Meriter

2 Jonzon, Bror Alvar Samuel, f 20 okt 1886 i Bollnäs, d 11 mars 1960 i Sthlm, S:t Göran. Föräldrar: kontraktsprosten TD Bror Gustaf (Gösta) Samuel J o Johanna (Nanna) Wilhelmina Charlotta Swanbeck. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala vt 05, inskr vid UU ht 05, FK 15 dec 09, lär vid Uppsala ensk lärov o privatgymn 09—15 o 17—19, ordf i UU:s studentkår vt 12— vt 13, eo lär vid h a l i Uppsala 13—16, adjunkt där 1 april 16—32, rektor vid Uppsala ensk lärov o privatgymn 1 juli 20—32, FL vid UU 29 maj 23, led av styr för Sigtunaskolan 25—32 (inspektor där från 38), vik undervisn:råd i perioder 27— 31, led av Uppsala folkskolestyr 29—32, ordf i Uppsala studentkårs allm sångfören 29—33, disp 8 febr 30, FD 31 maj 30, undervisn:råd o led av skolöverstyr 15 jan 32 —35, ordf i styr för Sthlms körförb 32—37, ordf i Stiftelsen Höglandsskolans förtroenderåd o direktion 33—42 o från 50, 1:e folkskolinsp i Sthlm 35—48, led av NordM:s nämnd 35—56 (2:e ordf 52—56), ordf i styr för Pedagogiska sällsk 36—39, v ordf i Ersta diakonissanstalt 37—59 o i Sv diakoniss-sällsk 37—59, ordf i styr för Sveriges körförb från 37, led av styr för statens polisskola 38—48, av ungdomsvårdskomm 9 juni 39—12 dec 41, av direktionen för GCI 39— 41, inspektor för Nya elementarskolan i Sthlm 39—50, led av skolutredn nov 40— okt 45, ordf i styr för Barnens dag i Sthlm 41—44, insp för Samrealskolan o kommunala gymn i Brännkyrka 48—58, censor vid studentex 49—56, led av styr för Konsert-fören i Sthlm från 50, ordf i styr för Intim musik från 50 o i styr för Musikhist mus från 51, led av styr för Dramatiska teatern 51—57, ordf i Sällsk för sv kvartettsångens befrämjande från 52. — LM A 40 (v preses 44—50, preses från 51).

G 20 aug 12 i Ljusdal, Gävl, m Märta Karolina Östling, f 26 juli 91 där, d 17 febr 74 i Sthlm, S:t Göran, dtr till grosshandl o rdgm John Ö o Christin Jonsson.

Biografi

Under studentåren i Uppsala överhopades Bror J med förtroendeuppdrag av alla slag, inom Gästrike-Hälsinge nation, inom kåren, i Allmänna sången, i SSUH, i OD och i andra sammanslutningar, där han med sin ledarbegåvning, sin ansvarskänsla och sin älskvärda personlighet självklart intog en central ställning.

Ännu ej fil kand kallades han till Enskilda läroverket i Uppsala, den s k Skrapan, där han sedan verkade i mer än tjugu år. Skolan ställde såsom privat försöksläroverk med stora ambitioner och klena, otrygga resurser mindre vanliga anspråk på ledningen, men J förenade med vidsynt målmedvetenhet en praktisk koncilians som gjorde hans rektorat sällsynt framgångsrikt. Han var en varm vän av barn och ungdom, och han fann djup tillfredsställelse i arbetet för elevernas utbildning och fostran. Vid sidan av skolarbetet drev han akademiska studier, som 1930 kröntes med doktorsgraden i matematik, ett ämne som han trots mångsidiga humanistiska intressen förblev trogen till det sista.

Den administrativa och organisatoriska förmåga J visat i skilda uppdrag ställde honom med tiden inför uppgifter som undervisningsråd i skolöverstyrelsen och som förste folkskolinspektör i Sthlm. I fem års tid var han även ledamot av 1940 års skolutredning och ordf i den avdelning som behandlade folkskolefrågor. Tack vare en mindre vanlig förening av teoretisk insikt, gott omdöme och praktiskt handlag lyckades J oftast att i smidiga formuleringar jämka samman skenbart oförenliga ståndpunkter.

För undervisningens metodik hyste J ett levande intresse. På lärarna ställde han mot bakgrunden av egen erfarenhet krav på säkerhet i stoffbehärskningen, åskådlighet i framställningen, enkelhet i ordvalet och vänskaplig kontakt med lärjungarna. Hans medvetna strävan gick ut på att minska avståndet mellan läraren i katedern och lärjungen i pulpeten. Sina tankar i frågan om ungdomens fostran har han sammanfattat i uppsatsen Svensk uppfostran till frihet och rätt. Vad han önskar är "en uppfostran till äkta humanitet, till sann uppfattning av rättsordning, frihet och människovärde".

Som skolman var J öppen för nya idéer och uppslag. En skapelse helt i hans anda var de s k sångklasserna inom Sthlms skolväsen. Som gammal sångare och musikälskare drömde han om att åtminstone i landets största skolkommun bereda det rent musiska en tillbörlig plats inom den obligatoriska undervisningens ram.

I skolpolitikens allt överskuggande stridsfråga, det alltjämt olösta problemet om enhetsskolans differentiering, utformade han det kompromissförslag som har blivit kallat Jonzon-linjen, dvs en kombination av sexårig grundskola och treårig realskola inom samma skolenhet. Hade statsmakterna slagit in på denna, hade skolan besparats mycket bekymmer och ungdomen många onödiga offer. Tiden i skolöverstyrelsen kännetecknades av en sannskyldig överhopning av löpande ärenden och av växande bekymmer inför de påträngande kraven på reformer — både hans företrädare och hans efterträdare stupade på den posten.

Det var utan större betänkligheter som J 1935 antog erbjudan att efterträda sin gamle landsman och vän Karl Nordlund som förste folkskolinspektör i Sthlm och därmed, enligt dåvarande organisation, chef för huvudstadens folkskoleväsen. Det var en uppgift som i hög grad fängslade honom och där han fick rikaste användning för alla sina gåvor, administrativa, organisatoriska, pedagogiska, psykologiska, representativa och oratoriska. Även det koncilianta i hans natur kom här till sin fulla rätt.

Inom folkskolans värld möttes på den tiden den akademiskt utbildade, som saknade seminariets hallstämpel, med misstroende. Det är därför av intresse att se vad en överlärare i Sthlm skrev, när J efter tio års tjänst som folkskolinspektör fyllde 60 år: "Man mötte en människa, inte en chef eller en ämbetsman, en man med intresse för skolans verkliga levande problem: barnen och lärarpersonligheten, inte någon formalistisk administratör. . . Bror Jonzon har mött alla utan urskillning med framsträckt hand och en ljus, varm blick, positiv mot alla, kritisk mot ingen, blygsam till ödmjukhet för egen del."

Sedan 1940 medlem av MA valdes J 1950 till akademins preses, ett uppdrag som krävde en väsentlig del av hans tid och krafter.

Författare

Erik Wellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Filmen i skolan (Svensk skolfilm och bildningsfilm, läsåret 1924/1925 — 1941/1942, Sthlm 1925-42, s 3236 f [1938]). — Inför ett nytt arbetsår (ibid, s 3396 f [1939]). — Dber die Gruppen bira-tionaler Transformationen der elliptischen und der hyperelliptischen Kurven in sich. [Akad avh.] Upps 1930. 65 s. Autoref i Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, årg 13, 1930, Lund, s 242 f. — "Allmänna sången" (Ergo. Tidning för Uppsalas studenter, årg 7, 1930, Upps, 4:o, s 268). — Erfarenheter från arbetet i det treåriga gymnasiet [diskussionsinlägg] (Förhandlingarna vid rektorsmötet i Stockholm den 16—18 juni 1931, Sthlm 1932, s 64 f). — Skolan och hemmet (Hem och skola, 1933, Sthlm (tr Norrtelje), 4:o, no 4, s 9—11). — Bör studentexamen reformeras? [diskussionsinlägg] (Tjugosjätte svenska läroverksläraremötet i Stockholm 14—17 augusti 1935 och dess förhandlingar. . . utg H Gejrot, Malmö 1935, s 43—46). — Praktiska utbildningslinjer inom de allmänna läroverken (ibid, s 136—138). — Lärarepersonlighetens betydelse i uppfostran (Förhandlingar vid 9:e nordiska mötet i Stockholm 17—20 juni 1936 för undervisning och vård av blinda, dövstumma, epileptiker, sinnesslöa och av talrubbningar lidande, Sthlm 1936, s 629—635; omtr i Svenskt scoutliv, 1937, Sthlm, 4:o, s 46—55). — Metod och personlighet. Föredrag . . . (Vår slöjd, årg 20, 1936, Sthlm, s 1 f, 4— 12). — Filmen i skolan (Smalfilmaren. En kinematografisk årsbok, [omsl:] 1937—1938, Sthlm 1937, s 19—21). — Målet. Föredrag vid hjälpskolemötet i Sigtuna (Hjälpskolan, årg 15, 1937, Sthlm (tr Upps), s 78—85). — Samhället, skolan och skolledaren (Folkskollärarnas tidning, årg 19, 1938, Sthlm (tr Trälleborg), 4:o, nr 33, s 11—13). — Det pedagogiska arbetet vid Stockholms folkskolor (Undervisningsroteln i Stockholm [omsl: 1920 —1940], Minnesskrift till borgarrådet Oscar Larsson den 10 november 1940, Sthlm 1940, s 9—25). — Sveriges flagga (Folkskolans läsebok. Fjärde klassen, Sthlm 1940, s 352— 356; 2.-5. tr 1942, 1945, 1951, 1954). — Svensk uppfostran till frihet och rätt (Svenska folkets väsenskärna, Sthlm 1940, s 108— 114). — Några synpunkter på nykterhetsundervisningen i folkskolan (Tirfing. Tidskrift för nykterhetsfrågans studium, årg 34, 1940, Sthlm (tr Norrtälje), s 33—37). — Trafiksäkerheten — ett uppfostringsproblem (1 :a nordiska trafiksäkerhetskongressen i Stockholm 14—16 juni 1939. Föredrag och diskussioner, Sthlm 1941, s 89—93). — Kring skolutredningens arbete [referat av föredrag 10.1.1942] (Tidning för Sveriges läroverk, årg 42, 1942, Sthlm, 4:o, s 30 f). — Folkskola och realskola. Ett diskussionsinlägg (ibid, s 56 f, 74 f). — Skolutställningen på Skansen (Fataburen, 1943, Sthlm, s 147— 150). — Hälsingland (Norrlänningar i Stockholm, red I Gawell-Blumenthal, Upps 1943, s 151—159). — Folkskola och realskola en enhet (Svensk skoltidning, årg 1, 1944, Sthlm, 4:o, nr 23, s 16—18). — Medborgarskolan och landsbygden (ibid, nr 51, s 9, 11). — Förord (E Walles, Jazzen anfaller, Sthlm 1946, s 5—7). — Folkskolan [i Sverige] (Folkskola och seminarium i de nordiska länderna. En sammanfattning för det nordiska pedagogiska mötet i Ljungskile 4—7 augusti 1946, Sthlm 1946, s 32—39). — Den svenska skolorganisationens aktuella problem (NT, [NFJ årg 22, 1946, Sthlm, 4:o, s 35—51). — Min barndoms Hälsingland (Hälsingerunor, 1947, Edsbyn, s 18—30). — Hur ställer ni er till ungdomsbrottsligheten [enkätuttalande] (Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd, årg 22, 1947, Sthlm, s 192 f). — Hur bör gymnasiet organiseras? (15:de nordiska skol-mötet i Stockholm 1948. Berättelse utg av E Stålfelt, Sthlm 1949, s 85—93). — När kommer skolreformen? (Balans. Tidskrift för samhällsekonomisk debatt, [årg 1,] 1949, Sthlm, s 204—207). — Stor-Stockholms undervisningsväsen (Stor-Stockholm, red W Swahn, Sthlm 1950, s 631—643). — Läraren och hans lärjungar (Vår slöjd, 34, 1950, s 181— 192). — Hyllning till Norrland. Högtidstal vid Norrlandsgillenas fest i Stockholms stadshus 1952 (Norrländsk tidskrift, årg 2, 1953, Sundsvall, 4:o, nr 1, s 17—19). — Vår arbetsuppgift och vår livslycka (Hjälpskolan, 31, 1953, s 97—101). — Allmänna läroverk, högre kommunala skolor och privatläroverk. Sthlm 1952. XI, 401 s. (Svensk lagsamling utg av [T] Nothin, [B] Petri o [A] Nordenstam, 14.) — Strålande sol [dikt] (Nykterhetsfolkets sångbok, textuppl, Sthlm 1955, s 14, musikuppl, Borås, så, s 7). — Se, nu är sommarn här (ibid, båda s 81). — Körsång och unison sång (Samfundet för unison sång. Jubileumsskrift 1955, Sthlm 1955, s 43 f). — Sångklass [sign] (Psykolo-gisk-pedagogisk uppslagsbok, 2. omarb o utvidgade uppl Sthlm 1956, s 1434 f). — Sången och minnena (Samf för unison sång. Årsskrift 1957, Sthlm, s 5—7). — I Ljusnans bygder (Minnen från prästhem i ärkestiftet, ny saml, utg C W Palm, Malmö 1960, s 198 —213). — Minnesteckning över Anders YVi-man (VVSH, bihang 5: Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdag 1958—1964 av J. Viktor Johansson, Göteborg 1964, s 62—65). — Tal till kvinnan [dikt] (OD. Skildringar ur sångsällskapet Orphei drängars levnad, årg 30/31, 1957—1959, Upps [1960], s 72 f). — Bidrag (delvis anon) i bl a: Tal och kväden i Samfundet S. H. T. 1917, 1919, 1921— 1923, 1925, 1927, 1929, 1932—1933, 1935 —1936, 1939, 1940—1941, 1943, 1945— 1948, 1950—1960, Upps 1917—60; Vår sång, årg 5, 1932, 7, 1934, 9—10, 1936— 1937, 13—14, 1940—1941, 19, 1946, Sthlm, 4:o; Tidning för Stockholms folkskolor, årg 1, 1936, 3, 1938, 5, 1940, 7, 1942, Sthlm, 4:o; Svensk lärartidning, årg 56—57, 1937—1938, 60—61, 1941—1942, 63, 1944, 65, 1946, Sthlm, 4:o. Medv i Räkneboken för folkskolan, 1—6 skolåret, Sthlm (tr Upps) 1944— 48 (tills med S Lindström o R Wikström-Jansson), 2.—7. uppl 1947—55 o Nya räkneboken för folkskolan, 1—7 klassen (årskursen), Sthlm (tr Upps) 1954—59 (tills med S Lindström o A Selge), 2.—4. uppl 1955— 60, båda flera senare omtr.

Redigerat (utgivit): Texthäfte till arkivfilm [nr 7, 9—14, 16—17, 19, 23—24, 33— 34, 37—38, 42—43, 46, 51, 57, 64, 79—80, 82, 83/85; övriga nummer ej tr]. Sthlm 1938. (I redaktionskomm tills med E Bjelfvenstam, J Furuskog o B Ursing.) — Ungdomens egen uppslagsbok för hem, skola, bibliotek. Sthlm (tr Upps) 1940. (12) s, 1718 sp, (65) s. (I redaktionskomm.) — Psalmsångboken. Psalmer och andliga sånger för skola och hem. Sthlm 1950. VIII, 224 s. (Tills med J Norrman.)

Källor och litteratur

Källor o litt: [G Bolin,] Pedagogiska profiler: OD-isten som blev Sthlms skolchef (SvD 3 april 1949); Carl Michael 1946—1966 (1966); M Lindqvist, Människor (1938); minnesteckn i MAA 1960 (1961); V Svanberg, Leva för att leva (1970); Uppsala ensk lärov 1901—1960 (1961); G Thimon, Gästrike-Hälsinge nation 1811—1961 (1963); Tal o kväden i Samf SHT 1960 o 1961; — Fö-delsedagsart:ar i SvD 19 okt 1946, i Folkskolans vän 1946, nr 20, i Sv lärartidn 1946, nr 42, i Sv skoltidn 1946, nr 42, i Sveriges folkskollärarinnors tidn 1946, nr 44, i Tidn för Sthlms folkskolor 1946, nr 5, o i Vår Sång 1946, nr 8—9. — Nekr:er i ST o SvD 12 mars 1960, i SvD 13 mars 1960, i UNT 17 mars 1960 o i Vår Sång 1960, nr 2.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror A S Jonzon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wellander), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12207
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror A S Jonzon, urn:sbl:12207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wellander), hämtad 2024-04-27.