Meriter

Klefbeck, Ernst Alarik, f 25 dec 1866 i Skara, d 27 april 1950 i Sthlm, Kat. Föräldrar: seminarierektor Carl Oscar K o Carolina Antonia Norlin. Mogenhetsex vid h a l i Skara vt 84, inskr vid UU 12 sept 84, teol fil ex 14 dec 85, teor teol ex 14 sept 89, prakt teol ex 23 maj 90, allt vid UU, prästv i Skara 3 juli 90, v komminister i Flo, Skar, 3 juli 90, pastorsadjunkt i Borås 1 sept 91, brukspredikant i Jonsered, Göt, 14 mars 92 (tilltr 1 maj 95)—97, folkskollänex i Gbg 14 dec 95, pastorsadjunkt i Jakobs o Johannes förs, Sthlm, 1 jan 97, i Katarina förs där 1 dec 97—30 april 13, dessutom kateket 21 maj 97—30 april 13, ordf i Pastorns Gossar (PG; från 12 Sim- o idrottsklubben Hellas) 99—28, predikant vid Epidemisjukhuset 00—01, vid Katarina sjukhus 1 mars 01—31 okt 17, led av Sthlms stadsfullm 07—23, tillhörde Sthlms arbetarkommun från juli 10, led av FK 12—37 (led av särsk utsk nr 3 19, av första lagutsk 20 o från 22, av konstitutionsutsk 21), komminister i Katarina förs 12 mars 12 (tilltr 1 maj 13), bitr v pastor där juli—dec åren 13—17, kh i Sofia förs, Sthlm, 16 okt 17 (tilltr 1 nov 17)—1 april 38, assessor i Sthlms stads konsistorium 13 nov 17, led av Sthlms stads mindre konsistorium 1 maj 27—30 april 29. — Ogift.

Biografi

Ernst K var av västgötsk bonde- o prästsläkt med lågkyrklig-pietistisk inriktning. Som ung brukspredikant i Jonsered konfronterades han med de djupa klyftorna i det dåtida klassamhället o sökte överbrygga dem genom att höja arbetarnas nivå genom studieverksamhet o idrott i kyrklig regi. Ännu mera skärpta var de sociala motsättningar han mötte som diakon eller sk fattigpräst i Sthlms slumområden, det sk Sibirien i Johannes församling o "Vita bergen" i Katarina församling på Södermalm. Han fick där tillfälle att praktisera de tankar om den uppsökande o med lekmännen samarbetsvilliga kyrkan, vilka den danske prästen Henry Ussing med erfarenheter från storstaden Khvn presenterat i en skrift, som översattes av K på uppdrag av Sällskapet för kyrklig själavård i huvudstaden. Stärkt i sin övertygelse att endast sann socialism kan förverkliga det kristna kärleksbudet anslöt sig K till den framväxande arbetarrörelsen. Som en av de första prästerna invaldes han av socialdemokraterna i stadsfullmäktige o riksdag o gjorde som kommunal- o rikspolitiker en uppskattad o inte obetydlig insats. Han respekterades i alla läger som en sympatisk särling. Mild i tonen men ofta skarp i sak förde han småfolkets talan i fråga om billigare bostäder (hyror o egnahemsrätt) o livsmedel, minskad arbetstid, förbättrade pensioner o ökad rösträtt.

I kyrkofrågor kunde K chockera med sin radikalism. Han motsatte sig ingalunda borgerlig vigsel o begravning i samvetsfrihetens namn o förordade minskad kristendomsundervisning i folkskolan med huvudvikten lagd på bibelstudiet på bekostnad av katekesen. Däremot avvisade han tanken på skilsmässa mellan kyrka o stat, vilken skulle medföra en försvagning av religionens ställning. Han ansåg även en ny psalmbok onödig. I församlingsarbetet uppträdde han i ord o åthävor som en "präst i kavaj". Hans förkunnelse var kort o lättfattlig, helt oberörd av teologiska spekulationer med en dragning åt frisinne i Natanael Beskows anda. Sin strävan att framställa Jesus som de arbetandes o betrycktas vän hindrade honom dock ej att starkt betona dennes centrala roll som frälsare o försonare.

Sin kanske mest bestående insats utförde K som ungdomsledare. Tidigt tog han sig an församlingens många fattiga bam o ungdomar. Ur de regelbundna månadsträffarna med de manliga konfirmanderna, först i "Hyddan" vid Mejtens gränd, sedermera i Sofia församlingssal, växte fram en betydande ungdomsrörelse. Föreningen "Pastorns Gossar", PG kallad, utvecklades småningom till Sim- o Idrottsklubben Hellas, som blev en av landets ledande idrottsföreningar. I kretsen av sina ungdomar, som han på somrarna samlade i sin stuga på Ingarö, var han en pojke bland pojkar. Genom härdande friluftsliv med bad o gymnastik, fotboll o skidåkning svetsade han ihop dem till en enhet. Fotvandringar o cykelturer o på vintrarna teaterföreställningar, filmförevisningar, gratislektioner i engelska o stenografi stod på det omväxlande programmet. På alla fronter var K som allas avhållne "farbror" själen i det hela, outtröttligt verksam o mäkta populär. Genom hela sitt väsen var han ett föredöme i karaktärsfasthet o harmonisk mänsklighet.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

K:s ms Socialistiska idéer i en sv frikyrkorörelse i KB. Brev från K i AA, KB, RA, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De obotfärdigas förhinder (I brödrakretsen. En samling vittnesbörd och betraktelser..., Sthlm (tr Upps) 1901, s 475 —480). — Är det sant? Ett inlägg i frågan om kristendom och socialism. Sthlm (tr Jönköping) 1911. 16 s. [Ny uppl] Sthlm (tr Gbg) 1913. 15 s. [Förf ang som E Klefberg.] [Ny uppl:] Är det sannt? Ett inlägg... 1914. 16 s. — Minnesord till mina konfirmander den 6 april 1919. Sthlm 1919. 10 s. [Sign.] — Ett småstadshem från 1800-talet (Min mor, ny saml, Upps 1947, s 145—148).

översatt: H Ussing, Kyrkans arbete i de stora städerna. Sthlm 1897. 87 s. [Anon.] ([Omsl:] Skrifter, utg af Sällskapet för kyrklig själavård i hufvudstaden, 1.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Klipp rörande K, AA.

Arbetets söner, 2 (1946); art:ar i DN 23 dec 1936, Morgon-Tidn 28 april 1950 o Soc-Dem 24 dec 1941; R Edenman, Soc:dem riksdagsgruppen 1903—1920 (1946); En bok om Sofia (1956); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 1917—1920 (1946), s 84 f; Hellasbladet 1917, nr 1, 1926, nr 11, 1928, nr 5, 1936, julnr, 1946, julnr, 1950, nr 2; E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911—1920 (1952); Z Höglund, Minnen i fackelsken, 2 (1953); J Landquist, Livet i Katarina (1965); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); J Nilsson, Präster från stift o storstad (1951); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 2 (1953); Pegasen dec 1908—maj 1909; S-Å Rosenberg, Kyrkan o arbetarrörelsen (1949); Sofiabladet 1946, nr 4, o 1950, nr 4; Sthlms hm; Sthlms stadsfullm 1913—1938 (1938); Sthlms stifts julbok 1950 (1950); F Ström, Min ungdoms strider (1940), s 409; dens, I stormig tid (1942), s 79, 85; R Tomson, Etik o politik. Etiskt — kulturellt—socialt initiativ i Sthlms stadsfullm 1900—1950, 1—2 (1962—63). — A Klefbeck, Från Skara till Sofia. Drag ur E K:s utveckling (Sthlms stifts julbok 1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst A Klefbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11572
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst A Klefbeck, urn:sbl:11572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.