Biografi

Kusel, släkt, enligt uppgift (Schnobel; Genealogisches Register) härstammande från kh Johann K (d 1630) i Travemünde, vars son köpmannen Alexander K i Lübeck skall ha varit far till grosshandlaren Simon Fredric K (1669—1742) i Sthlm. Denne var en av ledarna för den mot stadens skyddstulls- o monopolvänliga storköpmän oppositionella gruppen av välbärgade frihandelsvänliga kramhandlare. Han ägde beckbruket vid Finnboda, sydost om Sthlm, tillsammans med sin svärson Hinrich Hahr (bd 17). K var också svärfar till de kända sthlmsköpmännen Christian Hebbe (bd 18), Baltzar Nettelbladt o Niclas Pauli.

K:s son Carl Gottfried K (1727—95) drev 1757—74 spannmåls- o rederifirman K & Wahrendorff tillsammans med J D Wahrendorff. De köpte 1773 Garpenbergs bruk, Kopp, men K sålde sin hälft 1782. Från 1767 ingick han liksom Wahrendorff i det bolag på sexton personer som ägde varvet på Djurgården. Där hade K också flera egendomar. Han var ledamot av 1763 års deputerade för utredning angående växelförhållandena. Politiskt tillhörde K hattpartiet o var rdgm 1769—70. Från 1770 var han en av direktörerna i Ostindiska kompaniets 3:e oktroj o i dess 4:e oktroj från 1786 till sin död. Vid Diskontkompaniets tillkomst 1773 blev K en av dess fyra direktörer o kvarstod jämte Johan Abraham Grill (bd 17, s 284) till företagets upphörande 1788. Därefter var han ledamot av direktionen för kompaniets efterföljare Generaldiskontkontoret. Båda företagen hyrde i det K:ska huset i hörnet av Skeppsbron o Tullgränd. Då tullinkomsterna åter utarrenderades, var K 1777—82 en av ledamöterna i Generaltullarrendesocieteten, vilken 1783—85 fortsatte att förvalta tullverket som Generaltulldirektion. K var också delägare i o under många år förläggare för Gustafs- o Carlsbergs kopparverk i Kall, Jämtl. Han ägde enligt sin bouppteckning 300 000 rdr bko samt säteriet Skattmansö i Vittinge, Vm, o Lovers alunbruk i Södra Möckleby på Öland.

I äktenskap med en dotter till sthlmsgrosshandlaren Charles Tottie hade K bland åtta barn sonen Jacob K (1771—1835). Han befordrades 1816 till assessor i bergskollegium o fick 1833 bergsråds titel men drev även hotellrörelse i det Bergstralska huset vid Riddarhustorget i Sthlm. Hans son litografen Carl Jacob K (1809—66) är känd genom sitt 1847—52 publicerade kartverk Över Sthlms olika församlingar. Brorson till denne var målaren, tecknaren o grafikern Ernst Nicolaus K (1873—1942), främst känd som djurskildrare.

Grenar av släkten K har varit verksamma i Ryssland o USA.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm verks underd skr vol 246—47 (Generaltullarrendesocieteten o Generaltulldirektionen) o 797 (direktionen för Ostindiska kompaniet), Riksgäldskontorets generaldiskontkontors prot 1787—94, RA; Schnobel, Liibeckische Geschlechter, o Genealogisches Register der Liibecker Kanzlei, Ar-chiv der Hansestadt Liibeck.

L Asplund, Några uppgifter om grosshandlaren o direktören Carl Gottfried K:s mödernesläkt (SoH 1950—51); Bergskoll; B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); G Bolin, N östman o T Hedberg, Djurgården förr o nu (1925); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); D Hj T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); Ernst K död (SvD 18 nov 1942); C Forsstrand, Skeppsbroadeln (1916); dens, Bergstralska huset (SSEA 1926), s 15; S Fritz, Studier i sv bankväsen 1772—89 (1967); O Haglund, Garpenbergs socken i Dalarne (1914),sl33;G Hahr, Släkten Hahr (1954), s 20, 61 f; dens, Wahrendorffska arkivet (Arkiv, samhälle o forskning, 4, 1958), s 33 f; dens, Åkers styckebruk (1959); dens, Hinrich Hahr (1966); B Hedenstierna, Studier över Sthlms äldre kartverk o sambandet mellan topografi o stadsplan (Ymer 58, 1938), s 157; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); Hultmark; T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—64 . . . (1953); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); S Kjellberg, Sv ostindiska compag-nierna 1731—1813 (1974); G L[ilja], Ernst Nicolaus K (SKL 3, 1957); P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902), s 168 f; Millqvist; H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); S Rönnegård, Garpen-bergs socken (1957); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); H Samzelius, Den äldre sv kolonisationen i Norrbottens finnbygder (PHT 1902); SMoK; B Wedberg, Lidingöliv i gamla dar (1924); H Wichman, Bergsbruket (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 171, 173 f; F U Wrangel, Sthlmiana, 1—4 (ny uppl, 1912); Örnberg, 6 (1890). — G Forsstrand, Nacka socken (1924); S Hedar, En Sörmlandsbygd o dess inbyggare (1965), s 95 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Küsel, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11911, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11911
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Küsel, släkter, urn:sbl:11911, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.