Meriter

Krutmejer, David, f 6 mars 1778 i Ystad, d 29 sept 1854 i Sthlm, Klara. Föräldrar: stadssekr Tomas K o Anna Elisabeth Schaar. Elev vid Ystads skola, inskr vid LU 6 febr 96, jur ex 21 juni 99, eo kanslist i krigsexp 01, eo kanslist i krigskoll 22 okt 05, kanslist 6 dec 05, kammarskrivare i husesynskontoret 29 jan 07—25 maj 11,  kanslist i krigsexp 26 jan 08, sekr i tullrevisionen 09, prot:sekr i krigsexp 29 maj 10, sekr i komm ang salpeterärendena 11, förste exp:sekr i krigsexp 8 okt 16, kansliråds n h o v 4 sept 29. Konstsamlare, översättare.

G 30 sept 06 i Sthlm, Klara, m Hedvig Elisabet (Betty) Lambertina v Scheele, f 17 sept 82, d 18 nov 58 i Sthlm, Klara, dtr till löjtn Josef Daniel v S o Ulrika Eleonora Hortulin.

Biografi

K var sedan unga år en entusiastisk samlande av grafisk konst. Trots små tillgångar o på grund av ”inskränkta behov av alla andra vederkvickelser” (J Wallin) kunde han oförtröttat fortsätta sitt samlande. Priserna på grafiska blad var låga, o enligt Egron Lundgren kunde man ännu under 1830-talet på bokauktionskammaren inropa etsningar av Rembrandt o van Ostade för ”8 skillingar bunten”. K:s samling uppgick 51 till nära 12 000 blad. Den föreslogs då av en enskild motionär i riksdagen till statsinköp.  Statsutskottet tillstyrkte, men då borgar- o bondeståndet avslog, gick frågan till avgörande i förstärkt
statsutskott 22 aug 51. Detta godkände inköpet o förklarade det begärda priset, 12 000 rdr bko, billigt samt framhöll, att samlingen skulle ”utgöra ett högst viktigt o ändamålsenligt bidrag till förstärkande o kompletterande av den i Kongl Museum befintliga s k Tessinska gravyrsamlingen, vilken både slutar med en tidigare period o är i många väsentliga delar defekt”. Samlingen fördes sedan märkvärdigt nog till KB men överfördes enligt k brev 13 okt 66 till NM. Statsutskottets uppfattning om samlingen har stått sig, o den betecknas alltjämt som en av de största enskilda, som någonsin funnits i Sverige, o som ”en kvalitativt högtstående kollektion, vari de bästa gravörer voro väl företrädda” (Widstrand). K:s påbörjade anteckningar om konstnärer överlämnades efter hans död till KB, som även inköpte hans konsthistoriska bibliotek.

För att finansiera sina konstinköp började K översätta barn- o ungdomsböcker. Dessa beundrades av samtiden för sin fina språkbehandling; i översättningen av Frévilles Den lille Emilien tilläts barnen t o m att
tala barnspråk. K utgav också Per Brahes tänkebok (06). För sina litterära förtjänster fick han av SA 06 det Lundbladska priset.

Författare

Boo von. Malmborg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Utgivit: Per Brahes tankebok, efter dess i Skoklosters bibliothek förvarade handskrift . . . Sthlm 1806. 101 s.

översatt: [J J] Barthélemy, Carite och Po-lydor. Sthlm 1800. 111 s. [Sign.] — J B C I Delisle de Sales, Naturens fosterson i Koppar-bergsgrufvan, ur "Philosophe de la nature". Sthlm 1801. 28 s. [Anon.] — [J P C de] Flo-rian, Elocadie, spansk anecdot. Nyköping 1801. 20 s. [Anon.] — [L] Dubroca, Namnkunniga fruntimmer under franska revolutionen. Sthlm 1802. 181 s. — Dens, Anföraren för de upproriska negrerna på Domingo, Toussaint-Louvertures, lefverne. Sthlm 1802. 87 s. — A F J Fréville, Namnkunniga barns lefverne. H 1—2. Sthlm 1803. 99, 94 s. — J A C Löhr, Nöjsam läsning för barn. Sthlm

1804. 254 s. — J H Campe, Geografiskt bibliothek för ungdom, eller samling af intressanta resebeskrifningar, till den uppväxande ungdomens nöje. D 1—16. Sthlm 1804—16. 1. 1804. 172 s, 2 pl, 1 karta. 2. 1804. 182 s. 3. 1805. 178 s, 1 karta. 4. 1805. 184 s. 5.

1805. 186 s, 1 karta. 6. 1806. 181 s. 7. 1806. 195 s, 1 pl. 8. 1806. 184 s, 1 pl. 9. 1807. 179 s, karta. 10. 1807. 180 s, 1 pl. 11. 1808. 179 s, 1 pl. 12. 1808. 184 s, 1 pl. 13. 1808. 181 s, 1 pl, 1 karta. 14. 1812. 159 s. 15. 1812. 187 s. 16. 1816. 148 s, 1 pl. — A F J Fréville, Den lille Emilien, kallad barndomens mönster. Sthlm 1805. 74 s. 2. uppl 1817. [3. uppl:] Barnet sådant det bör vara, berättelse. Sthlm 1851. 74 s, 2 pl. — Dens, Lärorika anekdoter för barn. Sthlm 1806. IV, 90 s. 2. uppl 1818. —• A Berquin, Carl Grandison, eller ungdomens mönster. Sthlm 1806. 210 s, 2 pl. 2. uppl 1812. 180 s, 2 pl. 3. uppl 1826. [4. uppl:] Ungdomens mönster. Carl Grandisons ädla tänkesätt framställt i bref. Sthlm 1851. 180 s, 2 pl. [Anon.] —¦ Fransk parleur eller vald samling af fransyska och svenska samtal . . . Ifrån tyskan. Sthlm 1807. XLVIII, 231 s.

2. uppl, förbättrad o tillökt, 1811. LU, 184 s.

3. uppl 1819. 4. uppl Örebro 1824. — [S] de Genlis, Handbok för resande, eller Manuel de voyageur ... en quatre langues . . . Norrköping & Leipzig (tr Sthlm) 1807. IV, 335, XXXII s. 2. éd 1818. 335, 32 s. [Variant-uppl: 368 s.] [Ny utg, end titelark omtr:] Samtalsöfningar på engelska, franska, tyska och svenska språken till handledning för resande i dessa länder. 335 s. — P Blanchard, Ungdomens Plutark, eller sammandragna lef-vernes-beskrifningar öfver stora män [d 4—8: Store mäns lefnad i sammandrag]. D 1—8. Sthlm 1807—16. 1. 1807. 169 s, 5 pl. 2. 1808. 191 s, 5 pl. 3. 1811. 192 s, 2 pl. 4. 1812. 176 s, 3 pl. 5. 1813. 172 s, 4 pl. 6. 1814. 178 s, 4 pl. 7. 1814. 182 s, 3 pl. 8. 1816. 171 s, 3 pl. —-A Berquin, Samlade arbeten. D 1—4. Sthlm 1808—10. (Barnvännen.) 1. 1808. IV, 317 s, 1 pl. 2. 1809. 309 s. 3. 1809. 301 s. 4. 1810. 322 s. — J A C Löhr, Väckelser för barns hjertan. H 1—2. Sthlm 1810—11. 32 s, 2 pl, 28 s, 2 pl. 2. uppl 1816—17. 32, 28 s, 2 pl. 3. upol 1830—32. 32 s, 4 pl, 28 s, 4 pl. 3. [4.] uppl 1851. 26, 22 s, 8 pl. — Dens, Berättelser för barn. Sthlm 1812. 90 s. [Anon.] [2. uppl] 1851. 90 s, 1 pl. —¦ [L P] Anquetil, Macedoniska historien i sammandrag. Sthlm 1815. 140 s. [Anon.] — G de Felice, Försök öfver bibelsällskaps-inrättningens anda och ändamål. Sthlm 1825. LIV, 319 s. [Anon.] 2. uppl 1842. LVI, 320 s. — £ v Schiller, Lykurgs och Solons lagstiftning. Sthlm 1832. 75 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: NM:s prot 1866, bouppteckn efter K:s hustru 1859, SSA.

F v Dardel, Minnen, 2 (1912); [C Eichho]-rn, D K (Sv biogr lex, N F, 6, 1865—68); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl 1833); J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr anteckn:ar, 1630—1865 (1930); L Ljungberg, Släkten Krutmeijer (Malmö fornminnesfören :s årsskr 1937); F Lugt, Les Marques de collections de dessins & d'estampes (Haag 1956); E Lundgren, Gamla pennritningar från trettitalet (Sv tidskr 1876); G Sjöström, Skånska nationen före af-delningarnes tid (1897); Statsutsk:s utlåtan- den nr 263, 313 o 337 (1851); W Swalin, Bidr till kongl maj:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); [J Wallin,] Vid ... D K:s jordfästn i Clara den 5 okt 1854 . . . (1854; med biogr underrättelser av A J A[rwids-son] ); A Widstrand, Tillkomsten o utvecklingen av Nat:musei grafiksaml (NMÅ 1935) ; E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750—-1950 (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Krutmejer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von. Malmborg), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11828
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Krutmejer, urn:sbl:11828, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von. Malmborg), hämtad 2024-04-24.