Meriter

Jolin, Johan Christopher, f 28 dec 1818 i Sthlm, Hedv El, d 13 nov 1884 i Lidingö. Föräldrar: vaktmästaren vid Klara församlings fattighus Bengt Christophersson J o Anna Magdalena Wickman. Inskr vid UU 40, studentex där 43, debuterade som skådespelare på K teatern 14 nov 45, aktör där 1 juli 46—30 juni 68, litteratör där 1 juli 49—1 juli 56, förest för elevskolan där 1 juli 57—68. Förf.

G 6 sept 51 i Sthlm, Jak, m Catharina Mathilda Wigert, f 9 juli 33 där, ibid, d 4 sept 19 där, Kungsh, dtr till grosshandl Severin W o Hedda Catharina Hjortsberg, dtrdtr till Lars H (bd 19).

Biografi

Under Uppsala-åren ägnade sig Johan J mindre åt studier än åt ett glatt kamrat-och sällskapsliv ävensom begynnande författarskap. Han hade lätt att improvisera rimmad vers och komiska dialoger samt framförde själv sina alster med en otvungen, ofta grotesk komik som slog an, och han blev uppskattad som lustigkurre och rolighetsminister. Inflytelserika män (t ex Geijer, Almqvist och Hierta) visade sig uppskattande och gav honom håg att fortsätta. J erövrade litterära pris som Bergfalkska i Sthlms nation i Uppsala 1842 och SA:s pris 1845 för eposet Fj ellbruden, som på sin tid var omtyckt, inte minst i tolkning av Elise Hwasser. Han var också en utmärkt tecknare.

J förenade två väsentliga drag i sitt väsen, när han 1845 frankt begärde debut på K teatern i huvudrollen Axel Wapensköld i en av honom själv författad pjäs, kallad En komedi. Rollen var strategiskt skriven och gav honom tillfälle att framträda i olika skepnader, allt med gott studentikost humör, och själva pjäsen drog säkerligen fördel av det nyvaknade intresse för sv dramatik som kännetecknade mitten av 1840-talet.

Som fast anställd aktör vid K teatern under mer än tjugo år kom J inte att tillhöra de oundgängliga eller bärande men däremot de tillförlitliga, stödjande och gärna sedda. Bland hans uppgifter kan anföras Per i Dahlgrens Wermlänningarne, Acres i Sheridans Skandalskolan, Gaspard i Debutanten och hennes far av Bayard och Théaulon samt Coquenet i Scribes Förtalet, varjämte hans egna pjäser brukade innehålla en för honom själv tacksam uppgift vid sidan av de egentliga huvudrollerna. Sin styrka som aktör visade J i de komiska rollerna. Hans sceniska framtoning tycks främst ha präglats av en allmänt trygg och öppen småborgerlig bonhomie, som spelades ut i god samverkan med publiken.

I det stora hela följde J även i sin verksamhet som dramatiker samma linje som präglade hans aktörskap. En förteckning över hans originalarbeten för scenen jämte hans bearbetningar av utländska stycken samt pjäsöversättningar upptar 63 nr. En del av hans produktion utgörs av lätta komedier och små lustspel, ofta med anknytningar till aktualiteter och av improvisatorisk karaktär samt gärna försedda med visor och kupletter. De står i klart samband med den samtida franska komedirepertoar och den danska vådevill, som han parallellt bearbetade för scenen. I den sv repertoaren har dessa stycken därigenom en naturlig anknytning till de pjäser som skrevs av den något äldre Blanche samt av Frans Hodell och till en del också Frans Hedberg. Utöver En komedi kan anföras Studentens majnatt (1848), Mammas gosse (1848), En kommunist (1850), Örebro fåfänga (1853), En man som vill ha ro (1858), Friaren från Värmland (1864), Respekt för damerna (1867) och Min hustru vill ha roligt (1863). De angivna årtalen avser uppförandeår.

Samtidigt försökte sig emellertid J även som författare av allvarliga samtidsdramer. Denna linje vittnar om hans vilja att hålla sig i fruktbar kontakt med tidens strömningar liksom om vakenhet och spårsinne, varjämte han givetvis drog nytta av sina erfarenheter som teaterns litteratör och av de repertoarstudier han kunnat bedriva i Paris. Bland dessa stycken bör i första hand nämnas Mäster Smith eller Aristokrater äro vi alla (1847; spelad även på tyska teatrar). Barnhusbarnen eller Världens dom (1849), Smädeskrifvaren eller Vänner och ovänner (1862) och Mjölnarfröken (1865). Pjäserna tillhör den av litteraturhistorien ringaktade men tids- och teaterhistoriskt intressanta genre av aktuella nutidsdramer, som med utgångspunkt i 1700-talsdramen blossade upp i Paris särskilt under julimonarkin och sedan i sin tur blev en förutsättning för 1880-talets aggressionsdramatik. Genren fick representanter även i Sverige, t ex Blanche (Läkaren 1845) och Jeannette Granberg-Stjernström (Läsareprästen 1851, Tidningsskrivaren 1852). Liksom dessa för J medelklassens och arbetarnas talan, ivrar för ståndsskrankornas rivande och bekämpar bördsfördomar och adelsprivilegier. Några av skådespelen rönte ett visst gehör hos publiken, främst de tidigaste, men de skadas av de tendenser till gråtmild sentimentalitet och översvämmande pratsamhet, vilka var J:s skötesynder som dramatiker och vilka han aldrig lärde sig besegra; hans dramer blev alltför okoncentrerade och utdragna samt saknar därför dramatisk nerv och konstnärlig svikt.

Sitt djärvaste försök gjorde J med det historiskt-romantiska skådespelet Ung-Hanses dotter, som med musik av A Randel uppfördes på Operan 9 febr 1860 och gavs 19 gånger. Han hämtade ämnet i medeltida balladstoff och byggde på legenderna kring Visby storhetstid. Skådespelet har förlorat profil bland de många andra alstren av det sv förstrindbergska historiedramat men behåller dock ett historiskt intresse genom att inte i första hand ansluta sig till den tyska principtragedin utan snarare var ett försök att på sv scen inplantera en romantisk tragedistil med mönster från danska diktare som Hertz och Heiberg. Betecknande är att J efter dansk-norska förebilder använde knittelvers och därmed introducerade den rytm, som längre fram skulle bära upp versupplagan av Strindbergs Mäster Olof.

Sedan J dragit sig tillbaka från teatern, ägnade han sig helt åt litteraturen. Han strödde liksom tidigare, oftast under signaturen Jo Jo, i olika publikationer omkring sig berättelser, skisser och humoresker, vilka tillhörde det mest lästa och uppskattade i hans produktion. Särskilt är han till sin fördel, när han, inte utan att även här ha Blanche till förebild, återger minnen från sin sthlmska barndom. Det finns ofta en omedelbarhet i upplevelsen och en friskhet i återgivandet, som länge kom att hålla honom levande som folkkär författare.

Under den senare perioden av sitt författarskap framträdde J även som romanförfattare och gav ut ett flertal stort anlagda skildringar, vilka först publicerades som följetonger i DN och AB, bl a Affällingarne (1869), Rosen bland kamelior (1870—71), Eremiten (1873) och Vinglaren (1874). Liksom dramerna präglas de av en allmänt liberal tendens men lider av bristande stilistisk stringens, av sentimentalitet och klen koncentrationsförmåga. De hör till den litteratur som på sin tid lästs med intresse och välvilja men ej förmått motstå tidens tryck.

Författare

Stig Torsslow

Arkivuppgifter

J:s brevarkiv jämte några manuskr i KB; manuskr till dikter o teaterstycken i Musik-hist mus. — Brev från J bl a i KB (t ex till L O Josephson o H Wieselgren), SSA, NordM (även manuskr av J), UUB, Drottningholms teatermus o på Segersgärde (stor serie till C Rydström). Teckn:ar i NM o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En komedi, komedi i tre akter. Original af Jo. Jo. Uppförd på Kongl. theatern den 14 november 1845. Sthlm 1845. 118 s. [Sign.] 2. uppl s å. [Sign.] 3. uppl 1847. 119 s. 4. uppl 1863. 89 s. ([Omsl:] Sv. theatern. N:o 136.) 5. uppl 1894. 68 s. — Fjellbruden. Skaldestycke af Jo. Jo. Prisbe-lönt af Svenska akademien år 1845. Sthlm 1846. 36 s. [Sign.] 2. uppl s å. [Sign.] 3. uppl 1865. 30 s. ([Omsl:] Smärre vitterhetsförsök af yngre svenska författare. 3.) ¦— Studentens maj-natt. Monolog-vaudeville (Nordstjernan, vitterhetsstycken och poemer. . ., [1847,] Sthlm 1847, s 129—138). [Ny uppl] Sthlm 1863. 12 s. (Sv. theatern, 134.) 2. uppl 1894. 8 s. 4. [!] uppl 1913. 13 s. — Mäster Smith eller Aristokrater äro vi alla. Skådespel. . . Sthlm 1847. 143 s. 2. uppl 1849. 132 s. (Ibid, 13; Theaterstycken af J J.) 3. uppl 1894. 83 s. Tysk övers [av C V Frisch] Hamburg [1848]. — Barnhusbarnen eller Verldens dom. Skådespel. . . Sthlm 1849. 225 s. (Ibid, 18; d:o.) 2. uppl 1894. 118 s. — Bröstkaramellerna, eller "Min man's familj," lustspel . . . Efter en fransk idé [av G P de Kock o G V Varin]. Uppförd på Djurgårdstheatern. Sthlm 1849. 106 s. (Ibid, 19; d:o.) — "Örebro fåfänga". Tillfällighets-stycke... (Upp-fördt vid invigningen af theatern i Örebro d. 2 jan. 1853.) Sthlm 1853. 48 s. (Ibid, 36; Theaterstycken af svenska författare.) — Tack och helsning till Köpenhamns studenter från en deltagare i "Studentermödet i Kjöbenhavn 1845". Sthlm 1856. 4. [Undert.] — En röfvarehistoria. Berättelse af Jo. Jo. (Friskyttens kalender. 1856*, Sthlm, s 7—34; sign). — Veteranerna, tillfällighetsstycke . . . med sång och dans. Sthlm 1857. 74 s. 2. uppl 1894. 39 s. [Sv teatern, 284.] — Ord till Qvartetten och Hymnen ur divertissementet Ett hemkomstöl. [Rubr.] Sthlm 1857. (2) s. [Anon.] — Chörer och melodram ur epilogen vid uppvisningen med Kongl. theaterns elevskola inför riksens ständer 1857. (. . . sluttablån anordnad af... A. Bournonville.) Sthlm 1857. 7 s. — Ung-Hanses dotter, his-toriskt-romantiskt skådespel. . . Sthlm 1860. 143 s. (Sv. theatern, 98.) 2. uppl 1895. 121 s. — Löjen och tårar. Dimbilder ur stock-holmslifvet. Folklustspel med sång . . . [av O F Ebersberg, pseud Berg, o D Kalisch, efter pseud Laurencin o E Cormon]. Fri bearb från tyskan. Sthlm 1862. 107 s. 2. uppl 1895. [72] s. [Sv teatern, 287.] — Framåt! Natio-nal-divertissement . . . (Planen och den sceniska anordningen af A. Bournonville; musiken af L. Norman.) [Omsl:] Gifvet å Kongl. theatern, med anledning af jernvägens öpp- nande mellan Stockholm och Götheborg. Sthlm 1862. 36 s. — Vid afskedsfesten för August Blanche den 28 december 1863. Sthlm 1863. 4:o. 8 s. [Undert Jo. Jo.] — Smäde-skrifvaren eller Vänner och ovänner. Skådespel.. . Sthlm 1863. 127 s. (Sv. theatern, 133.) 2. uppl 1895. 96 s. Dansk bearb av H P Holst Khvn 1862[!]. — Mammas gosse. Dramatisk skizz... Sthlm 1863. 12 s. (Ibid, 135.) 2. uppl 1894. 3. uppl s å. — Mjölnar-fröken. Skådespel. . . (Uppfördt på Kongl. dram. theatern). Sthlm 1865. 112 s. (Ibid, 156.) 2. uppl 1895. 92 s. — En communist. Komedi... Sthlm 1866. 28 s. (Ibid, 163.)

2. uppl 1894. 22 s. Finsk bearb Hfors 1867.

— Skal och kärna eller En man af verld och en man af värde. Dramatisk skizz . . . Sthlm 1866. 38 s. (Ibid, 164.) 2. uppl 1894. 27 s.

3. uppl s å. Finsk övers Hamina 1907. — Prolog. . . (vid matinéen till förmån för de af hungersnöd lidande på S:t Barthélemy). Sthlm 1869. (4) s. — Tre förälskade poliskonstaplar. Lustspel med sång... af Jo. Jo. (Efter en fransysk idé [av L J E Lemoine, pseud E Moreau, P Siraudin o A-C Lartigue, pseud J Delacour].) Sthlm 1870. 31 s. [Sign.] ([Omsl:] Bibliotek för teatervänner, 113.) 2. —3. uppl Sthlm (tr Norrköping) 1901, 1907. [Sign.] 4.-5. uppl Sthlm 1913, 1922. [Sign.]

— "Den stumma från Portici". Poem. Säljes till förmån för döfstumme-föreningen. Sthlm 1871. 8 s. — Helsning från Bellmans skugga. 16 aug. 1872. Hasselbacken. Sthlm 1872. 4:o. (4) s. [Undert Jo. Jo.] — Skrifter. Serie 1— [3]. 1872—95. 1. Berättelser och smärre uppsatser, 1—6. 1872, 1872, 1873, 1877, 1881, 1881. 231, 236, 235, 263, 256, 264 s. 1—4: 2. uppl 1880. 1—6[!]: 3. uppl 1893. 2. Romaner, 1—4. [Omsl.] 1882—83. 1. Affäl-lingarne. D 1—2. [En uppl enl uppg 1871, 992 s, ev följetong i DN 1869.] 2. uppl 1882. 282, 319 s. 3. uppl 1892—93. 4. uppl 1892— 93. 328, 362 s. ([Omsl:] Adolf Bonniers romanbibliotek, 54—55.) 2. Rosen bland kame-lior. Berättelse. 1883. 288 s. 2. [omsl: 3.] uppl 1893. [Senare uppl] Sthlm 1928. 265 s. 3. Eremiten. Novell. 1883. 204 s. [Tidigare som följetong i DN 1873.] 3.[!] uppl 1893. 4. Ving-laren. Novell. 1883. 300 s. 3.[!] uppl 1894 3. Teaterstycken och dikter. [Omsl: red av H Wieselgren.] [1—4.] 1895, 1888. 1—3. Teaterstycken, d 1—3. 1895. 335, 347, 381 s. [Särtryck härur med omslagstit resp Teaterstycken 1—18 utgör en uppl av: En komedi, På gamla dagar, Skal och kärna, Mäster Smith, Barnhusbarnen, Ett minnesblad, Friaren från Värmland, Veteranerna, Min hustru vill ha roligt, Farmors och mormors kärleksäfventyr, Studentens majnatt, Mammas gosse och En communist 1894 samt Ung-Hanses dotter, Smädesskrifvaren, Mjölnarfröken och Löjen och tårar (men ej 18: Öfverste Stobée) 1895; de härav som ej ingått i Sv teatern fick härmed sitt nr i denna serie.] [4.] En samling dikter. Efter urval af H Wieselgren. 1888. 212 s. 2. uppl 1895. XLVII, 212 s. [Jämte H Wieselgrerij J J. Lefnadsteckning.] — Vid bokhandlaremötet i Christiania den 9de juli 1873. [Christiania] u å. (4) s. [Undert Jo. Jo.] — Till konungen, Coldinu-ordens höge skyddsherre den 8 maj 1874. [Vers.] Sthlm u å. (7) s. — Par Bricoles födelse. Scenisk skiss jemte epilog. (Ett minne från P.B:s sekularfest den 17 nov. 1874.) Sthlm 1875. 38 s. — Vid aftäckandet af H. m. konung Oscar den andres bild inom Coldinu-orden den 31 januari 1877. [Vers.] Sthlm u å. 4:o. (2) s. [Undert Jo. Jo.] — Vid skålen för H. m. konungen, Coldinu-ordens höge skyddsherre under vårfesten den 8 maj 1877. [Vers.] Sthlm u å. 4:o. (4) s. — Vid minnesfesten tjugofem år efter fregatten Eugenies verldsomsegling hemma hos en af deltagarne (kaptenlöjtnant Aug. Fries). Sthlm 1878. (4) s. — Smålands-Petter. Berättelse. Örebro 1878. 56 s. (Ingår i: Allehanda. [Romaner.] Red V. E. öman. Följd 2, årg 1878.) — Knut Almlöfs lef-nadssaga. Historiskt skådespel på vers i 5 akter med pro- och så godt som epilog af Jo. Jo. Sthlm 1879. 16 s. [Sign.] — Vid skålen för Hans majt konungen, Coldinu-ordens höge beskyddare på Arla-Coldins högtidsdag den 6 maj 1881. [Vers.] Sthlm 1881. 4:o. (4) s. [Undert Jo. Jo.] — Silfverbröl-lopsparen. Tillfällighetsstycke med sång . . . uppfördt på kgl. Djurgårdsteatern den 6 juni 1882. Sthlm 1882. 90 s. — "Min fästmö med mustascherna." En bit roman (Literärt album. . . Red af G Meyer, årg 4, Sthlm (tr Lund) 1882, s 105—145). — På gamla dagar. Efterspel i 1 akt [till En komedi]. 2.[!] uppl 1894. 39 s. [Sv teatern, 281.] [En 3. uppl s å okänd.] — Ett minnesblad, dram . . . Sthlm 1894. 103 s. [Ibid, 282.] — Friaren från Värmland, lustspel. . . Sthlm 1894. 82 s. [Ibid, 283.] — Min hustru vill ha roligt, komedi.. . Sthlm 1894. 58 s. [Ibid, 285.] — Farmors och mormors kärleksäfventyr, komedi.. . Sthlm 1894. 24 s. [Ibid, 286.] — Öfverste Stobée. Historisk dram. Fragment (l:a akten). Sthlm 1894. 24 s. [Ibid, 288.] [En 2. uppl 1895 okänd.] — Teater- och skol-pojksminnen. Sthlm 1895. 94 s. ([Omsl:] Röda biblioteket, 9.) — Berättelser i bl a Ny illustrerad tidning och som följetonger i DN; dikter i bl a Nordstjernan 1847, Sthlm, Valda sånger ur Vermlänningarne, 500 riksdaler banko och En komedi, Norrköping 1847, nya uppl så o 1848, samt Sånger vid minnesfesten i Konstnärsgillet den 23 mars 1847, Vid skandinaviska festen i De la Croix' salon, den 11 maj 1848, Sex nya och vackra visor, 1856, Bellmansfesten på Hasselbacken den 16 augusti 1872, alla Sthlm s å.

översatt: [A H J Duveyrier o J X Boni-face,] Hyresgäst och husegare, komedi i en akt af Melesyillefl] och Xavier, Sthlm 1857, 52 s (anon; Svenska theatern, 63).

Källor och litteratur

Källor o litt: L Josephson, Ideal o verklighet, 8 (otr minnesanteckn:ar), KB; E Michal, Tal- o sångpjeser uppförda ... [i Sthlm] 1863—1913, hs i Drottningholms teatermus, Sthlm.

F A Dahlgren, Anteckn:ar om Sthlms theatrar... (1866); M-L Forsell, Sällskaps-lif o hemlif i Sthlm på 1840-talet (1915); dens, I Sthlm o på sommarnöje 1849—52 (1917); E Jolin, J J o hans vänner (1913); C Lundin, J J (Svea 1886); G Nordensvan, Sv teater o sv skådespelare2 (1918); N Personne, J J (OoB 1919); G Rydell, Adertonhundratalets hist skådespel i Sverige före Strindberg (1928); SKL; J Svanberg, K teatrarna under ett hälft sekel. 1860—¦ 1910, 1 (1917); H Wieselgren, J J. Lefnads-teckn (i J:s Skrifter, ser 3, 1888). — F v Dardel, Dagboksantecknrar, 1—3 (1916— 20); G Fredrikson, Teaterminnen (1918).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan C Jolin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12183, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Torsslow), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12183
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan C Jolin, urn:sbl:12183, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Torsslow), hämtad 2024-04-20.