Jon jarl

Död:0

Jarl


Band 20 (1973-1975), sida 360

Meriter

 

Biografi

Jon jarl, troligen tre skilda personer, som levde under 1100-talets senare hälft.

1 Skåldatal, den isländska uppräkningen av norska och isländska skalder vid nordiska furstehov från äldsta tider till omkr 1300, uppger, att de isländska skalderna Einar Skulason och Halldor skvaldre besjungit konung Sverker d ä och hans son J. De utförligaste uppgifterna om J finns i Saxos i början av 1200-talet tillkomna historieverk, som dock nämner honom utan titel. Enligt Saxo skall han ha skrivit en nidvisa om Sverkers styvson, den besegrade danske tronpretendenten Knut Magnusson, som flytt till Sverige. Vidare skall han till Sverige ha rövat den halländske hövdingen Karls hustru och syster, två sköna kvinnor, som han växelvis låg hos varannan natt men till slut måste återsända på grund av Sverkers och folkets ogillande. Till sist uppger Saxo, att J blev ihjälslagen av bönderna på tinget, tydligen i början av 1150-talet. Som "dux", dvs jarl, förekommer han även i en av Olaus Petri utnyttjad medeltida genealogi (tr av Ahnlund 1945, s 341), i vilken han uppges vara far till de senare sv konungarna Kol och Burislev och till en i övrigt okänd Ubbe. Konung Burislev har emellertid också identifierats med Sverkers son "Bulizlaws" i Valdemar "sejrs" jordebok 1231 (så i bd 6).

2 I 1500-talsexcerpter ur en uppteckning om donationer till Vreta kloster namnes, att en konung Magnus gjort en donation för sin avlidne broder "hertug" (i den latinska versionen "dux") Ragvald och denne för sin avlidne broder "hertug" Johan (saknas i den latinska versionen). Uppgiften har sammanställts med att Snorre Sturlasson nämner en Ragvald som jarl 1161 hos sin broder konung Magnus Henriksson i Sverige.

3 I Erikskrönikan uppges, att en J blev dödad av karelska sjörövare i Askanäs på Ekerö, Sth, första natten efter sin hemkomst från nio års oavbrutna strider mot ryssar och ingrer. Hans änka flydde över Mälaren till Hundhamra i Botkyrka, Sth, och samlade folk, som dödade fienderna på Estaskär (nu Estbröte) öster om Ekerö. Krönikans skildring, som möjligen återgår på en i övrigt okänd ballad (Cederschiöld; Pipping), följer omedelbart efter uppgifterna om att samma sjörövare bränt Sigtuna och dödat ärkebiskop Johannes, vilka händelser ägde rum 1187 enligt flera annaler men 1206 enligt en av handskrifterna av Ericus Olais krönikeverk (Tunberg 1952). En odaterad gravsten i Linköpings domkyrka över en "Johannes dux" har daterats till 1200-talets förra hälft (Liljeholm, s 85; jfr dock Stade, s 137). Han kallas där "pacatorum terror" eller "paganorum terror", dvs de till fred tvingades eller hedningarnas skräck, vilket ju snarast talar för att den där begravne är Erikskrönikans J.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: A F Liljeholms saml, vol 5 (kommentarer till Stades nedan a a), RA.

N Ahnlund, Sv sägen o hävd (1928); dens, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 320, 327, 341, 344; dens, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); S Bolin, Om Nordens äldsta historieforskn (1931), s 172 f, 250 f; G Cederschiöld, Om Erikskrönikan (1899), s 48 f; Edda Snorra Sturlusonar, 3 (1880—87); Erikskrönikan (1921), s 28 f; S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid (1945); H Gillingstam, rec av S O Bren-ner, Nachkommen Gorms des alten (PHT 1967), s 207; K A Härje, Ännu en gång gravstenen över Sverker den äldres son Johan (HT 1924); Liber census Dania;. Kong Valdemar den andens Jordebog (1873), s 44; A F Liljeholm, Jon jarl o gravskriften över Johannes dux i Linköpings domkyrka (Rig 1937); R Pipping, Kommentar till Erikskrö-nikan (1926); Saxonis Gesta Danorum, 1 (1931); A Schiick, Vem var Jon jarl? (Si-tune Dei 1949—50); dens, Till den "Erikska ättens" hist (HT 1953), s 35, 38; dens, Drottning Ulvhilds härkomst (PHT 1953), s 30 f; A Stade, "Den store Jon jarl" (HT 1939); S Tunberg, Jon jarl (Fornv 1951); dens, Beriktigande (ibid 1952); F Westling, Gravstenen över Sverker den äldres son lo-han (HT 1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jon jarl, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12185, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2014-07-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12185
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jon jarl, urn:sbl:12185, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2014-07-26.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se