Meriter

Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud), d 7 sept 1450 i Sthlm o begr i Vadstena kloster 17 jan 51. Föräldrar: riksrådet o riddaren Karl Ormsson (Gumsehuvud; bd 17) o Märta Gregersdtr (Aspenäsätten). Krönt i Uppsala domkyrka till drottning av Sverige 2 juli 48, tituleras 17 mars 50 även drottning av Norge.

G 5 okt 38 på Sthlms slott m sedermera konung Karl Knutsson (Bonde; s 622), f omkr 1 okt 08 el 09, d 15 maj 70 på Sthlms slott, son till riddaren Knut Bonde o Margareta Karlsdtr (Sparre av Tofta) samt tidigare g m Birgitta Turesdtr (Bielke) o senare omg m Kristina Abrahamsdtr (? halvt djur).

Biografi

Huvudkällan för vad man vet om K är den på Karl Knutssons uppdrag skrivna Karlskrönikan, som betygar, att hon var av god ätt. Där skildras i korthet Karls frieri hos hennes far o — mycket utförligt — deras ståtliga bröllop i okt 38, som skall ha varat i tolv dagar med vin, mjöd, dans o tornerspel. Att — som det står i krönikan — "alle de bäst i Sverige är, voro då mest alle där av biskopar, prelater, riddare o svenner", bestyrkes av det bevarade morgongåvobrevet. Bröllopet tycks ha kombinerats med ett rådsmöte, o senast 17 okt valdes Karl Knutsson till riksföreståndare. Krönikan nämner K även vid några tillfällen under de följande åren. Hon uppges sålunda ha deltagit i dansen i Karl Knutssons läger utanför det belägrade Stegeborg sommaren 39. Kort före familjens avfärd till Finland hösten 41, då Kristofer av Bayern blivit sv konung, skall K på Svartsjö ha fött en dotter, vid vars dop konungen stod fadder.

K kröntes enligt Karlskrönikan o flera annaler tre dagar efter maken av Jöns Bengtsson (Oxenstierna), som invigts till ärkebiskop först två dagar tidigare o alltså ej kunnat vara officiant vid kungakröningen. Om K:s verksamhet som drottning är föga känt. Vadstenadiariet bevarar minnet av ett besök, som hon gjorde i Vadstena kloster 15 jan 50. Efter Karls kröning till norsk konung i Trondheim hösten 49 kallas K även drottning av Norge.

Karlskrönikan talar i hänförda ordalag om K:s skönhet o goda egenskaper. Tydligen har hennes förhållande till maken varit gott. Att Karl hållit henne i största "kärlek och värdighet", vitsordas ett par månader efter hennes död i ett brev från priorn i Sthlms dominikankloster Alf Kruse till Erik av Pommern om Karl Knutssons planer på äktenskap med en pommersk hertigdotter (Carlsson) .

Under sitt knappt tolvåriga äktenskap födde K enligt Karlskrönikan nio barn, fyra söner o fem döttrar, av vilka fyra döttrar levde vid hennes död. Av dessa överlevde endast en sin far, nämligen Ivar Axelssons (Tott) gemål Magdalena, död barnlös 95.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

3 brev ur K:s arkiv finns i RA:s perg:-brevssaml: morgongåvobrevet 6 okt 1438, tr av Bring, ett 25 sept 1449 o ett 17 mars 1450.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg.brev 17 mars 1450, C 8, f 1, RA; perg:brev 6 mars 1450, dep i LSB av Östergötlands o Linköpings stads museum.

S [Lager-] Bring, Saml af åtsk handkar . . . i sw historien, 2 (1754), s 197 ff; G Carlsson, Karl Knutssons testamente (HT 1943), s 5— 10, 14; Diarium wazstenense (SRS 1:1, 1818), s 165, 167; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o birgittinordens hist intill midten af 1400-talet (1905), s 322; K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434—48 (1933); A Lindblom, Kult o konst i Vadstena kloster (1965); K-G Lundholm, Gumsehuvud (ÄSF 1:1, 1957); dens, Drottning Katarina Karlsdtrs förfäder (PHT 1958); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); SMR; Sv medeltidens rim-krönikor, 2 (1866).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Katarina, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12403
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Katarina, urn:sbl:12403, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-27.