Meriter

Kornerup, Christian Ludvig, f 19 febr 1871 i Frederiksberg, Danmark, d 27 mars 1946 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: grosserer Mouritz Glerup Rafn K o Emma Georgine Jürgensen. Handelselev i Stubbeköbing, Danmark, ht 85—vt 90, i Khvn 90—92, anställn:ar hos olika grosshandelsfirmor i Tyskland o Skottland 92—98, hos G Olesen, Khvn, 98—99, bosatt i Sthlm från 99, VD i ab Heyman & Olesen 99—34 (ordf i styr där från 06), v ordf i Sv bollspelsförb 02— 05, sv medborgare 7 aug 05, led av Riksförbis överstyr 05—20 (i förvaltn:utsk 05— 12 o 13—20, sekr 06—20, skattmästare 11— 12, led i sekreta utsk 11—20), ordf i Sv fotbollsförb 05—08, förb:s ombud vid kongresserna i Wien 08, Budapest 09 o Milano 10, ordf i Nord bandyförb 09—18, i Nord spelens bandykomm 09, i Olympiska spelens reklam- o fotbollskomm o i Olympiska spelens simkomm 12, l:e v president för internat fotbollsförb 14—20, ordf i Sv leverantörförb av möbelmaterial från 20.

G 30 aug 99 i Århus, Danmark, m Ane Margrethe Sorensen, f 19 april 72 i Bredsten, Jylland, d 4 sept 51 i Sthlm, Bromma, dtr till stiftsprost Hans S o Johanne Frederikke Bolette Koch.

Biografi

Under uppväxttiden i Danmark var Ludvig K aktiv idrottsman, bl a tävlingscyklist o fotbollsspelare. Han hade lärt känna fotbollsspelet dels där, dels i Skottland. 1899 flyttade han till Sthlm som ett led i sin karriär inom affärsvärlden. Vid denna tid hade fotbollsspelet i Sverige på allvar börjat utvecklas till en modern idrottsgren, men nivån var här betydligt lägre än i Danmark. K:s kunskaper om spelets regler o praktiska utförande kom därför väl till pass i hans nya hemland, särskilt som de tongivande sv idrottsledarnas huvudintresse låg på andra grenar. Inte minst väsentliga var hans insatser som domare — 02—07 lär han ha dömt över 150 matcher (RF:s årsbok 12, s 151). Vidare ledde han domarkurser o främjade även på detta sätt uppkomsten av enhetliga bedömningsgrunder bland fotbollsdomarna.

Fotbollsspelets dynamiska utveckling fr o m sekelskiftet aktualiserade frågan om fotbollsspelarnas riksorganisering. K accepterade inte det på sina håll rådande synsättet att fotboll skulle utgöra ett av inslagen i den ledande grenen fri (allmän) idrott. Han eftersträvade energiskt en separat fotbollsorganisation. Därvid var han sannolikt påverkad av utländska förebilder med landsomfattande förbund o unioner för i princip varje enskild idrottsgren. Resultatet blev det 02 grundade Sv bollspelsförbundet, där K var en av de tongivande. Förbundet förde emellertid — trots enstaka värdefulla punktinsatser — en kortvarig, föga framgångsrik tillvaro o upplöstes efter några få år. Det hade kommit i kläm mellan starkare krafter, dels några äldre riksorganisationer, som bl a hade fotboll på programmet, dels det 03 stiftade, starkt expansiva Sveriges riksidrottsförbund (RF, nuv namn 47), som nu började samla all idrott under sig.

K anpassade sig smidigt till utvecklingen o verkade snart inom bollspelsförbundets ersättare Sv fotbollsförbundet, som var en av RF:s sektioner (specialförbund). Han var 05—08 dess ordf o fungerade vid uppbyggandet av de internationella fotbollsförbindelserna som något av sv fotbolls "utrikesminister". Bl a deltog han som fotbollsförbundets representant vid internationella kongresser. Han exemplifierar den tidiga sv idrottsrörelsens internationellt starka ställning på ledarplanet genom centrala uppdrag inom det internationella fotbollsförbundet (Fédération Internationale de Football Association, FIFA), i vars exekutivkommitté han 08—21 var Nordens representant.

Sannolikt hade K i st f Anton Johanson (bd 20) blivit sv "fotbollsgeneral", om han inte from 05 hårt engagerats i RF:s centrala arbete som ledamot av överstyrelse o förvaltningsutskott. Han framstår enligt protokollen inte som någon flitig debattör vid RF:s års- o styrelsemöten men upptogs vid dessa tillfällen av administrativa uppgifter i egenskap av RF:s sekreterare. Han verkade vidare inom flera viktiga RF-kommittéer o hade internationella ärenden som specialuppdrag.

Även inom bandyspelet (länge kallat "hockey") gjorde K ledarinsatser o var bl a ordf i Nordiska bandyförbundet. Detta engagemang berodde sannolikt mest på att bandy länge organisatoriskt sorterade under fotbollsförbundet. Hans tidigt uttalade planer på att introducera det engelska cricketspelet i Sverige (Nordiskt idrottslif 8 april 02) ledde inte till något resultat.

Efter två decenniers verksamhet som idrottsledare avbröt K omkr 20 tämligen abrupt sina uppdrag. Han var en av de första verkligt avancerade fackmännen i Sverige på fotbollens område. I övrigt torde han ha haft störst betydelse som förbindelselänk mellan sv o internationell idrottsrörelse.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

J S Edströms korresp med K i Edströms arkiv, RA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Idrottsbladet 3 april 1946; J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); NF:s sportlex; Nord idrottslif 1901—06; V. Olympiaden. Off redogör för spelen i Sthlm 1912 (1913); Sv folkrörelser, 3. Idrott (1939); Sv gymnastik- o idrottsfören:arnas riksförb. Årsb (från 1912 = Sv idrott) 1905 —20; tidn Sv idrott 1946: 7.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Ludvig Kornerup, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11726
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Ludvig Kornerup, urn:sbl:11726, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-20.