Meriter

3 Kjellberg, Victor Abraham, f 28 maj 1814 i Gbg, Domk, d 19 okt 1875 i Sthlm, Klara. Föräldrar: grosshandl Aron K o Catharina Sophia Ström. Elev vid Gbgs handelsinst 1 okt 29—30 mars 31, burskap i Gbg 7 sept 38, grosshandl där 38—54, led av borgerskapets äldste 49—53, inköpte sockerbruket i Fredrikshald 50, grundade bryggeribol Rasch & co (Gbgs bryggeriab från 61) 54, intressent o dir i Gellivare bolag med en tiondel av bolagskapitalet 55—61, aktieägare i den under beskydd av kronprins Karl grundade mönstergården Åminne vid Lule älv 58, privilegium för järnvägsanläggn Gällivare—Luleå med fem års tidsfrist 26 mars 59, grundare av o huvudintressent i Gellivare ab 61—64, initiativtagare till o intressent i The Gellivara Co Ltd, London, 64—67, sålde sin del i Gällivare malmberg till The new Gellivara Co Ltd 11 maj 72, deläg i o led av styr för Holms o Graninge bruksbolag 69—-72, huvudintressent i Graningeverkens ab tills med sonen John Edvard K från 73.

G 14 maj 44 i Gbg, Nya varvets förs, m Augusta Wilhelmina Paulin, f 1 april 21 där, Marieberg, d 2 juli 84 i Sthlm, Hedv El, dtr till kommendörkaptenen Carl Gustaf P o Anna Elisabeth Roempke.

Biografi

Som skydd åt den sv betodlingen rådde efter Napoleonkrigen länge importförbud mot rörsocker. Unionslandet Norge var emellertid undantaget från detta förbud sedan 1817. En mellanrikslag gjorde det dock möjligt att till Sverige från Norge mot en reducerad tull införa raffinerat socker. Framsynta affärsmän, bland dem Victor K, var inte sena att utnyttja denna möjlighet att slå en bräsch i det sv sockerraffineringsmonopolet o snabbt göra stora förtjänster. Tillsammans med norska företagare inom trävaruindustrin i Fredrikshaldsområdet grundade K ett sockerraffinaderi i denna gränsstad med inriktning på den sv marknaden. En förändring i tullagstiftningen 52 medförde slutet på den lukrativa verksamheten, o K sökte sig nu ett nytt spekulationsobjekt.

Den i London verksamme sv mäklaren Pontus Kleman med anknytning till bl a gbgsfirmorna D Carnegie & co samt J G Grönvall & co verkade som mellanhand vid försäljningen av de s k Gällivareverken för hovförvaltningens räkning 3 dec 55 för 1 milj rdr rmt till ett sv-norskt konsortium med K i spetsen. Säljaren o mäklaren gjorde en bra affär på grund av den högkonjunktur i järn- o trävaror, som rådde under Krimkriget, men köparna råkade snart i svårigheter.

Gällivareverken omfattade förutom markområden i anslutning till Pite, Lule o Råne älvar om ungefär 60 kvadratmil bl a masugnar i Avafors o Selet, stångjärnssmedjor i Vitåfors, Svartlå (nedlagd), Melderstein, Selet o Alter samt vattensågar i Vitåfors, Melderstein, Selet, Lassbyn (1/3), Svartlå, Ljusa (nedlagd), Hedensfors, Alter, Hälleström o Borgfors om totalt minst 15 ramar. Den järnindustriella verksamheten hade mestadels gått med förlust. K o de norska affärsmännen insåg, att egendomarnas värde låg i skogsavverkning o trävaruhantering. Enligt den privilegielagstiftning med rötter i frihetstiden, som fortfarande tillämpades, var skogsavverkningen knuten till järnhanteringen vid bruken. Husbehovs-sågning tolererades men inte den avsalusågning som nu planerades. Detta ledde till att verksamheten vid de järnindustriella anläggningarna endast nödtorftigt hölls i gång, medan sågverken byggdes ut eller moderniserades. Men motgångarna i form av efterkrigsdepression 57—58 o en utbredd sv misstro mot de nya ägarna både från allmänheten o statsmakterna ledde snart till att de norska intressenterna började dra öronen åt sig. K, som gjort en helhjärtad satsning på projektet, tog ett närmast desperat initiativ genom att försöka intressera engelska finanskretsar att engagera sig, o prospekt till ett Gellivara Company Limited spreds i London 60 av K o Kleman. Satsningen misslyckades av olika skäl, o i det läget tog K saken i egna händer o grundade tillsammans med bl a A W Björck, J E Francke, A O Wallenberg, J W Wilson samt de tidigare nämnda norrmännen Gellivare ab 61.

K arbetade nu rationellt o metodiskt på en avveckling av den olönsamma järnhanteringen o lyckades 61, sannolikt på grund av anknytningen till J E Francke o A O Wal lenberg, vilka "aktivt deltagit vid tillkomsten av Norrlands hypoteksförening" (Wibling), skaffa de finansiella förutsättningarna för de betydande nyinvesteringarna vid Gellivare ab:s sågverksanläggningar. Det första lån, som beviljades av hypoteksföreningen var på imponerande 281 900 rdr. Den betydelsefullaste av bolagets nyinvesteringar var ångsågen vid Munksund, som kom att bli en av grundpelarna i Piteås ställning som centrum för trävaruindustrin i Norrbotten.

Tillsammans med Kleman gjorde K 64 ett nytt försök att intressera engelska finansiärer för Gällivare-verken o Malmberget. Man hade fått vind i seglen bl a på grund av en välvillig skriftlig rekommendation av Karl XV, ett intyg av civilministern Lagerstråle om nyttan av företaget o ett frikostigt riksdagsbeslut på 852 000 rdr i statsbidrag för kanalisering av Lule älv. Projektet marknadsfördes med något som liknade statsgaranti. Bessemerprocessens genombrott inom metallurgin bidrog även till förväntningarna kring exploateringen av gällivaremalmen. Introduceringen av The Gellivara Company Limited på Londonbörsen 64 lyckades över förväntan. Det totala aktiekapitalet övertecknades snabbt, o K o Kleman började realisera sina aktier för att kunna fullgöra äldre åtaganden. Men när den stora börskrisen bröt ut i maj 66 o Londonbanken Overend Gurney & Co inställde betalningarna, kunde bolaget inte längre locka till sig kapital utan trädde i likvidation 67. Vid denna tid var K:s ekonomi definitivt knäckt. Skulderna i Sverige belöpte sig till omkr 400 000 rdr, men fordringsägarna beviljade ett ackord om 2 1/2 procent. Ackordsprocenten torde ungefär ha motsvarat värdet av K:s inmutningsrättigheter till malmberget i Gällivare. Dessa överläts av K i maj 72 på The new Gellivara Company Limited för 10 000 rdr.

Efter avvecklandet av Gällivare-affärerna ägnade sig K åt trävaruhanteringen vid Graningeverken, där han vid rekonstruktionen av företaget 73 var styrelseledamot o tillsammans med sonen John Edvard en av de fem huvudintressenterna. Bolagets trävaruexport gick över John E K:s grosshandelsfirma i Sthlm.

K var en färgstark personlighet. Med kraft, energi o kunnighet drev han en spekulativt inriktad affärsverksamhet i tidens anda. Hans agerande bidrog i hög grad till trävaruhanteringens utveckling i Norrbotten o till att ett starkare intresse väcktes för tillgodogörandet av de rika järnmalmsfälten.

Författare

Alf W Axelson

Arkivuppgifter

Brev från K till K 2 i Storebergsarkivet, GLA.

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquist, Graninge-verken (1909); A Attman, Bryggerinäringen i Gbg, 2 (1961); A W Axelson, Munksunds-industrierna 1861—1961 (1961); dens, Gällivare-verken (1964) o där anf otr källor; W Carlgren, V K (SMoK); W Enblom, The Gellivara Company Limited o The New Gellivara Company Limited (1873); S Eriksson, Carl XV (1954); Gellivara (For private circulation only.) (1863); Gellivara Bolag (1860); Gellivara gods o grufvor (1863); C C :son Kjellberg, Släkten K (1969); H Lindgren, Carl XV :s resa genom Norrbotten (Norrbottens läns hembygdsfören :s årsb 1934); Lule elfs kanalisering (1863); J Wibling, Norrlands hypoteksfören 1861—1961. Minnesskr (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Victor A Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11538, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Axelson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11538
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Victor A Kjellberg, urn:sbl:11538, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Axelson), hämtad 2024-04-19.