Meriter

Hallberg, Beda Sofia, f 11 febr 1869 i Onsala (Hall), d 9 maj 1945 i Sthlm (Matt). Föräldrar: sjökaptenen Johan Anders Andersson o Josefina Amalia Möller. Initiativtagare till Förstamajblomman 07, styrled av Förstamajblommans riksförb 07, huvudman i Sv nationalfören mot tuberkulos 19. — Iqml 14, HedL av Sv nationalfören mot tuberkulos 29 o av Förstamajblommans riksförb 37, sv statens hederspension 38.

G 26 dec 88 i Onsala (enl vb för Domk, Gbg) m handlanden Johan Edvard Hallberg, f 24 nov 53 i Gbg (Domk), d 27 nov 38 där (Vasa), son till arbetaren Emanuel H o Britta Larsdtr.

Biografi

Beda H föddes på gården Presse i den nordhalländska socknen Onsala. De närmaste grannarna bodde i små enkla stenstugor på den kala ljungheden vid Kungsbackafjorden. Modern försökte så långt resurserna räckte att bistå dem som hade det svårt, och H sändes ofta ut för att förmedla hjälpen. Sedan hon bildat eget hem i Gbg, blev hon snart engagerad i hjälpverksamhet av olika slag. Som medlem av allmänna hjälpföreningen kom det på hennes lott att bl a företa hembesök inom domkyrkoförsamlingen.

Redan i Onsala hade H upplevt tuberkulosens härjningar, men nu mötte henne denna folksjukdom, som hårdast drabbade åldrarna 20–40 år, ännu mera skrämmande. Hon insåg tidigt, att sjukdomen måste bekämpas genom förebyggande åtgärder bland barn och ungdom, men därtill behövdes pengar i långt större utsträckning än vad t ex sporadiskt anordnade basarer kunde ge. För att skaffa de nödvändiga medlen övervägde hon olika möjligheter och stannade till sist för en liten konstgjord blomma, som skulle säljas första maj. Priset skulle vara så lågt — under många år 10 öre — att alla kunde köpa och bära blomman. H var en god organisatör och betonade stärkt, att frivilliga insatser var nödvändiga för att pressa omkostnaderna för verksamheten. Första maj 1907 såldes »blå blomman» för första gången i Gbg, och redan från början blev den en stor framgång. 19 maj så tillkom Förstamajblommans riksförbund med säte i Gbg. Överallt i landet bildades lokalkommittéer, och inte minst lärare och skolbarn hjälpte till att sprida majblomman. 1907–67 såldes sammanlagt över 327 miljoner små och 10,7 miljoner stora blommor. Under samma tid uppgick de insamlade medlen till nära 60 miljoner kr.

H blev snart mycket känd, även internationellt. Hennes lika enkla som geniala idé att med en artificiell blomma kvittera en gåva innebar något nytt ifråga om insamlingar och spreds snabbt över stora delar av världen. 1922 nådde majblomman Sv-Amerika, där det första målet blev att samla pengar till en sv sanatoriepaviljong i Denver. Under en uppmärksammad amerikaresa 1931 invigdes paviljongen med 40 vårdplatser av H.

Tusentals sv barn har på sommarkolonier, understödda av majblomman, vunnit hälsa och ökad motståndskraft. Även i denna verksamhet deltog H. 1924–42 hade hon i Hällingsjö ett eget feriehem för flickor ur »medelklassen». Den första impulsen till detta torde hon ha fått på internationella tuberkuloskongressen 1913 i Berlin. Här redovisades att tbc inom arbetarklassen gått ned med över 50 %. Någon förbättring kunde däremot inte märkas inom den s k medelklassen, som genom sin bättre men inte tillräckligt goda ekonomiska ställning kommit i efterhand, när det gällde att få förebyggande hälso- och sanatorievård.

Även om tuberkulosen inte längre är en folksjukdom saknar inte majblomman uppgifter, då det gäller att komplettera samhällets insatser. Den hjälper nu de funktionsstörda barnen, dvs barn som genom sjukdom, skador eller utvecklingsstörningar blivit fysiskt eller psykiskt invalidiserade.

H fick röna många bevis på uppskattning. Efter en flerpartimotion beviljades hon 1938 av riksdagen en hederspension, något som bara en gång tidigare tillerkänts en sv kvinna — Hedvig Charlotta Nordenflycht 1752. Efter en landsomfattande insamling avtäcktes 1951 på Presse gård en minnessten över H.

Författare

Stig Tornehed

Arkivuppgifter

Arkiv o saml:ar som belyser H:s liv o gärning samt majblomman o dess internat varianter i Kungsbacka stadsbibl.

Tryckta arbeten

Huru jag fick idén till 1:sta majblomman (Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, årg 7, 1912, Sthlm, s 107 f). — Sannsagan om en blomma, som framtrollade hälsans rosor på bleka barnakinder (Redogörelse för Förstamajblommans riksförbunds verksamhet 1926, Gbg 1927, s 7—10). — Blomman som kom, såg och segrade (Förstamajblomman 1907—1932. Minnesskrift, Gbg 1932, s 7— 9). — Hur majblomman kom till (Det stora samlingsverket Sveriges barn - Sveriges framtid, huvudred B Wennberg, Sthlm (tr Upps) 1942, fol, s 31—34). — Ytterligare medv i ovan nämnda periodiska publ.

Källor och litteratur

»Hälsa o krafter åt tusentals barn. Ståtligt äreminne över majblommans skapare», utg av Centralkommittén för förstamajblommans riksförb (1953); H8D 9 febr 1919; E Kjellberg, Majblomman (Samlarnytt, 3—4, 1958); Redogörelse för Förstamajblommans riksförb:s verksamhet från 1908 (nekr över B H (1945); F Ström, Halländska profiler (i Halland 1945); S Tornehed, Minnessten över Första Majblommans initiativtagare (Vår bygd 1952). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Beda S Hallberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12409, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Tornehed), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12409
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Beda S Hallberg, urn:sbl:12409, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Tornehed), hämtad 2024-04-25.