Meriter

2 Holmström-Ingers, Hedvig Amalia (Malin) Christina, f 13 sept 1872 på Hvilan, Tottarp, Malm, d 3 febr 1938 i Lund. Föräldrar: folkhögskolföreståndaren Leonard Pontus H (s 307) o Hedvig (Hedda) Gustava Nordström. Musikstudier i Lund, studier vid Askovs folkhögskola, Danmark, 89—90, vid musikkonservatoriet i Dresden 90—91, hushållselev på Erikshåb, Danmark, 92—93, genomgick Gbgs skolkökslärarinnesem 95— 96, lär vid Lunnevads folkhögsk 96, lär i sång o vid de kvinnliga kurserna därjämte i hemkunskap o hälsolära vid Folkhögskolan Hvilan 97—35, bitr förest vid de kvinnliga sommarkurserna 09—35, husmoder för elevhushållet 09—29, ordf i Hvilans Rödakors-krets 10—35.

G 20 sept 00 på Hvilan m I 1.

Biografi

Malin I var född och uppväxt i rektorshemmet på Hvilan och var från sin barndom och ungdom förtrogen med folkhögskolans strävan att väcka elevernas intresse för kulturella värden och aktuella frågor i samtiden. Under sin utbildning vid Askovs folkhögskola förvärvade hon ingående kunskap om danska förhållanden och dansk kultur överhuvudtaget, en kunskap som senare utnyttjades då hon, tillsammans med sin make, verkade för att stärka samhörigheten mellan de nordiska ländernas folkhögskolor. I förenade i hög grad intellektuell begåvning och musikalitet med praktisk duglighet. Sistnämnda egenskap fick hon god användning för som husmoder vid skolans stora elevhushåll och som bitr föreståndare för de kvinnliga sommarkurserna. Hon gjorde en stor insats vid dessa kurser som lärare i hemkunskap och hälsolära. En viktig del av hälsoläran utgjordes av kvinnohygien, där hon avgjort hörde till pionjärerna. Hon arbetade även för bättre undervisning i näringslära och kvinnlig slöjd samt deltog livligt i debatten om kvinnornas utbildning och ställning i samhället. Detta skedde dels genom föreläsningar ute i bygderna och inlägg på lärarmöten, dels genom artiklar i dagstidningar och fackpress. Som lärare vid den kvinnliga folkhögskolan hade hon en enastående förmåga att uppmuntra och entusiasmera framåtsträvande elever och var alltid beredd att bistå dem med råd och dåd, när de önskade genomgå vidare utbildning för den levnadsbana de valt.

I:s största insats var hennes skapande arbete på sångundervisningens område. Vid 25 års ålder utgav hon en omarbetad upplaga av Eggelings sångbok, närmast avsedd för folkhögskolorna. Denna sångbok omarbetades ytterligare, utvidgades betydligt och utkom 1917 under titeln Den svenska sången, omfattande omkr 600 sånger; till flera av dessa hade hon själv komponerat musiken. Senare skrev och utgav hon pianoackompanjemang till sångerna samt som komplement även en samling fyr- och flerstämmiga sånger. Sångboken var främst avsedd för den unisona sången, som I ägnade mycket stort intresse och betraktade som grunden för sångundervisningen i folkhögskolan. Sångboken fick mycket stor spridning och utkom i ett flertal upplagor. Hon utgav även tonsättningar till dikter av Karlfeldt och Österling samt pianoarrangemang till åtta av C J L Almqvists Songes.

Författare

Ivar Johansson

Arkivuppgifter

Några brev från I i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Portugisiska fados [sign] (Varia. Illustrerad månadsskrift, årg 2, 1899, Sthlm, s 624—627). — Skånsk folkmusik [upptecknad] (Festskrift tillegnad doktor Leonard Holmström på hans sextioårsdag utg af Hvilans elevförbund, Lund 1900). — Om gamla och nya folkhögskolor. Kritik af kritiker (Social tidskrift, organ för folkbildningsarbetet och de sociala frågorna, årg 7, 1907, Sthlm, s 305—311; även sep, 7 s). — Herman och Hanna Odhner (Svenska folkhögskolans årsbok, årg 13, 1916, Örebro 1915, s 40—45). — Svenskt folkhögskol-läraremöte [vid Sörängens folkhögskola sept 1916] (Hojskolebladet, Aarg 51, 1916, Kolding, 4:o, sp 1243—47). — Askov och Sverige (Askov Folkehojskole 1865—-1915. Udg af Föreningen Askov Lsrlinge, Kolding 1916, s 120—124). — Dagligt liv på folkhögskolan (Svenska folkhögskolan 1868— 1918. Historik utg av Svenska folkhögskolans lärareförening, Örebro 1921, s 63—68). — Förord (B Kewenter, Husligt arbete i våra dagar, Sthlm 1934, s 3 f).

Kompositioner och arrangemang i tryck: C J Almquist, Åtta sånger ur Törnrosens bok. Med pianoack, Lund 1900, [ny uppl] Sthlm 1947; Odlaren (Geijer; Tillägg till Eg-gelings sångbok . . ., Lund (tr Leipzig) 1906, omtr i Svenska folkhögskolans årsbok, årg 14, 1917, Örebro samt jämte de följ i Den svenska sången.. ., Lund 1917 o senare uppl, se nedan); Karin Månsdotters vaggvisa för Erik XIV (Topelius, ibid); Aftonsång (Somnar jag in) (Tegengren, ibid); Den gamla majvisan. Folkvisa uppteckn [B] (ibid); Skånsk visa (Österling). Efter en gammal folkmelodi arrangerad (Varia, årg 10, 1907); Fem sånger av Anders Österling för en röst och piano [Slätten, Återkomst, Och tröskorna te-go, Visa, Under ljudlösa dagar], Lund (tr Sthlm) 1916; Och tröskorna tego (Österling; Den sv sången, ur föreg, omtr i Folkvisor och arbetssånger. .. utg av H Sandberg, d 1, Sthlm 1922); Det svenska järnet (dens, ibid); Vär glad (Björnson, ibid, anon); En jordbrukarevisa (Forsslund, ibid); Ungdomsvisa (dens, ibid); Fansång (F Holmgren, ibid); Böljebyvals (Karlfeldt, ibid, många omtr); Valborgsmässa (Ernst Kleen, ibid); Den gamla majvisan. Folkvisa, variant, uppteckn [G] (ibid); Gottland (Procopé, ibid); Bön med lyfta händer (Rydberg, ibid); Granen vid min moders hydda (dens, ibid); Esaias Tegnér (Snoilsky, ibid); Gustaf III (Topelius, ibid); Den bästa vännen (Vitalis, ibid); Det är seger nog (Bååth; Sv folkhögskolans årsbok, årg 14, 1917, omtr i Den sv sången); Jungfru Maria (Karlfeldt), Uppsala 1918 (Musikbilaga till Vår lösens mid-sommarnr 1918), [2. uppl] Lund (tr Sthlm) 1927, 3. uppl 1935, 4. uppl [1940?], [ny uppl] 1947; Den svenska sången för skola och hem. Pianoarrangemang, d 1—3, Lund (tr Sthlm) 1931, 1933, 1935, 128, 128, 147 s; Kung Gösta och dalkarlarna. Folkvisa arr (Den sv sången..., 6. uppl, Lund 1940); Ett hem (Heidenstam, ibid); Uppåt (M Ingers, ibid); Jag har en sal (Karlfeldt, ibid); Klagosång över en lantman (dens, ibid); Väverskan (dens, ibid); Skånsk visa (Nils Ludvig [Olsson], ibid); Litet bo (Sehlstedt, ibid); Vackra sky (Snoilsky, ibid); Snödroppar. Efter en gammal folkvisa uppteckn i Skåne (ibid); Nyårsklockorna (Tennyson, sv övers E Freden, ibid); På hoppets dag (Topelius, ibid); Havet (Prins Wilhelm, ibid). Redigerat: Eggelings sångbok för ungdomsskolor, läroverk och hem ... 5. omarb o tillök uppl Lund (tr Leipzig) 1898. XVIII, 439 s. [Föret.] [Ny tr] 1904. Tillägg ... 1906. S 433—512. 6. tillök uppl Lund 1907. XIX, 520 s. [Nya tr] 1909, 1911, 1916. [Följ utg under I:s namn:] Den svenska sången (Eggelings sångbok) för skola och hem. 1917. XXVI, 775 s. 2. oförändr uppl s å. 3. oförändr uppl: . . . sången, för . . . 1919. [2. tr] 1921. 4. uppl 1927. XXXI, 776 s. 5. uppl 1931. XXXI, 792 s. 6. uppl 1940. XXVII, 587 s. 2.-3. tr 1948, 1956. [Forts med beteckn:] Afd 8. Svenskt och från främmande land. Lund (tr Sthlm) 1930. 4:o. 64 s. [Texten tr med motsv titelförändr:] . . . hem. Textbok. 1917. XIX, 384 s. [2.-3. uppl.] 1919, 1922. [4. uppl] 1928. XXVI, 386 s. 5. omarb o utvidg uppl 1936. XXIV, 537 s. [Förk uppl:] . . . Textbok för folkskolan. 1917. XIII, 178 s. [2.-5.] uppl 1918, 1919, 1922, 1926. [Förk utg av 5. uppl (föret)] 1933. 128 s. 6. uppl 1938. 7. uppl 1944. X, 118 s. [Pianoarrangemang se ovan under Kompositioner . . .]

Källor och litteratur

Källor o litt: S Fredholm, Folkhögskolemödrar (Kvinnogärning för land o folk, 1943); nekr:er i SDS, nr 33, 1938 o i Skånska dagbl 4 febr 1938; Norlind; Sohlman; E Åkerlund, Om sången o musiken på Hvilan (Hvilan 75 år, Hvilans elevförb:s årsskr 1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Amelia (Malin) C Ingers (Holmström-), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11960, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11960
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Amelia (Malin) C Ingers (Holmström-), urn:sbl:11960, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Johansson), hämtad 2024-04-16.