mellins efterlemnade manuskript, 1—3 (83— 90), varur hon dramatiserade en episod till skådespelet Fru Britta Tott (86).

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Stambok från K:s vistelse i Christiansfeld i UUB. Stor saml brev till K i Sv missions-sällsk:s arkiv, KB. Brev till K även i Erics-bergsarkivet, Sthlm. Strödda brev från K i RA, KB o UUB (bl a till L V Henschen).

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Några på fakta grundade framställningar angående svenska kyrkan och dess prester; jemte bifogade anmärkningar. Sthlm 1847. 69 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: E A Jansson, En grosshandlare i biblar (Sthlms julbok 1941) o där anf källor o litt; T Ribbner, De sv traktatsällsk:en 1808—1856 (1957); M Roslin, Anteckn:ar vid vistelsen i Sthlm ... 1846 (KA 1929); B Sundkler, Sv missionssällsk 1835—1876 (1937); G Westin, Brev från L P Esbjörn (KA 1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf T Keyser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11464
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf T Keyser, urn:sbl:11464, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-26.