Meriter

1 Kraftman, Anders, f 11 maj 1711 i Borgå, Finland, d 22 april 1791 där. Föräldrar: rådmannen o handl Johan K o Margaretha Orræa. Inskr vid Åbo akad 30 jan 28, vid UU 25 sept 33, disp pro gradu vid Åbo akad 25 mars 35, mag 11 juli 35, eo adjunkt vid Borgå gymn 1 okt 35, adjunkt (eo lektor) där 13 dec 35, därjämte domkyrkosyssloman 44—46, lektor i historia o moral vid Borgå gymn 11 aug 46—2 mars 76, consistorialis 17 dec 46, avlade prov inför Borgå konsistorium för teol lektorat 14 april 50, prästv 52, kh i Lappträsks prebendepastorat 1 maj 52, led av prästeståndet vid riksdagen 65—66 (SU, SU:s justitiedeput), TD vid UU 17 okt 78.

G sept 48 m Anna Elisabeth Heintzius, f 11 sept 31 i Jokela, Valkeala, Viborgs län, d 2 juli 00 i Borgå, dtr till prosten Mikael H o Maria Hirn.

Biografi

I Finlands ekonomiska o kulturella historia intar bröderna Anders o Johan K en icke obetydlig plats. Båda verkade för spridningen av sin tids dominerande åsikter, Anders för fysiokraternas läror, Johan för den sena merkantilismen men även för jordbruksnäringens främjande.

K började 1728 sina studier vid Åbo akademi. Efter fil mag 35 blev han adjunkt vid Borgå gymnasium, avancerade 46 till lektor i historia o moral o kvarstod i tjänsten till 76. I flera perioder var han gymnasiets rektor. Sedan han låtit prästviga sig 52 fick han som prebende Lappträsks pastorat.

Vid den betydelsefulla riksdagen 65—66 företrädde K Borgå stift i prästeståndet. Han slöt sig snabbt till det nu framgångsrika mösspartiet o blev invald i sekreta utskottet samt i dess justitiedeputation. Uppenbarligen har han samverkat med sin landsman o partivän, den redan kände publicisten Anders Chydenius, som likaledes för första gången deltog i riksdagen. Med stor iver verkade han liksom Chydenius för en sträng bestraffning av några av det gamla hattpartiets ledande män, särskilt inom borgerskapet i Sthlm. Räfsten gick främst ut över borgmästaren Gustaf Kierman o växelkontoret. I ett särskilt memorial i prästeståndet yrkade K, dock utan framgång, på att straffet för Kierman, som dömts till straffarbete på Marstrands fästning, skulle skärpas på så sätt att han under transporten dit skulle stå vid skampåle i de städer som passerades.

Störst intresse tilldrar sig dock K:s memorial till främjande av skriv- o tryckfriheten. Mössorna hade under hattväldets sista dagar ivrat för en större tryckfrihet o var nu beredda att infria sina löften därom. Vid 60—62 års riksdag hade ett förslag framlagts, men aldrig kommit till behandling inom stånden. 65 väcktes frågan igen genom memorial av K, av Anders Schönberg o av kaptenen Gustaf Cederström. K:s förslag var mest radikalt. Det överlämnades till stora deputationen o resulterade i 66 års tryckfrihetsförordning. K hade förordat censurens avskaffande o att ansvaret för brott mot tryckfriheten skulle åvila boktryckarna; tryckfriheten skulle vara begränsad med hänsyn till religionen, statsskickets trygghet o enskildes heder. K:s förslag lades till grund för förordningen. K:s memorial har författats av Chydenius enligt en notis av denne i hans självbiografiska anteckningar.

K återgick efter riksdagen till sin lärargärning i Borgå. Liksom flera av sin tids präster ägnade han sig även åt utlåningsverksamhet o blev med tiden tämligen förmögen.

Författare

Stig Jägerskiöld

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Apotheoseos veteris & recentioris parallelismum exhibens. Aboae 1732. (12), 103 s. [Akad avh, preses A A Scarin.]

Källor och litteratur

Källor o litt: PrRP o SU:s prot 1765—66, RA; Bouppteckn efter K:s hustru, FRA.

AdRP 1765—1766 (1958); M J Alopaeus, Borgå gymnasii hist, h 4 (1816), s 421—431; L G v Bonsdorff, Stämningar o förhållanden i Finland före skilsmässan från Sverige (1949); A Chydenius, Polit skrifter, ed E G Palmen (1880); H Eek, Om tryckfriheten (1942); dens, 1766 års tryckfrihetsförordn . . . (StvT 1943); F Lagerroth, Frihetstidens för-fattn (1915); Malmström, 5 (1900); P Renvall, Finsk representation i Sveriges riksdag (1962); H L Rydin, Om yttrandefrihet o tryckfrihet (1859); G Schauman, Biogr un-dersökn:ar om Anders Chydenius (1908); G Suolahti, Finlands prästerskap på 1600- o 1700-talen (1927); D Tilas, Anteckn:ar o brev från riksdagen 1765—1766, ed O Jägerskiöld (1974).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Kraftman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Kraftman, urn:sbl:11747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-24.