Meriter

Hallendorff, Carl Jakob Herman, f 5 nov 1869 i Rappestad (Ög), d 28 april 1929 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: kh Johan Herman H o Rosa Hanna Gustava Cnattingius. Mogenhetsex vid Norrköpings h a l 13 juni 88, inskr vid UU 14 sept 88, FK 13 sept 90, FL 14 sept 95, disp 18 maj 97, FD 31 maj 97, doc i historia 29 maj 97—20 aug 04, allt vid UU, vik adjunkt o extralär vid Uppsala h a l sept 98, adjunkt där 15 mars 01, lektor vid Örebro h a l 11 mars 03, lektor vid H reallärov på Östermalm i Sthlm 18 maj 04—08, lär i stats- o samhällslära vid K krigsskolan på Karlberg 06—10, prof:s n h o v febr 08, uppdrag att biträda med utarb av organisationsplan för Handelshögskolan i Sthlm 29 april 08, rektor där från 17 juni 09 (tilltr 1 sept), prof i statskunskap o ekon hist där 13 juni 11, led av AK 14—17, ordf i Allm valmansförb:s sthlms-avd 21. — LSkS 99, LVHAA 22.

G 8 juni 97 i Uppsala m Anna Maria Fries, f 7 april 71 i Linköping, d 3 mars 1929 i Sthlm (Engelbr), dtr till kh Andreas Peter F o Maria Charlotta Castensson.

Biografi

När Carl H 1888 började sina historiska studier i Uppsala, kom han att i främsta rummet ägna sitt intresse åt den karolinska epoken. Som en av Harald Hjärnes lärjungar inspirerades han av dennes strävan att nyorientera Karl XII:s-forskningen och emancipera denna från negativ ideologisk dogmatik. Hans 1897 ventilerade doktorsavhandling Bidrag till det stora nordiska krigets förhistoria, som förskaffade honom docentur, väckte stor uppmärksamhet, och den blev jämte några mindre arbeten, som han under den följande tiden publicerade i olika tidskrifter och samlingsverk, en viktig insats i den fortsatta forskningen och den ganska intensiva debatt som den nya inriktningen framkallade. H fullföljde sina föresatser att söka ge ny belysning åt olika militära och politiska episoder under kriget genom engagerad källforskning, inte minst i utländska arkiv. Under arbetets gång kom han till ett alltmera fördomsfritt men på det hela taget positivt bedömande av kungens både person och verk.

H kom emellertid snart att fängslas av andra uppgifter både bakåt och framåt i tiden. Sedan han 1901 fått uppdraget att ge ut Sverges traktater med främmande magter, fick han direkt anledning att ta upp problem rörande 1600-talets historia, men detta hindrade honom inte från att också ägna sin uppmärksamhet åt 1800-talet, med tyngdpunkten förlagd till 1850- och 60-talen. Det första resultatet av hans forskningar om denna epok var hans bidrag 1908 till festskriften till Hjärne om de skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring under Krimkriget. Av stor betydelse blev att han kunde stödja sig på brev och handlingar ur olika familjearkiv, som dittills knappast använts av forskningen. Ett urval ur dessa brev utgav han 1918 i en volym med titeln Oscar I, Napoleon och Nikolaus, som han inledde med en sammanfattande karakteristik av de utrikespolitiska problem som Sverige hade att ta ställning till under västmakternas konflikt med Ryssland i början av 1850-talet. Han underströk kung Oscars anspråk på att vara den personlige ledaren av utrikespolitiken och hans omsorg om att undvika farliga äventyr. Men han gav tillika en utpräglat kritisk bild av den sv diplomatins otillräcklighet och dess överdrivna känslighet för opinionen, som med sin misstro mot Ryssland förenade ett illusionstänkande i fråga om både Finland och västmakterna. I uppsatser i olika tidskrifter gav han vidare en mångsidig belysning av de diplomatiska förhandlingar som ledde till novembertraktaten och Ålandskonventionen. Studier rörande den skandinaviska krisen 1864 samlade han under titeln Illusioner och verklighet (1914), och under samlingsrubriken Från Karl XV:s dagar (1924) utgav han en mängd förut bl a i Svenska Dagbladet publicerade uppsatser. Till stor del var de ägnade skandinavismen, men där ingick också en första vetenskaplig undersökning av lantmannapartiets tillkomst och äldsta historia. Dessa uppsatser utgjorde förarbeten till en sammanhängande framställning av den politiska, ekonomiska och kulturella situationen i Sverige vid 1800-talets mitt som ingick i den 1923 utkomna 12:e delen av samlingsverket Sveriges historia till våra dagar (vars första hälft dock endast var en reviderad upplaga av Emil Hildebrands i den tidigare editionen av samma verk ingående skildring av Oscar I:s tid). Dessa större arbeten, till vilka bör läggas hans 1928 färdiga översikt över frihetstiden i Gleerupska förlagets utgåva av Svenska folkets historia, kompletterades med en rad uppsatser i tidskrifter och tidningar.

H:s position inom sv historisk forskning medförde, att han kallades till ordförande i Karolinska förbundet (1925), i Sv historiska föreningen (1926) och i Samfundet S:t Erik (1927). I detta sammanhang bör också framhållas, att han under sina sista levnadsår drogs in i det internationella historiska samarbete som började ta form 1926 med en internationell kommitté som centralinstans. 1927 anslöts Sverige till denna organisation, när vid ett sammanträde på Handelshögskolan i Sthlm i april Sv kommittén för internationellt historiskt samarbete konstituerades. Den fick till medlemmar representanter för ett flertal sv institutioner och sammanslutningar, och till dess förste ordförande utsågs H. Det blev emellertid en ganska kort tid han fick verka på denna post. Han deltog i den internationella kommitténs assembléer i Göttingen i maj 1927 och i Oslo i aug 1928, men dog en månad innan den tredje assemblén skulle äga rum i Venedig i maj 1929.

H:s mångsidiga intressen och outtröttliga energi gjorde det naturligt, att hans kapacitet togs i anspråk även för uppgifter av mera praktisk art. Dit hörde i främsta rummet uppdraget att leda organisationen av Handelshögskolan i Sthlm, när den 1909 startades efter fleråriga förberedelser, sedan bankdirektör K A Wallenberg 1903 donerat en större summa som grundplåt.

Genom sin anknytning till Handelshögskolan, vars rektor han blev 1909 och där han 1911 blev professor i statskunskap och ekonomisk historia, fick H anledning att vidga sina forskningar och föra dem in också på det ekonomiska livets område. Han hade inte den ekonomisk-historiska utbildning och kanske inte det intresse för ekonomisk teori som främst tack vare Eli F Heckscher och Arthur Montgomery kommit att prägla den ekonomisk-historiska forskningen. Men hans egen mångsidiga orientering och hans breda politiska och kulturhistoriska intresse dokumenterades i sådana omfångsrika arbeten som två delar av historien om Sveriges riksbank under specialtiteln Riksens ständers bank 1719—1803 (1919 och 1920), Sv handelsbanken 1871—1921 (1921), Sv brandtariff-föreningen 1873—1923 (1923) och Sv arbetsgivareföreningen 1902—1927 (1927). Riksbankshistorien gav många knappast fullt utnyttjade bidrag till frihetstidens och den gustavianska epokens karakteristik.

Under den jämförelsevis korta tid H verkade som läroverkslärare förmedlade han till sina lärjungar Harald Hjärnes nyskapande historiesyn. Han hävdade bl a att sv historia måste sättas in i dess universella sammanhang, även om det kunde vara påkostande att emancipera sig från invanda nationalistiska eller inrepolitiska synpunkter, och att det gällde att klarlägga de djupare drivkrafterna bakom utvecklingen. Denna sökarattityd anlade han för egen del också vid sin bedömning av det samtida politiska skeendet, sedan han i slutet av 1906 dragits in i publicistisk verksamhet som politisk medarbetare i Sv Dagbladet. Han anpassade sig till en början efter tidningens försök att driva en icke partibunden moderat politik, men han lyckades inte få anslutning för sin idé om en borgerlig samlingspolitik med sikte på att värna om samhällsintresset och rättsordningen.

Under åren närmast före första världskriget koncentrerades H:s journalistiska verksamhet på utrikespolitiken. Han blev en övertygad förespråkare för alliansfrihetens idé och blev efter krigsutbrottet en klar motståndare till aktivismen, vilket inte hindrade honom från att betrakta centralmakterna som småstaternas beskyddare. Förutsättningen för hans krav på en alliansfri sv politik var emellertid, att den kunde stödjas på ett starkt försvar, och på denna punkt hade han redan under förkrigsåren satt in sina krafter med övertygelse och verv. Under den då intensiva försvarskampanjen hoppades han till en början, att den Staaffska ministären skulle kunna förmås att framlägga förslag om en avsevärd förstärkning av försvaret. Men då avgörandet dröjde på grund av splittringen i frågan inom det liberala partiet, följde många och långa diskussioner dels om ett regeringsskifte, dels om hur en försvarsreform skulle utformas. När en bred folkopinion till förmån för ett starkare försvar tog sig uttryck i bondetåget i febr 1914, befann sig H bland de aktiva försvarsvännerna och fick som sådan s å plats i riksdagens andra kammare. Där anslöt han sig till högerpartiet. Vid sommarriksdagen detta år arbetade han ivrigt för att sammanjämka de olika meningarna och få till stånd den betydande förstärkning av landets försvar som genomdrevs vid denna riksdag.

H:s riksdagsverksamhet blev inte långvarig. Då man inom Handelshögskolans styrelse befarade, att det parlamentariska livet skulle inkräkta för mycket på hans arbete som högskolans rektor, fann han sig föranlåten att 1917 lämna riksdagen. Till detta hans beslut, som inom högerkretsar väckte stor besvikelse, bidrog att han inte ansåg sig kunna avstå från den ekonomiska trygghet som hans ställning som rektor gav. Sin politiska gärning som publicist fortsatte han emellertid och lämnade flitigt bidrag till i främsta rummet Sv Dagbladet och den 1911 pånyttfödda Sv Tidskrift, i vars inre redaktionscirkel han tog säte i en krets av äldre och yngre Hjärnelärjungar. Han invaldes också i kyrkomötet, där han var lekmannaombud för Sthlms stad 1925 och 1926. Han fick härigenom ett nytt tillfälle att odla sitt personliga kyrkointresse, som för honom var ett fädernearv. Hans far var präst i Linköpings stift, och hans yngre bror Knut verkade länge som missionär i Sydafrika. Hans kyrkliga intressen fick ytterligare näring genom hans giftermål. Hans hustru var syster till S A Fries (bd 16), och genom vänskapen med denne kunde H vidga sina ecklesiastika kontakter. Han var en flitig kyrkobesökare. I flera år var han också ledamot av kyrkorådet i Engelbrekts församling i Sthlm.

H:s bortgång vid ännu inte fyllda 60 år hade som närmaste orsak en blindtarmsinflammation. Men hans hustrus död några veckor tidigare drabbade honom så hårt att hans livslust sinade. Under den något kärva ytan fanns hos H, denna effektiva arbetsmänniska, en tilldragande förening av personlig godhet, värme och hänsynsfullhet som verkade stimulerande på alla han kom i beröring med.

Författare

Yngve Lorents

Arkivuppgifter

H:s stora arkiv (169 vol) i RA omfattar koncept, dagboksanteckn:ar, ms, excerpter, mottagna brev m m. Brev från H i RA till bl a H Brulin, Sam Clason, A Lagerheim o E Hildebrand o i UUB till bl a O J Alm, C Annerstedt o S A Fries. Strödda brev från H i KB.

Tryckta arbeten

Hjältedikt eller historia? Utkast öfver en svensk-tysk stridsfråga [sign] (Svensk tidskrift utg af F v Schéele, årg 2, 1892, Upsala 1893, s 349—354). — Behöfves en revision af riksdagsordningen? [sign] (ibid, 3, 1893, s 417—427; även sep, 11 s). — Ur årets svenska historieskrifning [sign] (ibid, s 530—534). — Muhlenfels hos Karl XII i Smorgonie [sign] (HT 1894, s 171 f). — Bidrag till det stora nordiska krigets förhistoria. Akad afh. Upsala 1897. VIII, 175 s. — De hemliga förbindelserna mellan Danmark och konung August maj—september 1699. [Sthlm 1897.] 23 s. (Historiska studier. Festskrift tillägnad C G Malmström . . . [:6].) — Konung Augusts politik åren 1700 —01. Ett bidrag. Upsala . . . 1898. 109, X s. (Skrifter utg af HVU, 6:4.) — Olof Hermelins öde vid Poltava (HT 1898, s 348— 358). — Anmärkningar öfver G. Adlerfelts Histoire militaire de Charles XII (HT 1899, s 177—198). — Några blad ur Uplands historia. Upsala 1899. 15 s. (Sommarkurserna i Upsala 1899. Grundlinjer till föreläsningar.) — Historiografi och censur under frihetstiden. Frågan om en rikshistoria om Karl XII (Samlaren, 20, 1899, Upsala, s 78—112). — Bidrag till frågan om publicerandet af Nordbergs Konung Carl XII:s historia. Uppsatser. Upsala 1899. II, 59 s. (Studier öfver den äldre Karl XII:s historiografien, [1].) — Ryska berättelser om slaget vid Narva (HT 1900, s 288—297). — Ryska besöket i Norrköping 1719. Norrköping 1902. 36 s. [Ur Norrköpings tidningar.] — Karl XII och Lewenhaupt år 1708. Upsala 1902. 141 s, 2 kartor. (UUÅ 1902, Filosofi. . ., 2.) — Vårt folks historia. Sthlm 1902[—03]. 402 s, 1 pl-bl. [2. uppl:] 1—2. 1. Intill 1660. 1907. VIII, 232 s. 3. uppl 1910. VII, 234, V s, 1 portr. 4. nästan oför-ändr uppl 1917. VII, 240 s. 5. d:o uppl 1922, 2. tr 1927. 2. Efter 1660. 1908. S 233—432, 2 portr, 1 pl-bl. 3. uppl 1912. IV s, s 235—435, 1 pl, 1 tab. 4. uppl 1914. 5. uppl 1916. IV s, s 235—442, 2 portr-bl, 1 pl. 6. uppl 1921. IV s, s 235—446, 1 pl, 1 tab. 7. uppl 1923. —¦ Ur Upplands historia (Uppland. Skildring af land och folk. Utg af K hum vetenskapssamf i Upps genom A Erdmann o K Hildebrand, bd 1, Sthlm (tr Upps) 19[01—]05, s 229—278). — Upplands landsbygd. Korta härads- och socken-beskrifningar (ibid, s 279—406; tills med S Leijonhufvud). — August den starke och Karl XII under nordiska krigets första skede (HT 1905, s 51—76). — Sveriges omdaning under sextonhundratalet. Sthlm 1905. 79 s. (Svenskt folkbibliotek, 2:1.) — De franska bourbonernas fall. En studie. Sthlm 1905. 41 s. (Svenska humanistiska förbundets skrifter, 10.) — Historia. Anvisningar för själfstudier (Goodtemplarordens studiehandbok . . . utg af Oscar Olsson, Sthlm 1905, s 60—79; [även ibid, 2. uppl,] 2. Anvisningar för självstudier i humanistiska ämnen, 1907, s 21—40). — Hur Sveriges storhet skapades (Verdandi, tidskrift för ungdomens vänner och målsmän, 23, 1905, Sthlm 1906, s 209— 214; omtr i C H & A Sandström, Två svenska föredrag . . . hållna vid Pedagogiska sällskapets i Stockholm Gustaf Adolfsfest den 6 nov. 1905, Sthlm 1906, s 1—6). — Grundlinjer av svensk samhällslära. Av krigs-undervisningskommissionen fastställd såsom lärobok vid K. krigsskolan. Sthlm 1907. 83 s. Tillägg 1910. 7 s. — Minnesskrift på 250 årsdagen af freden i Roskilde. Karl X Gustaf på Själland 1658. Sthlm 1908. 4:o. 36 s, 23 pl. — Förhandlingarna om de skandinaviska rikenas neutralitetsförklaring under Krimkriget (Historiska studier tillägnade professor H Hjärne . . ., Upps . . . 1908, s 585— 620). — Gustaf Adlerfelts journal från Karl XII.-s krig (HT 1908, s 111—113). — När Gustaf IV Adolf störtades (Vinterbloss, SvD:s julnummer 1908, Sthlm, fol, s 18—22). — Från 1810 till 1910 (ibid 1909, s 5 f). — Handelshögskolerörelsen och den svenska handelshögskolan. Gefle 1909. 20 s. (Handelskammarens i Gefle småskrifter, n:o 3 [Meddelanden från Handelskammaren i Gefle 1909, h 2, bil 3].) — Handelshögskolan i Stockholm [anon] (Almanack för alla 1910, Sthlm 1909, s 148—150). — Skrifvande ka- roliner (OoB 1910, s 11—25). — Trettioåriga krigets hufvuddrag (Världskulturen, under medv af nordiska vetenskapsmän red af Aage Friis, bd 6=Den nyare tidens kultur, d 2, Sthlm 19[09—]10, s 168—205). [Dansk uppl:] Trediveaarskrigens Kulturbe-tydning (Verdenskulturen, Bd 6, Khvn & Kristiania [1908—10], s 171—208). — Våra ämbetsmän [anon] (Det nya Sverige, tidskrift för nationella spörsmål, 1910, Sthlm, s 81— 91). — Helsingborgsminnet. Tal vid Stenbocksfesten å Riddarhuset den 28 februari 1910 (ibid, s 105—114). — Carl Schirren (KFÅ 1910, Lund 1911, s 319—326; även sep, 8 s). — Traktater, försvarsbördor och försvarsutredning. Sthlm 1911. 48 s. — Panama. Studier kring ett politiskt-ekonomiskt problem. Sthlm 1913. 154 s. — Den svenska parlamentarismen (Svensk tidskrift, 3, 1913, Sthlm, s 171—178). — Det politiska kanslersvalet i Upsala 1747 (ibid, s 397—412). — Drag ur Östergötlands historia. Föredrag (Linköpings stifts nionde folkskolläraremöte i Norrköping den 20 och 21 juni 1911. Berättelse, Norrköping 1914, s 39—46). — Illusioner och verklighet. Studier öfver den skandinaviska krisen 1864. Sthlm 1914. V, 186 s. — Ryska inkvarteringen 1743—44 (En bok om Östergötland under red av B Mörner..., Sthlm 1915, s 137—152). — Under världskriget och därefter (Sv tidskrift 1915, s 249—261). — Östergötlands historia (STF:s resehandböcker, 23: Östergötland, Sthlm 1916, s 23—31; [omarb o anon i] 2. uppl, tr Norrk 1923). — 1907— 1917 (Minnesskrift utg med anl af H M konung Gustaf VB 10-åriga regering [av A Lewenhaupt], Sthlm 1917, fol, s 10—24). — Inledning ([F M A de] Voltaire, Carl XII:s historia, Sthlm 1918, s VII—XVI). — Oscar I, Napoleon och Nikolaus. Ur diplomaternas privatbrev under Krimkriget. Sthlm 1918. XII, 441 s, 15 pl. — Åland 1854 (Sv tidskrift 1918, s 9—18). — Den blå ålandsboken (ibid, s 155—166). — Anmärkningar om krigspublicistiken från Karl XII:s högkvarter (Meddelanden för bokvänner från aktiebolaget H. Klemmings antikvariat . . ., 1918, Sthlm, n:o 5, s I—VIII). — Riksens ständers bank 1719—1766. Sthlm 1919. 388, 212 s. (Sveriges riksbank 1668—1918. Bankens tillkomst och verksamhet, [2].) — Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (1766—1803). [Sthlm 1920.] 415 s. (Ibid, .) — Några huvuddrag ur Norrköpings utveckling (Ur Norrköpings näringsliv. Skildringar. I anledning av Norrköpings möte 1921. Norrköpings bomulls-väfveri aktie bolags historik [omsl], [Norrk] 1921, 4:o, s 1—11). — Historical develop-ment (The Swedish year book 1921, Sthlm (tr Upps), s 31—41). — Constitution and administration (ibid, s 42—50). — Åland, Sverige och Finland. [Rubr.] Sthlm 1921. 7 s. [Endast sep; uteslöts ur Sv tidskr.] — Från det svenska sedelmyntets äldsta tid, föredrag vid 1921 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1921. 12 s. (Skrifter, utg av Sv bankföreningen, 29.) — Svenska handelsbanken 1871—1921. En minnesskrift. Sthlm 1921. 249 s, 7 pl-bl. [Eng o tyska uppl med samma tit s å.] — Gustaf Björlin f (Vårt försvar. Allm försvarsföreningens tidskrift, 1922, Sthlm, [nr 2,] s 4—6). — Skolkommissionens förslag (Sv tidskrift 1922, s 331—338). — Försvarspolitiska framtidsutsikter [anon] (ibid 1923, s 219—225). — Harald Hjärne och den karolinska forskningen (KFA 1922, Lund 1923, s 1—19; även sep). — Svenska brandtariff-föreningen 1873—1923. Minnesskrift Sthlm 1923. 237 s, 4 pl. — Professor Hal-lendorffs utlåtande (Handlingar angående professuren i historia vid Uppsala universitet . . ., Upps 1923, s 95—123). — Oskar I och Karl XV. Sthlm 1923. VIII, 428 s, 5 pl. (Sveriges historia till våra dagar, d 12.) — Sveriges försvarsfråga efter Karl XII:s död (KrVA:s tidskrift, 91, 1924, Sthlm, s 161— 172). — Den internationella politiken och Sveriges försvar (Försvarsfrågan inför riksdagen, utg av Allm försvarsfören, Sthlm 1924, s 3—9). — Försvarspropositionens motivering (d:o . . . riksdagen 1925, 1925, s 3— 10). — Från Karl XV:s dagar. Personer och händelser. Sthlm 1924. VIII, 288 s. — Simon Johannes Boethius (Fornvännen 1924, Sthlm 1925, s 54—57). — Försvarsdiskussionen (Vårt försvar . . ., 1925, [nr 1,] s 5—10). — Våra utrikespolitiska utsikter (ibid, [nr 2,] s 3—16). — Nationernas förbund som fredsgaranti (ibid 1926, [nr 2,] s 3—9). — Från Medevi på 1700-talet (Acta Ostro-gothica, 1, 1925, Upps 1926, s 137—142). — Sveriges riddarhus och riddarhuspalatset i Stockholm (Sveriges riddarhus, Sthlm 1926, 4:o, s 19—30). — Lantmarskalken (ibid, s 197—298). — Sam Clason f (HT 1926, s 69—72). — Decemberupprorets hundraårsminne (Sv tidskrift 1926, s 31—43). — Läckös renässans (ibid 1927, s 396—402). — Svenska arbetsgifvareföreningen 1902— 1927. Minnesskrift. Sthlm 1927. 4:o. VII, 222 s, 15 pl. — Om organiserandet 1926— 27 av internationellt historiskt samarbete (HT 1927, s 182—186). — Den sjätte internationella historikerkongressen i Oslo augusti 1928 (HT 1928, s 361—365). — Försvarsfrågan under och efter valen (Vårt försvar 1928, [nr 3,] s 3—10). — Frihetstiden. Lund 19[24—]28. IX, 541 s. (Svenska folkets historia, bd 4.) — Carl Johan Gustaf Swartz (VAA för år 1928, Sthlm (tr Upps), s 357—373). — History of Sweden. Sthlm 1929. XXIV, 466 s, 24 pl-bl. (Tills med A Schiick.) Delaware edition with a supplement . . . Sthlm 1938. — Det stora juvelsveket i Riksbanken (SSEÅ 1929, Sthlm, s 31—86). — Konung Oscar I:s politik under Krimkriget. Sthlm (tr Upps) 1930. 181 s. (VHAAH, d 41: 2 [= F 3, d 8: 2].) — Medarb i SBL, bd 1—8, och i NF, 2. uppl, samt bl a i Statsvetenskaplig tidskrift, Medborgaren, allm valmansförb :s månadsblad, i SvD 1907—26, tidn Uppsala; rec i HT, avd Översikter och granskningar, 1892—1929, litteraturöversikter o a mindre bidr, även anon, i Sv tidskr fr 1911, rec även i Varia, Gbg, och Ymer. Jfr egna matrikeluppgifter o a bidrag i Handelshögskolans årsberättelser.

Utgivit (redigerat): Ture Gabriel Bielkes hågkomster af Karl XII. Med en inledning. Uppsala 1901. XIV, 98 s. (Studier öfver den äldre Karl XII:s historiografien, 2.) — Konung Gustaf II Adolfs tal och skrifter, i urval. Sthlm 1901. 93 s. (För skola och hem. Svensk bokskatt, 13.) — Ur en svensk kyrkobok från slutet af 1500-talet (KA 3, 1902, Sthlm (tr Ups), Medd o aktstycken, s 57— 87). — Ett donationsbref af hertig Karl för ärkestiftets reorganisation efter Upsala möte (ibid, s 87—90). — Sverges traktater med främmande magter, jemte andra dit hörande handlingar. D 5—6:1:1. Sthlm 1903—15. 4:o. 5:1. [1890—91,] 19[02—]03. X, 870 s, 2 pl. (Tills med O S Rydberg [utg h 1—2, s 1—368].) 5:2. 19[05—]09. VIII, 811 s. 6:l:[h]l. 1915 [omsl], 466 s. Gränskartor 1752—1766 och 1810. 1917. Fol. 30 s, 66 lösa kartor. — Handlingar angående konung August den starkes utrikespolitik före hans af-sättningår 1704. Sthlm 1908. X, 272 s. (HH, 19: 2.) —¦ Norrköpingsstudenterna år 88. Sthlm 1913. 4:o. 73 s. [Föret; red tills med O Lind & R Miintzing.] — Tal och skrifter av konung Gustav II Adolf. Ett urval. Sthlm 1915. VII, 204 s. — Karl XII i Ukraina. En karolins berättelse. Sthlm 1915. XXXV, 69 s, 3 kartor. — Adertonhundrasextionioårs män. Minnesalbum. Sthlm 1920. 58 s. [Anon red.] — Stockholms belägring och dagtingan. Sammanställning av samtida berättelser (Kung Gösta. Ett bildverk för Sveriges folk . . ., Sthlm 1923, fol, s 5—16). — Sveriges riddarhus. Ridderskapet och adeln och dess riddarhus. Sthlm 1926. 4:o. 596 s, 97 pl-bl. [Red.] — G Billing, Anteckningar från riksdagar och kyrkomöten 1893—1906. Sthlm 1928. 330 s, 9 pl-bl.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 15 mars 19013 nr 17, Finansdep:s konseljakter 25 juni 1909, nr 18, o 13 juli 1911, nr 1, RA.

Ivar Anderson, SvD:s hist, 1 (1960); R Andersson, SvD o det politiska livet 1897— 1918 (1952); Den sv utrikespolitikens hist, 3:4 (1958); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen (1961); N Herlitz, G H o den karolinska forskningen (KFÅ 1928); dens, Tidsbilder (1965); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Handelshögskolan i Sthlm, Årsber 1909—10 (1910), 1913—14 (1914), 1928—29 (1929); H8D, årg 18 (1916—17), s 209 f; L Kihlberg, Karl Staaff (1963); O Nyman, Högern o kungamakten 1911—1914 (1957); S Tunberg, G H (SSEÅ 1930).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J H Hallendorff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Lorents), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12427
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J H Hallendorff, urn:sbl:12427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Yngve Lorents), hämtad 2024-04-20.