Meriter

Geist, Christian, f omkr 1640 i Güstrow, Mecklenburg, d 27 sept 1711 i Khvn. Föräldrar: kantorn Joachim G o Catharina Kagelman. Musikant i hertig Gustaf Adolphs kapell i Güstrow på 60-talet, musikant (bassångare) i Fredrik III:s kapell i Khvn 69, i det sv hovkapellet 70–79, organist i Trinitatis Kirke i Khvn 85–86, även i Hellig Aandskirken där från ungefär samma tid o I Holmens Kirke där från 24 dec 89.

G 1) 1 maj 85 m Sibylla Magdalena Schindler, d 16 april 89 i Khvn o förut g m organisten Martin Radeck (d 84), dtr till K M:ts musikant, gambisten Christian S; 2) 24 nov 90 m Dorothea Gregersdatter, begr 15 sept 96, styvdtr till Hans Crone; 3) 9 maj 99 med Christine Grönbeck, dp 63 i Kalundborg, Danmark, d aug 11 i Khvn.

Biografi

Sannolikt inkallad till Sverige av hovkapellmästare Gustaf Düben för att komplettera hovkapellet med en bassångare togs G av honom tidigt i anspråk även för kompositionsverksamhet. Under sverigetiden 1670–79 tillkom troligen de flesta av hans i Düben-samlingen i UUB bevarade verk. Från hans danmarkstid föreligger däremot endast den trestämmiga konserten O coeli sapientia (1670) och troligen även den tvåstämmiga Jesu nostrae spes salutis (1669).

Utom tre orgelbearbetningar och två världsliga kantater utgörs hela G:s produktion av kyrkokonserter för 1–5 vokalstämmor med instrumental beledsagning. En stor del av dem är komponerade till latinska psaltartexter eller devotionslyrik, ett mindre antal till tyska liedtexter och två till sv psaltartexter som konserten för bassolo, Se huru gott och lustigt är det, och den trestämmiga, Skapa i mig Gud ett rent hjärta. De har sannolikt varit avsedda för framförande vid kyrkliga högtider i Slottskyrkan eller Tyska kyrkan i Sthlm. Några av de stora festkonserterna torde kunna förbindas med firandet av nationella fester under 1670-talet.

G:s vokalkonsert kännetecknas av den sedvanliga uppdelningen av texten på recitativ-, aria- och ensemblepartier. Gränsdragningen mellan recitativ och aria är oskarp, och ariosa partier uppträder i recitativiska avsnitt liksom omvänt. Såväl melodik som harmonik är uttrycksfull och ej sällan influerad av stämningar och enskilda ord i texten, som tonsättaren särskilt vill åskådliggöra i musiken. Då hans verk ingalunda endast uppvisar de traditionella nordtyska stildragen utan är påfallande italienska till sin karaktär, är det högst sannolikt att han tidigt kommit i kontakt med den dåtida italienska konsertstilen. Vilken eller vilka hans lärare varit, kan emellertid inte fastställas. Redan under güstrowtiden torde han dock ha haft möjlighet att studera den från söder frambrytande stilen, då såväl Augustin Pfleger som Daniel Danieli, två italienskpåverkade musiker, tidvis verkade där. Närmast i stilen kommer dock G:s verk tonsättaren Caspar Försters, en musiker som i flera perioder verkade som kapellmästare i både Khvn och Hamburg.

Som person synes G ha varit en stridbar man, som med envishet höll på sin rätt. I fackkretsar tycks han ha åtnjutit stor aktning och ofta varit anlitad som sakkunnig på sitt område. Vid sidan av tonsättare som Caspar Förster och Diderich Buxtehude står han som förmedlare av den italienska konsertstilen till Norden och kan utan tvekan betecknas som den mest betydande tonsättaren i Sverige under 1600-talets senare hälft.

Författare

Bo Lundgren

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift: Se förteckn till art G i Die Musik in Geschichte und Gegenwart, Bd 4, Sp. 1627–1629, Kassel 1955.

Kompositioner i nytryck: Tre koralförspel från Sveriges stormaktstid. [»Alleneste Gudh i himmelrijk», »O Jesu Christ som mandom tog», »Lofwad ware tu Jesu Christ»]. Red av Bo Lundgren, Sthlm 1943; Verbum caro factum est, Motette for 2-stemmig kor, 2 violiner og continuo. Udg af J. Foss, Khvn 1948; Laudet Deum mea gloria, Motett för 2 sopraner, bas, 2 violiner, viola da gamba och orgel. Continuostämman utarb av Sören Sörensen. Utg av Bo Lundgren, Sthlm 1953; O jucunda dies o fortunata dies, Kantate for 2 sopraner, bas, 2 violiner og continuo. Udg ved Bo Lundgren. Generalbasstemmen udarb af Sören Sörensen, Khvn 1958 (Bilag til Dansk Kirkesangs årsskrift 1958); Kirchenkonzerte. Hrsg von Bo Lundgren. Continuo-Aussetzung von Sören Sörensen, Frankfurt a M 1960 (Das Erbe deutscher Musik, 48).

Källor och litteratur

Källor o litt: K M:ts hovstats kassaräkenskaper 1670–80; SlA; Khvns skiftekommission o koncepter til skiftebrev, pakke 30, Landsarkivet for Sjaelland, Khvn; Tyska förs:s räkenskaper, SSA. – J Mattheson, Grundlage einer Ehrenpforte (Hamburg 1740; nytr av Max Schneider 1910); C-A Moberg, Från kyrko- o hovmusik till offentlig konsert (UUÅ 1942:5); T Norlind, Från Tyska kyrkans glansdagar, 3 (1945); A Pirro, Dietrich Buxtehude(Paris 1913); C Thrane, Fra hofviolonernes tid (Khvn 1908).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Geist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lundgren), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12996
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Geist, urn:sbl:12996, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lundgren), hämtad 2024-04-26.