Sven Johan Kardell

Född:1842-01-30 – Avesta församling, Dalarnas län
Död:1923-01-06 – Östersunds församling, Jämtlands län

Gymnasielärare, Bibliotekarie, Riksdagsman


Band 20 (1973-1975), sida 615.

Meriter

Kardell, Sven Johan, f 30 jan 1842 i Avesta, d 6 jan 1923 i Östersund. Föräldrar: kamreren Johan K o Maria Kristina Norberg. Studier i Falu skola 49—61, studentex vid UU 23 maj 61, eo lär i Falun 62—63 o ht 66, FK vid UU 29 mars 66, disp där 26 maj 66, FD där 31 maj 66, adjunkt i Falun 14 okt 66, v lektor i historia o latin i Falun vt o ht 67, lektor i samma ämnen vid Östersunds h a l 14 nov 68—30 juni 07, bibliotekarie vid Jämtlands bibi i Östersund 76—21, ordf i Riksbankens avd:kontor där 80—16, sekr i Jämtlands fornminnesfören 86—12, led av AK 88—01 (led av särsk utsk 90, lagutsk 94—95, tillf utsk 00—01), av kommittén för Sveriges fasta försvar maj 97—juli 98.

G 11 april 71 i Östersund m Jenny Eugenia Perman, f 1 febr 49 i Sthlm, Jak, d 15 juni 26 i Östersund, dtr till snickarmästaren Viktor Emanuel Magnus P o Anna Elisabet Colding.

Biografi

K blev vid unga år lektor i Östersund och huvudlärare i historia. Hans "föredragsmetod" passade bäst de intresserade eleverna, men hans gladlynthet, sinne för rättvisa och vänliga förståelse gjorde honom allmänt populär. Inom kollegiet var han respekterad som utjämnare av motsättningar och för sitt praktiska förstånd.

En värdefull insats gjorde K som vårdare under 45 år av det s k Jämtlands bibliotek på Frösön (donerat av prof Carl Zetterström 1816). Han åstadkom efter många års ansträngningar, att det flyttades till Östersund 1912. K kämpade också med framgång för att det skulle bli grunden till ett länsbibliotek och inte bara vara knutet till läroverket som ett skolbibliotek. Även själva läroverksbiblioteket ordnades och vårdades av K.

Redan på 1870-talet blev K stadsfullmäktigledamot och kvarstod som sådan i 15 år. Hans uppskattade ordförandeskap i Östersunds arbetarförening gjorde honom känd för en viss vänsterinriktning. I juli 1887 lanserades han av bl a Jämtlands-Posten som frihandelsvänlig kandidat till AK för valkretsen Östersund—Hudiksvall. Han valdes inte utan strid men skulle sedan omväljas ytterligare fyra gånger. Inom AK anslöt han sig först till centerns s k Lilienberg-grupp och därefter till det 1895 bildade gamla folkpartiet. K:s politiska uppfattning torde närmast kunna betecknas som moderatliberal, och han var t ex vid behandlingen av rösträttsfrågan 1896 anhängare av det sk 500-kronorsstrecket. Han hade ett visst inflytande som medlare mellan bonde- och stadsliberaler och insattes som förstärkningsman i det 1900 bildade liberala samlingspartiets förtroenderåd. När han avgick som riksdagsman i juni 1901, ett år före mandatperiodens slut, efterträddes han av Karl Starbäck.

K var ett verksamt ombud för NordM och tillsammans med sin svåger lektor Peter Olsson den drivande kraften vid Jämtlands fornminnesförenings tillkomst 1886. Han medarbetade flitigt i dess tidskrift, fortsatte där utgivningen av Fornhandlingar rörande Jämtlands län och visade prov på sin stora kunskap om framstående jämtlänningar. Hans värdefullaste utgivningsarbete är Rödöprosten Henning Tidemans dagbok. Främst under 1890-talet medarbetade han också i Jämtlands-Posten, sedan i Jämtlands Tidning, med riksdagskrönikor och lokalhistoriska artiklar. Som föredragshållare och högtidstalare var K uppskattad och ofta anlitad. Hans litterära ambitioner korn även till uttryck i bl a hyllningsdikter och ett manuskript till en satirisk nyckelroman i östersundsmiljö.

Författare

Hans Jacobsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ppr i Fören Gamla Östersunds arkiv o i Länsbibi, Östersund. Brev från K i KB (bl a till Alfred Lindberg) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hesiodi carmen, quod [Dies inscribitur, Suethice conversum et com-mentariole instructum. [Akad avh, Upps.] Holmiae 1866. 18 s. — Några upplysningar om Frösö trivialskola efter och ur samma skolas handlingar (Inbjudning till öfvervarande af årsexamen . . . vid högre elementarläroverket i Östersund den 1 och 2 juni 1871, Östersund 1871, 4:o, s 1—27). — Real-katalog öfver Östersunds högre allmänna läroverks bibliotek. Upprättad. Östersund 1882 [—84]. 4:o. IV, 161 s. —¦ Katalog öfvei1 Jämtlands biblioteks småskrifter. 1*. Historiska och poetiska skrifter. Östersund 1885 [—88]. VII, 262 s. — Minnen från fjällbygden och Fyris-vall. Professor Carl Zetterström och hans tid. Sthlm 1886. 153 s. [Föret.] Ny uppl Östersund (tr Tandsbyn) 1961. 152 s, 2 pl-bl. — I Avesta för femtio år sedan (Minnesblad från Dalarne. Utg af Södra Dalarnes tidning, Borlänge tidning, Mora tidning. Red: A Lidman o K Trotzig, Sthlm 1897, 4:o, s 40—42). — Georg Adlersparre. Minnestal vid Adlerspar-remonumentets i Hofvermo invigning. Östersund 1903. 16 s. — Jämtland under refor-mationstidehvarfvet. Östersund 1910. 29 s. [Ur Jämtlands fornminnesförenings tidskrift s å.] — "Jämtlands bibliotek" (Biblioteksbladet, årg 1, 1916, Sthlm, s 210—214). — Inledning (Jämtlands läns kungl. hushållningssällskap 1817—1917 Sthlm 1917, s 1— 308). — Östersunds stads uppkomst och utveckling till och med år 1830. Östersund 1920. 121 s, 1 portr, 3 kartor. — Bidrag i Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 1, 1887/1895, 4—6, 1906/1909—1914, Östersund 1889—1914[—17]. Redigerat: Jämtlands läns kungl. hushållningssällskap 1817—1917. På grund af uppdrag och under medverkan af fackmän. D 1— 2. Sthlm 1917. 1. Hushållningssällskapets historia i utkast. 308 s. 2. Fackmännens afhand-lingar. 274 s, 1 portr.

Utgivit: Prosten [H] Tidemans Dagbok i bearbetning. Östersund 1895. 140 s. — Bref från excellensen grefve Georg Adlersparre till öfverste Karl af Forsell (Jämtlandsposten, 1896, n:o 88, 90, 92—95, 97—98, 100, 103, 106—107, 109, 112—113, 116, 119, 122, 126, 128, 130). — Tvenne Dalaresor 1765 och 1799 . . . [Förtit.] Anteckningar från en resa i Dalarne sommaren 1765 af Johan Gottlieb, Henrik och Hans Jakob Gahn samt Johan Isak Adelsvärd [jämte dagboksanteckningar från en resa 1799 av C Zetterström] utg av Falu-kurirens redaktion efter det i Jämtlands bibliotek förvarade manuskriptet. Falun 1909. 65 s, 6 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Festin, Två märkesmän ur tiden (Fornvårdaren 1923—24); B A Fineli, minnesart om K (Jämtlands bibl:s årsskr 1933); G.J E Hasselberg, Från det gamla Östersund (Jämten 1936); G Hasselberg, Frösö trivialskola o Östersunds elementarlärov (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1720— 1880, 1962); H Jacobsson, S J K . . . (Gamla Östersund, årsskr 1973), o där anf arb; E Kölgren, Matr öfver rikets allm lärov . . . 1905 (1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Johan Kardell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Jacobsson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12351
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Johan Kardell, urn:sbl:12351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Jacobsson), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se