Meriter

Killander, Ernst Victor, f 10 mars 1882 i Jönköping, d 24 jan 1958 i Lovö, Sth. Föräldrar: kaptenen Viktor Herman K o Eva Aurora Kugelberg. Mogenhetsex vid h a l i Skara vt 04, officersex 30 nov 06, underlöjtn vid Göta livg 14 dec 06, souschef för Sthlms idrottspark 08, chef o led av styr där 09—11, led av styr för Barnens dags fören i Sthlm från 09 (v ordf där från 35), ordf i Sv atletikförb 09, löjtn vid Göta livg 27 jan 11, led av styr för Sv fotbollförb o medl av dess verkst utsk 12—15, ordf i organisationskomm för skolungdomens hösttävl:ar från 12, v ordf i Skolidrottsförb 16—37, led av överstyr för Sveriges riksidrottsförb (RF) 16—37 (led av dess förvaltnmtsk 21—37), ordf i Sthlms idrottsförb 17—35 (hed:ordf från 35), adjutant vid överkommandoexp 1 febr 17—20 o 1 dec 26—40, kapten vid Göta livg 29 sept 20, ordf i centralstyr för Idrottsfören Kamraterna (IFK) 22—35, RF:s repr i Sveriges centralfören för idrottens främjande 24—37, led av 1927 års gymnastiksakk dec 27—dec 28, kapten på övergångsstat 1 jan 28, VD i Nationalfören för trafiksäkerhetens främjande (NTF) 34—36, led av Sthlms kyrkliga ungdomsråd 35—43, major i armén 5 juni 36—47, led av Sv orienteringsförb:s styr från 38, ordf i Sv vegetariska fören från 39, initiativtagare till Mors blomma, verkst led av dess rikskomm 41—45, ordf i Sveriges allm djurskyddsfören 53—55.

G 1) 16 okt 09 (—13) i Sthlm, Jak, m Gunhild (Gulla) Elisabeth Berg, f 2 dec 87 där, Hedv El, d 24 okt 70 i Danderyd, Sth, dtr till v häradsh Fritz Oscar Emil B o Anna Fleetwood; 2) 12 aug 16 i Lovö m Lilly Svedberg, f 29 okt 91 i Sthlm, Jak, dtr till grossh Otto Jesper S o Ingeborg Emma Gustava Wallenberg.

Biografi

Ernst K blev under sina tidiga pojkår livligt intresserad av idrotten. Under studietiden i Skara o i samband med officersutbildningen hade han ypperliga möjligheter att utveckla detta intresse vid en tidpunkt, då idrotten på allvar började bli en folkrörelse. Samtidigt gjorde han vissa insatser inom skytterörelsen o den 09—10 frambrytande scoutrörelsen.

I idrottsrörelsen, K:s obestridliga huvudområde, fick han en central ställning som souschef 08—09 under S Hermelin (bd 18) i Idrottsparken, Sthlms första, under 90-talets lopp färdigställda moderna idrottsplats. På grund av Hermelins frånvaro från staden blev K en kort tid dennes efterträdare som VD (09—11). Genom åtminstone tre besök i England 07—11 hade K fått god kännedom om idrottsplatsfrågor. Emellertid byggdes Stadion på Idrottsparkens plats, då man ansåg att sthlmsolympiaden 12 borde avhållas på en mer monumental arena. Som chef för Stadion utsågs den inflytelserike Hermelin framför K o GCI-läraren G Hjorth. K torde dock ha varit de aktiva idrottsmännens huvudkandidat.

De nära kontakterna med ungdom under tiden vid Idrottsparken gav K impulser framför allt på skolidrottens område. Han återfinns fr o m 09 som en av organisatörerna bakom de årligen återkommande skolungdomens vinteridrottstävlingar. Den mera kända motsvarigheten för sommarhalvårets idrott (i första hand fri idrott) var skolungdomens hösttävlingar. Dessa startade i sin mer definitiva form något senare. Här uppträdde K i än högre grad som primus motor (ordf i organisationskommittén mm). I decennier personifierade han dessa skolungdomens inofficiella sv mästerskapstävlingar. Han blev "Kille" med hela den idrottsintresserade skolungdomen.

K var även en av drivkrafterna bakom nuv Sv skolidrottsförbundet. Han deltog i den kommitté som 12 gav sig i kast med uppgiften att riksorganisera skolornas idrottsungdom. Bl a svårigheten att ge den tilltänkta organisationen en tillräckligt "pedagogisk", ej alltför avancerat tävlings-idrottslig prägel fördröjde dock stiftandet till 16. K var en följd av år v ordf, medan idrottsfrämjaren rektor C Svedelius blev ordf.

Som K:s andra stora intresse inom idrottsrörelsen kan man betrakta orienteringssporten. Naturälskaren o friluftsentusiasten K satte denna gren främst o nämnde den som "idrottermas idrott". Men mer än så, det var han som drev fram denna länge specifikt sv idrottsgren i dess moderna form. Visserligen hade militär orienteringslöpning förekommit tidigt, o K Hellström (bd 18) tog strax efter sekelskiftet vissa initiativ. Ett verkligt genombrott fick grenen dock först from 19, då K genom Sthlms idrottsförbund fick till stånd en omfattande, väl genomförd orienteringslöpning över 12 km i nackaterrängen med 220 deltagare.

Därmed var isen bruten. Tävlingsbestämmelser utarbetades under K:s medverkan. De aktiva utövarna blev alltfler. Länge lydde orienteringssporten under Sv idrottsförbundet, men 38 blev den formellt — efter vissa födslovåndor — självständigt organiserad i Sv orienteringsförbundet. K framstår som en av detta förbunds stöttepelare o tongivande propagandister. Han verkade även tillsammans med T Tegnér, F Thörn m fl i den exklusiva, 27 stiftade sammanslutningen Skogskarlarnas klubb o fungerade som hövitsman på livstid i denna ordensbetonade främjandeorganisation för orienteringssporten.

K var 17—35 ordf i Sthlms idrottsförbund, nuv Sveriges riksidrottsförbunds (RF) distriktsorganisation för Sthlm. De tidigare ganska oroliga förhållandena inom Sthlms idrottsliv stabiliserades under intryck av K:s lugna o rättrådiga ledning. Vidare deltog K i idrottsrörelsens högsta riksledning som ledamot av RF:s överstyrelse o förvaltningsutskott. Under en följd av år fullgjorde han det inte problemfria uppdraget som RF:s ombud i den delvis konkurrerande organisationen Sveriges centralförening för idrottens främjande.

K:s idrottsledargärning utgick från höga ideal, som han energiskt förfäktade inför kolleger, vilka ofta var mer snävt inriktade på den traditionella tävlingsidrotten med dess internationella yttringar. Sålunda var han skeptisk till en stor satsning av pengar o krafter på den internationella elitidrotten; han föredrog propaganda o breddad verksamhet inom landet. Med sådan motivering vågade han tom ifrågasätta det sv OS-deltagandet. Inför OS i Los Angeles 32 ingav han ett formligt förslag härom till de ledande sv organisationerna. Däri förordades — bl a med hänvisning till rådande depression o under slagordet "handla svenskt" — uteblivande från OS till förmån för idrottsplatser inom landet. Sådana tankegångar vann ej gehör bland kollegerna inom idrottsledningen. I linje härmed ligger K:s kritik av överdåd vid idrottsliga banketter o av ekonomiska bidrag till idrottsledarna utöver gjorda utlägg. Typiskt för K:s ideella uppfattning var vidare hans initiativ att i samarbete med Röda korset sända idrottslitteratur o materiel till krigsfångelägren under första världskriget.

K hade en djupt kristen övertygelse. Han var styrelseledamot i flera kristliga sammanslutningar, t ex Sv kyrkohjälpen, Sthlms kyrkliga ungdomsråd o Lovö kyrkoråd. Hans ljusa, föga dogmatiska religiositet lyste igenom också i idrottsengagemanget. Sedan länge hade såväl statskyrkans som frikyrkosamfundens företrädare haft betydande svårigheter att acceptera idrottsrörelsen, främst på grund av konkurrensförhållanden under helgdagarna. K ville slå en bro mellan kyrkofolket o idrottsmännen. Han var en av drivkrafterna bakom de samarbetssträvanden som gjorde sig gällande efter det framgångsrika kontaktmötet i Sigtuna 30. Det blev han som 33 höll den gudstjänst för friluftsfolk i Sthlm, vilken betecknats som början på fast organiserade idrottsgudstjänster; tidigare försök hade dock förekommit. Tillsammans med "idrottspastorn" Gabriel Grefberg utgav K en samling artiklar kring ämnet kristendom o idrott betitlad Idrotten — andlig beredskap? (40).

Till skillnad från många för fysisk fostran intresserade officerare var K inte särskilt verksam för gymnastiken. Hans läggning överensstämde otvivelaktigt mer med natur o friluftsliv än med gymnastikens systematiserade inomhusövningar. Som ledamot av 27 års gymnastiksakkunniga talade han för de populärare idrottsgrenarna på bekostnad av gymnastik o fäktning.

Fjärran från intolerans gentemot oliktänkande omfattade K en rad stränga principer för ett sunt levnadssätt. Han var — utan att verka inom den egentliga nykterhetsrörelsen — en övertygad helnykterhetsvän. "Punschepokens fläskmassetänkande" skydde han liksom tobak o svordomar. Han var vegetarian o satt en längre tid som ordf i den av J L Saxon 03 stiftade Sv vegetariska föreningen. Som motion i vardagslivet rekommenderade han löpning i trappor o cykelåkning. Själv ivrig cyklist utgav K (tills med S Yngström) broschyren Cykelsport o cykelkultur (30).

K tog en rad initiativ, tillhörde de tongivande i ett otal organisationer o fullgjorde många omfattande administrativa uppgifter även på områden utanför idrotts- o friluftssektorn. Han var huvudorganisatör vid insamlingar. Kanske mest uppmärksammade blev de brett upplagda nationalinsamlingarna till Gustav V:s 70- o 80-årsdagar. De inbringade vardera omkr 5 milj kr. Medlen fonderades till förmån för kräftsjukdomarnas bekämpande resp forskning kring barnförlamning o de reumatiska sjukdomarna. Vid det senare tillfället, 38, redigerade K tills med N Bohman det stora samlingsverket Med folket för fosterlandet, belysande hela det sv samhällslivet. Ett av hans senaste initiativ var Jerring-fonden (56). K:s omsorg om ungdom o natur, avläsbar i boken Trion går ombord o programskriften Hälsning till Sveriges ungdom (båda 47), manifesterades även genom engagemang inom Barnens-dag-organisationen i Sthlm från dess första början (09) o i ett kortvarigt ordförandeskap i Sveriges allmänna djurskyddsförening (53—55). Genom sitt intresse för sången blev han på 50-talet ordf i Samfundet för unison sång. I linje med sina humanitära intressen verkade K några år som VD i Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

K:s sällsynt djupa, mångsidiga engagemang i frivilliga organisationer o aktioner dikterades av idealitet o entusiasm. Det stod honom fjärran att bygga egna maktställningar. Någon gång kunde idealismen betänkligt avlägsna sig från en motspänstig verklighet. Men så mycket oftare ledde den till allmänt uppskattade resultat. I synnerhet idrottsrörelsen, inom vilken K gjorde sina mest originella insatser, behövde genom sina tendenser till snäva perspektiv de ideella dimensioner K representerade.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

K :s arkiv i SSA. Brev från K till J S Edström, RA.

Tryckta arbeten: Några ord om orienteringslöpning. Sthlm [1929]. Fol. 16 s. [Ny uppl] 1931. — Levnadsord för Sveriges ungdom. Sthlm 1930. Fol. (1) s. — Trion går ombord. Ungdomsbok. Sthlm 1947. 174 s. — Hälsning till Sveriges ungdom. Sthlm (tr Motala) 1947. 103 s. — Förord (R Berg, Ett förnuftigt levnadssätt [omsl], Sthlm 1947, s 3). — Efterskrift (Bragd och hjältedåd, 100: Sven Svensson, Folke Bernadotte, Sthlm (tr Motala) 1949, s 157 f).

Tryckta arbeten

Redigerat: 1928 års jubileumsinsamling. Officiell berättelse ... Sthlm 1929. 4:o. 368 s, 8 bilagor. (Tills med A. G. Holmquist o Erik Simonsson.) — Cykelsport och cykelkultur. En vägledning för cykelåkare. [Omsl.] Sthlm 1929. 35 s. (Tills med S Yngström.) 2., förbättrade och utökade uppl 1930. 31 s. -—¦ Vår idrott. En bok om kroppsövningar och karak-tärsdaning. Under medverkan av ett flertal fackmän . . . utg av T Lindfors. Sthlm 1930. 4:o. XII, 405 s, 40 pl-bl, 1 portr. (I redak-tionskomm tills med E Bergvall m fl.) — När konung Gustaf fyllde 80 år. En minnesskrift utg till förmån for 1938 års nationalinsamling. Sthlm 1938. 4:o. (63) s. (Tills med Robert Josephsson o N Bohman.) •—- Med folket för fosterlandet. Centralkommittén för 1938 års nationalinsamling. D 1—2. Sthlm 1938. 4:o. 589 s, 1 portr, 623 s. (Tills med N Boh- man.) — Idrotten — andlig beredskap? Artiklar saml. och utg. Sthlm 1940. 170 s. (Tills med G Grefberg.)

Utgivit: Kostreform. Organ för Svenska re-formkostförbundet, 1947, 1949, Sthlm.

Källor och litteratur

¦Källor o litt: Prat i Sveriges centralfören:s för idrottens främjande arkiv, ab Idrottsparkens arkiv, 1927 års gymnastiksakk:s arkiv, RA; Sthlms idrottsförb:s arkiv, SS A; Sveriges riksidrottsförb:s arkiv, Strömsborg, Sthlm.

Allhems sportlex, 2 (1949); NF:s sportlex, 4 (1941); Sv folkrörelser, 3 (1939); Sv offi-cersmatr, 1 (1936); Sveriges skolungdoms gymnastik- o idrottsförb 1916—1941 (1941). —¦ Nekr-.er i dagspressen o i Sv Idrott 29 jan 1958 o i Idrottsbladet 27 jan 1958.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst V Killander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11487
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst V Killander, urn:sbl:11487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-25.