Biografi

Krumme, släkt, tidigast känd genom de i Finnveden i Småland verksamma bröderna Nils K (d trol 1414) o Bengt K (levde ännu 1401). Den förres son hette efter sin morfar Sven Bäk (levde 1426). Dennes son Nils K (d mellan 1485 o 1496) i Hjalmaryd, Ljungby, Kron, var far till Björn Nilsson (d omkr 1498) i Vi, Löt (nu Norrköping), vilken nämnes som häradshövding 1476–82 i Björkekind o 1491–97 i Memming, båda Ög. Han var 1491–93 Sten Sture d ä:s fogde på Sthlm, där han gjorde sig impopulär bland borgarna genom nya påbud. Under inbördeskriget sommaren 1497 belägrade han o Nils Broms flera gånger biskopsgården i Linköping, som till sist kapitulerade.

Björn Nilssons bror Nils K (trol d omkr 1510) i Tådene, Skar, namnes som häradshövding i Dalsland 1508–09, vilket han blivit genom sina goda förbindelser med riksföreståndaren Svante Nilsson. Han var gift med en syster till den ovannämnde Nils Broms hustru, som till henne o hennes barn testamenterade Hedensö i Näshulta o Örboholm i Västerljung, båda Söd. Familjen sökte senare flera gånger förgäves med Gustav I:s hjälp hävda arvsanspråk på gods i det då norska Bohuslän efter bl a K:s hustrus bror Nils Ragvaldsson (yngre Välingeätten), känd som svenskarnas bohuslänske bundsförvant mot konung Hans. K:s son Jakob K (d 1531 el 32) på Hedensö återuppförde 1526 på Gustav I:s order slottet Karlsborg i Bohuslän, där han var hövitsman till 1530. Som förläning innehade han Sundals hd i Dalsland 1527–30, o 1531 fick han Valle hd i Västergötland. Döttrar till Jakob K i hans äktenskap med Anna Clemetsdr (Hogenskild), som var systerdtr till riksrådet Åke Hansson (Tott), gifte sig med riksråden Bengt Gylta (bd 17) o Klas Kristersson (Horn; bd 19). Anna Clemetsdr blev i sitt senare gifte mor till Hogenskild Bielke (bd 4).

Jakob K:s bror Nils K (d 1561 el 62) till Örboholm, vilken liksom han deltog i Västerås riksdag 1527, satt i domstolarna över västgötaherrarna 1529, över Måns Nilsson på Aspeboda 1534 o över myntmästaren Anders Hansson 1536. Han deltog 1535 i det sv fälttåget i Skåne o blev detta eller föregående år riksråd. 1542 var K ett av de riksråd som i Linköping representerade konung Gustav vid stilleståndsöverenskommelsen med Nils Dacke, o då stilleståndet upphörde, blev han en av befälhavarna för konungens trupper mot denne 1543. 1559 användes han tillsammans med bl a Henrik Klasson (Horn; bd 19) vid rågångsförrättningen mellan Finland o Ryssland. 1561 sändes K i spetsen för en beskickning (jfr bd 15, s 120 f) till Moskva. Därifrån hänvisades den till Novgorod, där s å ett tjugoårigt stilleståndsfördrag slöts. I äktenskap med en syster till marsken Lars Siggesson (Sparre) var K far till Nils K (d 1565 el 66), som gifte in sig i det finländska frälset o skrev sig (SRA) till Gästerby i Kimito, Åbo o Björneborgs län. Han blev riddare vid Erik XIV:s kröning 1561 o var 1562 (Annerstedt) o 1563 (Hausen) en av de sv befälhavarna i Estland, där han ännu 1564 fick en förläning (Lokalf). 1565 var K ståthållare i Sthlm. Släkten utdog på svärdssidan med hans minderårige son Nils K (d i början av 1570-talet) o på spinnsidan i början av 1600-talet med en av hans systrar.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 30 sept 1499, RR särsk 1561 jan—sept, f 164v, o 1563 jan—¦ aug, f 2, Muscovitica, vol 2, RA.

N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); H Almquist, Ryssland o Sverige på Erik XIV:s o Johan III:s tid (Sv humanistisk tidskr, 1, 1917); J E Almquist, Problemet Nils K (SoH 1954) o där anf källor; dens, Häradshövdingen Arvid Jönssons [sparre över stjärna] avkomlingar till fjärde o femte led (SoH 1959); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); I Andersson, Erik XIV:s engelska underhandl:ar (1935), s 125; C Annerstedt, Grundläggningen af sv väldet i Livland 1558—63 (1868), s 64, 82, 100, 124; A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558—95 (1944), s 139, 194 f; W Berg, Bohusläns hist, 2 (1915), s 5—23; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862), s 41, 80; B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); BSH 4 (1875), särsk inl, s 221 f, 289, 320, 5 (1884); L Daae, Fru Inger Ottesdatter og hendes Dotre (NHT 3, 1875), s 233; dens, Nogle Bidrag til Baahuslens Historie i Övergångstiden fra dansk-norsk til sv Herredomme (NHT 3:4, 1898), s 166; F A Dahlgren, Register över rådslag i Konung Gustaf I:s tid (MRA 2, 1878), s 72, 74; DN 5:2 (1861), 9:2 (1878), 16:2 (1903); Frälseg 1:1—3:2 (1931—47), 4 (korr, RA); H Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); GIR 3—11, 13—26, 28— 29 (1865—1916); Handhar hörande till konung Erik XIV:s hist (HSH 3, 1817), s 94; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 3—5 (1904— 17); S Hedar, En Sörmlandsbygd o dess inbyggare (1965), s 40, 50 f; C Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946); G Kel-lerman, Jakob Ulvsson o den sv kyrkan under den äldre Sturetiden 1470—97 (1935), s 288; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 112 f; Lags o doms; K K:son Leijonhufvud, Smärre bidr till Gyltaättens personhist (PHT 1909); J Liedgren, Fru Anna Hansdtr Totts jordebrevsförteckn (FHT 1957), s 135, 137 f; Lokalf; I Lundahl, Det medeltida Västergötland (1961); S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); E Lönnroth, Bohusläns medeltid (Bohusläns hist, 1963), s 142; A Norden, Norrköpings medeltid (1918), s 218, 224; E Nygren, Re-gistra ecclesie Lincopensis (Linköpings bibl:s H, Ny ser, 3, 1941), s 276; Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); J Rosén, Studier kring Erik XIV:s höga nämnd (1955), s 30; H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 125; L Sjödin, Västerås möte 1527 (HT 1927), s 138, 140; [dens,] Arvid Siggessons brevväxl (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); H Sol-lied, Kildekritiske undersokelser vedrorende nogen middelalderslekter, 2 (Norsk slektshist tidsskr, 8, 1942); SRA 1 (1887), s 378, 425, 471, 565, 603, 606, 611, 714 f, 833, 2 (1899), s 26 f; ST 4 (1888), s 223, 352, 355; N Staf, Marknad o möte (1935); STb 2—3 (1930— 44); d:o 1524—29 (1929—40); d:o, Ny följd, 1—3 (1936—39); Sveriges medeltida personnamn, 3 (1974), sp 339; C A Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods o sätesgårdar (1925); dens, Bohusläns märkligare gårdar, 1—2 (1926—27); Upplands lagmansdombok 1490—94 (1907), s 61; K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918); A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig, 2 (1957); F Ödberg, Fru Anna Hansdtr Tott o hennes tid (VFT 11:6—7, 1907), s 26 f; dens, Om Hogenskild Bielkes moder, fru Anna Ho-genskild ... o hennes tid (VFT 11:8—9, 1908), s 10—13; S Östenson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok, 6—12 (PHT 1973). — Henrik Normans resa till Erik XIV:s kröning (HT 1885), s 265, 271, 291.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Krumme, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11797, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Krumme, släkter, urn:sbl:11797, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.