Meriter

Biografi

Ingvar vittfarne, enl isl tradition f omkr 1016, d 1041 i Ryssland o son till Emund Åkesson, konung Erik segersälls dotterson. Vikingahövding.

Från den tid, då I enligt isländsk uppgift dog, finns mer än ett tjugotal runstenar över personer, som omkommit på en sjöfärd österut med en person med förnamnet I. I några fall preciseras resmålet såsom Särkland (saracenernas land), dvs i detta fall tydligen de under kalifatet lydande länderna vid Kaspiska havet. De flesta av dessa runstenar finns i Södermanland, några i Uppland, en i Västmanland och två på Vikbolandet i Östergötland. Det är tydligt, att runstenarna åsyftar samme person som givit namnet åt den från 1300-talets början härrörande fantastiska isländska Yngvars saga viÖforla, vars första fem kapitel anses kunna återgå på äldre tradition. — I hade enligt sagan en son med namnet Sven. Ett par runstenar från Rimbo och Husby-Lyhundra, Sth, nämner en person med förnamnet I såsom bror till bl a en Erik och en Håkan (se vidare ovan s 560 o bd 14, s 248).

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: S Axelson, Sverige i utländsk annalistik 900—1400 (1955), s 33; N Beckman, Ur vår äldsta bok (1912), s 31 f; F Braun, Hvem var Yngvarr enn viöforli? (Fornv 1910); O v Friesen, Upplands runstenar (Uppland, 2, 1908), s 473—76; dens, Hvem var Yngvarr enn viöforli? (Fornv 1910); dens, Upplands runstenar (1913), s 41—46; dens, De sv runinskrifterna (Nord kultur, 6, 1933); H Gillingstam, Ingvarsstenarna vid Rimbo o Husby-Lyhundra o deras betydelse för vår kännedom om 1000-talets konungasläkter (Hundare o skeppslag, 6, 1944); H Hildebrand, Sv folket under hedna tiden (2 uppl, 1872), s 151 f; S B F Jansson, Några okända runinskrifter (Fornv 1946), s 262—67; E Olson, Yngvars saga viöforla jämte ett bihang om Ingvarsinskrifterna (1912); A Schiick, Ingvar den vittfarne. En forntida kondottiär i Österled (Strandblomster. En bukett överräckt till Sven Salén, 1950); H Schiick, Den äldsta kristna konungalängden i Sverige (1914), s 21—25; Sveriges runinskrifter, 2—3, 6—9 (1911—58); E Wessén, Om Ingvar den vittfarne, en sörmländsk vi- kingahövding (Bidr till Södermanlands äldre kulturhist, 30, 1937); dens, Hist runinskrifter (1960), s 30—45. — G G Andra:, Kyrka o frälse under äldre medeltid (1960), s 67 f; T J Arne, "Austr i Karusm" o Särk-landsnamnet (Fornv 1947); N Höjer, Bidrag till varägerfrågan (HT 1883), s 353 f; S B F Jansson, Sv utlandsfärder i runinskrifternas ljus (1956), s 26 ff; dens, Runinskrifter i Sverige (1963). s 66—71.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ingvar vittfarne, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11969
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ingvar vittfarne, urn:sbl:11969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.