Biografi

Halvhjort, konventionellt namn på två släkter, vars flesta medlemmar endast brukade förnamn och farsnamn. I äldre litteratur kallas de även Hjort.

1 Halvhjort av Älmtaryd. Enligt biskop Hans Brasks släktbok härstammade denna släkt från en Jöns (Jusse) Stensson eller Jöns Foglare (levde 1424), vilken bevisligen förde en halv hjort i vapnet (Rasmus Ludvigssons uppgift bl a i Rött nr 252, KA, att hans far hette Sten Nilsson, har ej kunnat verifieras). Han var troligen son till en Sten Foglare eller Sten Jönsson i Hå, som i varje fall 1373, 1375—77 o 1394 var underhäradshövding i Sunnerbo. Denne förde emellertid en sparre i vapnet.

Jöns Stenssons son Nils Jönsson i Hå blev far till Birger Nilsson (levde 1496) i Älmtaryd, Agunnaryd (Kron). Dennes söner Påvel Birgersson (uppges ha levat 1538) o Isak Birgersson (levde 1550) tillhörde 1533 slottsbefälet på Kalmar. Påvel Birgersson var fogde i Vista o Tveta (Jönk) från 1531 o häradshövding i Vista från 1532 samt slottsfogde på Västerås från 1536. Isak Birgersson i Älmtaryd är möjligen den annars ej identifierbare Isak »Björnsson» som blev häradshövding i Norrvidinge (Kron) 1523. Senare var han från 1527 fogde i Växjö o uppbördsman för kyrko- o klosterlandbor i Finnveden, Njudung o Södra Vedbo samt häradshövding i Konga (Kron) o 1537—47 i Sunnerbo. 1541 följde han o Jon Olsson (Lilliesparre) biskop Henrik i Västerås på dennes visitationsresa i Småland, vid vilken den uppbörd av kyrksilver ägde rum som blev en av orsakerna till Dackefejden. Efter upprorets utbrott sändes han o Jon Olsson jämte riksrådet Ture Trolle sommaren 1542 omkring i Finnveden o Värend med konungens lugnande brev, o i jan 1543 fick han jämte riksrådet Måns Johansson (Natt o Dag) o Esbjörn skrivare i uppdrag att förhandla med smålandsbönderna.

Isak Birgerssons son Per Isaksson (d 1567) till Äpplaholm, N Sandsjö (Jönk), blev häradshövding i Sunnerbo senast 1567 men slogs ihjäl av Jöran Perssons systerson Peder Welamsson, även känd genom sin medverkan i Sturemorden några månader tidigare. En annan son, Birger Isaksson (d 1580) till Äpplaholm, var småsven hos Johan III från 1571 o hovjunkare från 1575 samt ståthållare på Sthlms slott 1577 (ej 1575)—78. Åtminstone från 1576 var han häradshövding i Kind (Älvsb), o senast 1580 placerades han på Kalmar, där han inom kort dog i pesten. En äldre broder Nils Isaksson, ofta kallad Nils Bagge (d omkr 1593), till Älmtaryd var småsven vid hovet 1551—53 o tillhörde 1580 slottsbefälet på Kronobergs slott.

Till följd av omtolkning av den stiliserade vapenbilden kom en från Jöns Stenssons sonson Jöns Erlandsson i Hedenstorp, Angelstad (Kron), härstammande gren av släkten med en lilja o en stjärna som bitecken i vapnet att på 1600-talet kalla sig Lilieulff, Wulffuerstierna o Ulfsköld. Under sistnämnda namn introducerades den 1660 på riddarhuset. Denna släktgren utdog först på 1800-talet.

2 Halvhjort av Flishult. Halvhjortsvapnet fördes även av den släkt som från 1500-talets mitt var knuten till Flishult i Näsby (Jönk). Per Kristersson (d omkr 1555), som först bodde i Flishult men senare i Skäggeby (nu Karlsjö), Alseda (Jönk), blev far till hovmästaren Krister Persson (se nedan) o till Ulf Persson.

Ulf Persson (d 1595) till Flishult var konungens småsven 1551—57 o fogde i Östra hd (Jönk) 1558—59 samt namnes som häradshövding i Uppvidinge 1556—58 o i Östra hd på 1560-talet. 1562 måste han avstå från flera gårdar på grund av försummad rusttjänst. Senare användes han för folkuppbåd i Småland mot danskarna 1564 o 1566. Vid denna tid hade han fem o en halv socknar i Västra hd (Jönk) som förläning. Hösten 1567 deltog han i det misslyckade försvaret av Holaveden. Vid hans sätesgård Flishult anföll Hogenskild Bielke 6 febr 1568 de retirerande danskarna men blev tillfångatagen jämte Sten Banér. Johan III använde honom för uppbörd av bl a Älvsborgs lösen 1571, men 1573 blev han misstänkt för delaktighet i de småländska upprorsförsöken, o 1574 ville konungen ställa honom inför rätta för otillbörliga ord om rikets råd o för »hordomsokyskhet». 1576 o 1580 användes han emellertid vid mönstringar o uppbörd. En uppgift (Ödberg), att han 1584 var slottsloven i Estland, har ej kunnat verifieras. Efter hans död belade hertig Karl hans gods med kvarstad, enär han beskylldes för blodskam med en av sina döttrar o för att ha lägrat samma kvinna som sin son Knut.

Knut Ulfsson (d före 1615) till Flishult karakteriseras i en genealogi från 1600-talet som en »överdådig våghals». Då han blev kallad till hertigen för att stå till svars för det ovannämnda lägersmålet, gick han till handgripligheter mot dennes ombud o rymde till Danmark. Där blev han till följd av skrivelser från hertigen arresterad i Halmstad våren 1596 o förd till Khvn. Enligt Karls brev till Kristian IV skulle han även ha lägrat två av sina systrar o fått barn med två andra kvinnor, som var systrar med varandra, samt begått våldtäkt. Då något sv ombud ej infann sig till den utsatta rättegångsdagen, försattes han på fri fot i okt 1596. Följande år kunde han rannsakas i Sthlm, varifrån han i jan 1598 sändes till Småland för att stå till svars vid tinget i det härad där hans gärningar begåtts. Om utgången är intet känt. Från 1600 uppges han ha deltagit i fälttåg mot landets fiender (Liber causarum 3: 6, RA), tydligen i Livland. 1605 kom han på nytt i konflikt med Karl IX. Han o hans systers man Knut Pedersson (Gavlösläkten) hade kallats till denne i Sthlm för viktiga samtal, men efter en vecka lämnade de staden olovandes o i hemlighet. Konungen beskyllde dem för att de legat hos en sköka, ehuru de var gifta, o beordrade den tidigare fogden i Östra hd o Södra Vedbo Lennart Jöransson att gripa Knut Ulfsson, »där han går i skogen o spatserar». Han sköt emellertid ihjäl Lennart Jöransson o flydde utrikes. Våren 1606 söktes han i Skåne med dansk hjälp. Hans svåger halshöggs s å, men själv bodde han några år senare liksom många andra landsflyktiga sv adelsmän i Danzig (tyska RR 1609, f 73). Enl uppgift (Silfving 1958—60, s 236), att han dog i Lübeck, har ej kunnat verifieras.

Släkten utdog på manssidan med Knut Ulfssons son Klas Knutsson (d 1627) till Värnäs i Värna (Ög), som avrättades för dråp på en av sina torpare. Han kallas på sin gravsten Klas Knutsson Hiort.

Det i litteraturen förekommande släktnamnet Halvhjort av Ärnäs för upplandslagmannen Mickel Nilsson (d 1528) i Ärnäs, Kärnbo (Söd), som i vapnet förde ett fyrfota djur, troligen en björn, torde bero (Liedgren) på förväxling med Mickel Nilsson (d omkr 1529) i Björnskog, Hultsjö (Jönk), som synes ha fört halvhjortsvapnet.

Författare

Källor och litteratur

RR juli—sept 1564, f 135 v, juni—dec 1566, f 73 v, 1567, f 340 v, 1576, f 61 v, 99, 204 v, 1580, f 124 v, 161, 218, jan —juni 1596, f 152 v, 159, 188, jan—juni 1597, f 84 v, 128 v, 130 v, jan—juni 1598, f 7, 1606, f 158, Danica 487, f 217 v, 219 v, perg:brev 11 nov 1423, 15 aug 1424, B 15, f 134 v, 178, 274, Str domböcker o rätte-gångshandl :ar 4: 10 april 1596, Svea hovrätts huvudarkiv B II a: 3, f 69, Genealogica 2, särsk p 78, 118 f, 149, 198, Genealogica 61, Skoklostersaml:en I Fol vol 57, särsk £ 199 v, 233—36, 241 v, 430 v, RA; RKB 26: 9, f 14 v, 19, 30: 1, f 9, 31: 5, f 18, 34: 5, f 6, 34: 6, f 7 v, förläningsreg, 3, 4, 38, Västergötlands handhar 1577:11:1, 1578: 2: 1, perg:brev 12 maj 1562. Förbrutna gods, 272, Sandbergska saml Ä 7145, 7149 v, KA; klädkammarens handl:ar 1571—79, SIA; Rå-lambska saml Fol vol 12, särsk f 198 v, 232 —235, 240 v, 400 v, KB.

J E Almquist, Problemet Nils Krumme (SoH 1954); dens, Häradshövd Arvid Jönssons (sparre över stjärna) avkomlingar till fjärde o femte led (SoH 1959); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Ant:ar från åren 1560—81 ur Ho-genskild Bjelkes samhar (HH 20, 1905), s 199; G Berg, Bidr till den inre statsförvaltningens hist under Gustaf den förste (1893), s 24 f, 230; G Djurklou, rec av Schlegel o Klingspor (HB 3, 1876, tr 1877), s XIX f; dens, Om Göran Månssons till Bolmsnäs jordebok (VHAAH 28: 1, 1885), s 22 ff, 53 f; H Forssell, Sveriges inre hist från Gustaf den förste, 1 (1869), s ' 105, 117; H F[riberg], Hvem var Knut Pedersson till Fyllerid? (PHT 1917), s 7 f; Frälseg, 1 (1931), 3 (1947), 4 (korr); H Gillingstam, Ätten Siöblads me-delt släktförbindelser o äldsta hist (1949); dens, Ätten Ulfskölds ursprung (PHT 1960); dens, rec av J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationst (HT 1961), s 228; dens, Studier rörande Vasatidens låg-frälse (PHT 1962); T Hallgrim, Utdrag ur »Arboga sockens känning» av J B Lohman med kommentarer (SoH 1950); C Härenstam, Finnveden under medelt (1946); Kammarrådet Nils Pedersson Bielkes konceptböcker 1546—50^(HH 33: 2, 1951); K H Karlsson, Knut Håkansson Hands o hans hustru Märta Arvidsdtr Drakes slägt (PHT 1901); J Koit, Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkr 1575 (1953); Kongl kansliets dia-rium öfver ingångna skrifvelser 1566 (HH 8:2, 1878); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884); O Källström, Medelt kyrksilver från Sverige o Finland förlorat genom Gustav Vasas konfiskationer (1939); Lags o doms; J Liedgren, Finländska brev ur Stavsunds arkiv, 3 (FHT 1966), s 110; Lokalf, 2—4 (1919—23); Å Nisbeth, Kyrkor i Östergötland. Bankekinds hd. Mellersta delen (Sveriges kyrkor. Östergötland, 1:3, 1963), s 300; S U Palme, Sverige o Danmark 1596—1611 (1942); RPB 1—3 (1866—72); SD 1, 3 (1875—1902); J Silf-ving, Släkterna Hjort (»Hiorth»), »halvhjort» o »hjorthuvud» i Småland (Geneal tidskr, V, 1958—60); dens, Från religionsstridernas tidevarv (Medd:n från Jönk:s hembygdsförb, 36, 1963), s 99, 113, 124—28; SRA 2 (1899); STb 1568—83 (1941—45); I Svalenius, Tiden från 1523 till 1718 (Växjö stads hist, 1:2, 1956); A Åberg, Nils Dacke o landsfadern (1960), s 76 ff, 125; Ärkebiskop Abrahams räfst (1901), s 90; F Ödberg, Öm stämplingarna mot konung Johan III åren 1572—75 (1897), s 43 f, 238; Östra hds i Njudung dombok 1602-(1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Halvhjort, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12457, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12457
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Halvhjort, släkter, urn:sbl:12457, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.