Meriter

6 Kurck, Gabriel, bror till K 4 o K 5, f 14 nov 1630 på Viborgs slott, d 1712 trol på Laukko, Vesilax, Tavasteh, Finland. Inskr vid Åbo akad 41, vid UU 19 nov 44, studier där till 52, volontär i spanska armén okt 53, prom mag i Oxford våren 54, kammarherre hos drottning Kristina i Antwerpen hösten 54—febr 55, hos Karl X Gustav i Polen juni 56, ryttmästare vid arvprinsens livgarde till häst 26 sept 56, kapten vid livgardet hösten 56, major där 31 mars 57, deltog i riksdagarna 60—80, 86 och 89, överste för Viborgs infanterireg 24 aug 60, för Västmanlands reg 20 nov 60—68, landsh i Viborgs län mars 67 (tilltr ej), i Skaraborgs län 26 aug 68—30 juni 83.

G 1) 3 mars 61 i Sthlm m grev Christina Stenbock, f 11 sept 40 där, d 27 dec 71 på Marieholm, Leksberg, Skar (nu Mariestad), dtr till riksrådet greve Erik S o Catharina v Schwerin; 2) 9 aug 74 på Nyrud, Trästena, Skar, med frih Beata Kagg, f 28 juli 38 på Källstorp, Örslösa, Skar, d 18 trol i Vesilax, dtr till guvernören frih Nils K o frih Margareta Bonde samt förut g m riksrådet frih Johan Mauritz Wrangel.

Biografi

K fick en grundlig utbildning först i hemmet o sedan vid Åbo univ. Hösten 44 kom han till Sthlm, där han togs om hand av sin morbror Axel Oxenstierna o skrevs in vid univ i Uppsala. Efter nära 8 års studier för prof:erna Loccenius o Schefferus höll han i maj 52 en avskedsoration De republica recte constituta. På ett stipendium av Axel Oxenstierna företog han därefter en studieresa till Tyskland o Nederländerna, tog tjänst i den spanska armén o deltog i belägringen av Rocroi hösten 53. Tillsammans med en holländsk ambassad besökte han England 54 o blev då promoverad till magister i Oxford.

Efter återkomsten till Bryssel uppvaktade han en tid drottning Kristina, som gjorde honom till sin kammarherre. Nyheten om det förestående kriget i Polen tvang honom att fara hem. I aug 55 kom han till Sthlm o följande vår begav han sig till Preussen. I Marienburg mötte han Karl X Gustav o blev hans kammarherre. I slaget vid Warszawa i juli tjänstgjorde han som kungens generaladjutant, o på hösten blev han kapten vid livkompaniet av livgardet, som sådan den främste av arméns kaptener.

Efter Warszawas förnyade erövring 57 sändes K till staden för att därifrån bortföra alla kopparkanoner o kyrkklockor. Som belöning fick han en kyrkklocka av kungen. När huvudarmén tågade mot Danmark, stannade han kvar i Polen, sårades vid försvaret av Thorn hösten 58 o tjänstgjorde i nov 59 som legationsmarskalk vid fredskongressen i Oliva.

Efter freden 60 utnämndes K till chef för Västmanlands reg o förde befälet över den bataljon som 66 avgick till Riga. Han kvarstod som regementschef till 68, då han blev landshövding i Skaraborgs län. Under riksdagarna var han flera gånger medlem av SU. Efter krigsutbrottet 76 ledde han försvarsanstalterna i sitt län, exercerade bönderna o reste ett uppbåd mot Gyldenlöwe i Bohuslän. Under kriget värvade han folk till Karl XI :s armé i Skåne.

Sommaren 83 tog K avsked som landshövding. Han bosatte sig på sin gård Laukko o sysselsatte sig där med att sätta Davids psalmer på vers o komponera melodier till dem. Nästan hela detta arbete gick förlorat vid Laukkos brand jan 04, då K också förlorade sitt släktarkiv o bibliotek.

K var en lärd o levnadsklok man. Han ansåg, att ingenting kunde så "civilisera och göra en ungkarl habil att nätt lära leva bland folk och göra en spirituell" som honnett konversation med damer av god vandel o esprit. Magalotti säger, att K liksom brodern Gustav hörde till de adelsmän som genom förståndigt levnadssätt bibehållit ett stadgat välstånd.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

Ämbetsskrivelser från K i Landshövdingars skriv:er till K M:t Skaraborgs län (1670— 82), RA. Brev från K till bl a M G De la Gardie (162 st) o A Oxenstierna i RA o till bl a N Gyldenstolpe i UUB.

Tryckta arbeten

Landshöfdingen friherre Gabriel Kurcks lefnadsminnen upptecknade af honom själf. I tryck utg af Finlands statsarkiv genom R Hausen. Hfors 1906. III, 206 s.

Källor och litteratur

Biographica, RA; rullor o suppliker, KrA.

AdRP 8—13, 15 (1886—96, 1899); J L Carlbom, Tre dagarsslaget vid Warschau . . . (1906); FBH 1 (1903); K Svea livgardes hist, 3:2 (1966); K Västmanlands reg:s hist, 4 (1930); L Magalotti, Sverige under år 1674, ed C M Stenbock (1912); G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); E Wahlberg, Studier rör J Gyllenstiernas verksamhet under krigsåren 1675—1679 (1934).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gabriel Kurck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11876
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gabriel Kurck, urn:sbl:11876, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-09-21.