Thekla L A Knös

Född:1815-06-17 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1880-04-16 – Växjö stadsförsamling, Kronobergs län (på Växjö hospital)

Författare


Band 21 (1975-1977), sida 408

Meriter

4 Knös, Thekla Levinia Andrietta, dtr till K 3, f 17 juni 1815 i Uppsala, d 16 april 1880 på Växjö hospital. — Förf. — Ogift.

Biografi

Thekla K växte upp som enda barnet till en lärd o inåtvänd far o en glad o sällskaplig mor med estetiska intressen. Hon fick en vårdad uppfostran, blev mycket språkkunnig o var tidigt mogen: "oaktat skenet av barndom är hon dock i det hela äldre än både far o mor", skriver A Törneros i ett brev 1827.

Efter makens död bosatte sig modern med den då 13-åriga K i Uppsala. K o hennes mor Alida, "de små Knösarna", som de kallades, blev snart uppburna medlemmar i stadens sällskapsliv: "två luftiga skönheter, skämtets, glädjens o poesiens genier" (Hamilton Geete). Den unge G Wennerberg var en ofta sedd gäst hos dem o gjorde ett livsvarigt intryck på den unga K. I företalet till Gluntarne har han gett en kärleksfull skildring av deras hem, "där de, omgivna av blommor o tavlor, levde ett liv, som endast i nödfall fick vara verklighetens".

Vid sidan av Malla Silfverstolpes mer storslagna salong kom detta hem att bli en samlingsplats för Uppsalas vittra o musikaliska storheter. Geijer, Atterbom, Järta, A F Lindblad o andra kulturpersonligheter umgicks i huset o omfattade den litterärt talangfulla K med faderlig välvilja. I denna krets insöp hon tidigt den då rådande tyskromantiska atmosfären o uppmuntrades i sina poetiska försök. Denna för hennes utveckling avgörande period, präglad av ett sorglöst o stimulerande sällskapsliv, fick ett slut då modern, som gett den veka o opraktiska dottern hennes fäste i tillvaron, gick bort 55 o lämnade K i en förlamande känsla av övergivenhet. Hennes livsöde gick nu mot en allt mörkare tragik. Endast en varm religiositet o vännernas stöd höll henne ännu uppe.

Hon försörjde sig med översättningsarbete, språklektioner o ett o annat penningbidrag från SA. Umgängesliv o resor gjorde hennes liv periodvis ljusare. Några år bodde hon hos Malla Silfverstolpe, tills missstämning uppstod mellan de båda kvinnorna. Därefter vistades hon hos olika vänner o släktingar o kände sig alltmer rotlös o onyttig. Till sist fick hon en fristad hos sin barndomsvän Agnes Geijer, gift med landshövding A L Hamilton. Men hennes nervositet o anlag för melankoli trädde allt oftare i dagen. K hade tidigt drömt om en verksamhet i människokärlekens tjänst. I 50-årsåldern började hon ivrigt verka för inrättandet av ett hem för sinnesslöa ungdomar. Under arbetet med detta projekt drabbades hon av själslig omtöckning. Hon fördes till Växjö hospital, där hon tillbringade det sista decenniet av sitt liv.

K:s diktning har sina rötter i den sv romantik som hade ett centrum i hennes ungdoms Uppsala. Den vann stor uppskattning av tidens smakdomare o läsande publik. 46 upplästes i SA några av henne insända dikter, Bilder från hemmet. Uppmanad av Atterbom tävlade hon 51 i akademin med dels diktcykeln Ragnar Lodbrok, dels en samling smärre dikter o belönades med både första o andra priset. Det förstnämnda verket, som består av romanser med växlande versmått, är en hjältedikt i tidens götiska smak. Det visar K:s lediga handlag med versen men saknar all originalitet; tydlig förebild är Tegnérs Frithiofs saga. I de smärre dikterna, som infördes i den samling dikter som utgavs 52—53 med företal av Atterbom, kommer K:s talang bättre till sin rätt. Några är barnvisor, som blev mycket omtyckta, andra hämtar motiv från naturen o vardagslivets förhållanden. Det är "täcka" poem i efterromantikens idealistiska o idylliska stil, oftast utan någon djupare personlig ton. En lätt satirisk ton kan någon gång förnimmas. De mer centrallyriska dikterna berömdes av samtiden som själfull poesi; den är "själfull på ett äkta nordiskt vis, blekt o litet blåfruset" (A Österling). Flera av K:s dikter tonsattes av Lindblad.

Bland K:s övriga verk har Fotografier af det forna upsalalifvet intresse genom de på förtrogen vänskap byggda karakteristikerna av Atterbom, Geijer o Järta. Hon utgav också sagosamlingar o andra böcker föt barn, delvis tillkomna i samarbete med vänner. De figurer som tecknas i Elfvornas qvällar är förtäckta porträtt av personer i det uppsaliensiska kotteri K tillhörde. Året, med undertiteln Teckningar ur barndomslifvet, är enkla små berättelser o skildringar med insprängda dikter. Kort innan K blev sjuk, belönade SA hennes sonettsamling Pågen, som endast är bevarad i fragment, då hon förstörde manuskriptet, sedan hennes anonymitet avslöjats. Dessa dikter skall ha haft en hetta i kärleksskildringen som överraskade o som visar att ett starkare temperament fanns bakom den svala o behärskade attityd K annars visar som diktare.

Bland de många betydande personer som stod K nära under hennes senare år märks Fredrika Bremer o Pontus Wikner. För de unga poeterna i Namnlösa sällskapet var "tant Thekla" en moderlig väninna. Överhuvud tycks hon ha ägt en ovanlig förmåga att öppna sig för människors, inte minst de ungas, förtroenden. Samtida som känt henne prisar hennes rika mänskliga värme o osjälviskhet, som närmade sig självutplåningens gräns: hon "förtärde sig själv i översvämmande medkänsla" (L Dahlgren). Det berättas att hon vägrade bära den då moderna krinolinen med motiveringen att hon inte "ville ta så mycket plats i världen".

Trots sin svärmiska läggning var K, särskilt i yngre år, glad, kvick o humoristisk. Men hennes osjälvständighet o överkänslighet gjorde henne värnlös mot livets påfrestningar, vartill kom hennes tafatthet när det gällde praktiskt handlande. Det är betecknande för hennes livsskygghet o oförmåga att fatta avgörande beslut, att hon trots till synes fördelaktiga äktenskapsanbud förblev "mamsell".

Författare

Gösta Lundström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s arkiv är splittrat. Huvuddelen finns i olika saml i UUB: K:ska släktarkivet (ms, dagboksanteckn:ar, brev bl a från Fredrika Bremer, tr i F B:s brev, 3 o 4, 1917 o 1920), Posse-Ehrenborgska saml o Gunnar Wennerbergs saml. Självbiogr uppgifter av K i Erics-bergsarkivet o rester av K:s arkiv (gästbok, strödda brev) i Vivi Horns saml, RA. Några brev till K även i NordM. Brev från K till bl a P A Gödecke i KB, till G Olbers i Vivi Horns saml, RA, till bl a Malla Silfverstolpe i K:ska släktarkivet, till A F Beckman, O E Rabe o C Treffenberg i UUB, till B v Beskow i SA o till C G v Brinkman i hans arkiv, Trolle-Ljungby.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Drömmarne. Sthlm 1851. 4 s. [Anon.] [Nya uppl:] Lund [1855]. (4) s. Calmar 1864. (4) s. Strengnäs 1868. (4) s. [Anon.] Wenersborg 1870. 4 s. Falun 1871. 4 s. Sthlm 1878. 4:o. (4) s. [Anon.] Strengnes 1880. (4) s. [Anon.] War-berg 1887. (4) s. Luleå 1889. (4) s. Sthlm 1894. (5) s. [Anon.] Upsala 1903. Fol. (1) s. Simrishamn 1905. (4) s. [Anon.] Eskilstuna [1905]. (2) s. Oskarshamn 1905. (5) s. Halmstad 1909. (4) s. Falköping 1923. (4) s. — Elfvornas qvällar. Upsala 1852. 136 s. [Anon.] — Dikter af T. K. D 1—2. Upsala 1852—53. [Sign.] 1. 221 s. 2. 212 s. [1.] 2. uppl: Dikter. Rättad och tillökt uppl Hfors

1853. 199 s, 1 musikbilaga. [1—2.] 3. uppl Upsala 1853. 216, 212 s. — Ord till invigningen af Örebro theater den 11 januari MDCCCLIII af T. K. Örebro 1853. 8 s. [Sign.] — Ragnar Lodbrok. Skrift, som vunnit Akademiens stora pris år 1851 (SAH ifrån år 1786, d 26, Sthlm 1853, s 11—89). — Nässelplockerskan. Berättelse af T. K. Sthlm

1854. 12 s. [Sign.] (Barnaskrifter utg. af Stockholms fruntimmersförening för barnavård, No 6.) — Rosorna. Berättelse af T. K. Sthlm 1854. 11 s. [D:o.] (Ibid, 8.) — Bak-nings-visa. [Rubr.] Sthlm 1854. 4 s. [Sign dikt.] (Ibid, 10.) —¦ Fattigdomens lof. [Rubr.] Sthlm 1854. 3 s. [Sign.] (Ibid, 11.) —¦ Ögontröst. Berättelse af T. K. Sthlm 1854. 16 s. [D:o.] (Ibid, 13.) — Konvaljerna. En sago-krans. Sthlm 1855. 205 s, 3 pl. (Tills med D Muller o L Muller.) — Fyrväplingen. Vers och prosa. Upsala (tr Sthlm) 1855. 211 s. (Tills med F Bremer, L Muller o D Muller.) •—• Sång vid öfverlämnandet af ett standar till Christiania studenter från Upsala damer. Upsala 1856. (4) s. [Sign.] ¦—¦ Kaffebjudningen. Af förf. till Sjöjungfruns saga [anon dikt] (Götha. Folk-kalender för år 1858, Gbg 1857, s 70 f; ny uppl 1860: På ångbåten och jernvägen. Samling af smärre berättelser, skizzer och poemer, s 11 f). — Fotografier af det forna upsalalifvet. Profkort. Upsala 1864. 49 s. [Anon.] — Året. Teckningar ur barndomslifvet. Samlade och utg. Sthlm 1868. 138 s. — Efterlemnade anteckningar meddelade af A. H. (Tidskrift för hemmet, årg 23, 1881, Sthlm, s 32—62, 83— 110; även sep, Upsala 1881, 93 s).

Översatt: Månens berättelser, Sthlm 1850, 156 s, 1 portr; G Birch-Pfeiffer, Storfurstinnan. Opera i fyra akter, Sthlm 1852. 68 s. [Anon.] (Opera-repertoire, 4); J B Moliére, Menniskohataren (Samlade arbeten, bd 2, h 1, Sthlm (tr Mariestad) 1853, s 1—93); [D Mu-loch-Craik,] Agathas man. Roman . . ., d 1_3; Upsala 1854 [sign], 174, 175, 169 s (Engelsk skön-litteratur i svensk öfversättning, 16); Hemmets bok för barn af alla åldrar. Öfversättning från engelskan, Upsala (tr Sthlm) 1855, 146 s; Robert Carlson. Charlie Burton. Tvenne berättelser för ungdom från engelskan, Sthlm 1864, 140 s, 2 pl; Rachel Johnson och hennes båda gossar Job och Tim. Berättelse för ungdom af förf. till "Robert Carlson och Charlie Burton" m. fl., Sthlm 1865, 149 s; Det är en ros utsprungen (Zion, d 1, Upsala 1867, s 29—32, många omtr); M Nat-husius, Elisabeth. En berättelse som icke slutar vid bröllopet, 2. svenska genomsedda uppl 1879, 474 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: [S Adlersparre] T K (Tidskr för hemmet 1881); PDA Atterbom, Företal (T K, Dikter 1852); L Dahlgren, Grannarna på Kungsängsgatan (1914); dens, Ett brev som ej nått henne (Hertha 1922); L Diet-richson, En norrmans minnen från Sverige, 1 (1901); A Hamilton Geete, I solnedgången, 1 (1910); A H[amilton], T K (Ny illtidn 1880); dens, T K:s efterlemnade anteckn:ar, meddelade af A H (1881); H Hamilton, Hågkomster (1928); A Hillman, Uppsalaminnen från 60- o 70-talen (S-T 26 april 1925); A-M Holmgren, En axplockning ur mina Uppsalaminnen (Hågk o livsintr, 17, 1936); V Horn, De små Knösarna. Ett romantiskt Uppsalahem (1921); dens, En romantisk fröken (Idun 1935, nr 30); A L Lilljebjörn-Gei-jer o A Geijer—Hamilton, Två släktled berätta. Erinringar omkr Erik Gustaf Geijer, ed WG Stiernstedt (1948); M Montgomery— Silfverstolpe, Memoarer, 4 (1911); H Schiick, SA:s hist, 6 (1938); EN Söderberg, Två uppländska skaldeminnen. T K (Upsala 1915, julnr); W Söderhjelm, De små Knö-sarna. Några biogr tilläggsnotiser (SvD 13 juni 1922); G Thulin, T K. Porträtt av en romantisk dam på 1800-talet (Bokvännen 1973, nr 8); A Törneros, Brev, ed J Landquist, 2 (1925); G Wennerberg, Företal till Gluntarne (1882); E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1780—1950 (1965); A Österling, En skaldinna (SvD 5 jan 1919).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thekla L A Knös, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2014-10-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11676
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thekla L A Knös, urn:sbl:11676, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2014-10-31.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se