Meriter

Grundström, Harald, f 17 maj 1885 i Jörn (Vb), d 31 aug 1960 i Uppsala. Föräldrar: folkskolläraren Gustaf G o Elisabet Helena Wiklund. Mogenhetsex vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 21 maj 07, inskr vid UU 14 okt 07, teol-fil ex 31 jan 08, TK 30 jan 11, prakt teol prov 24 maj 11, folkskollär:ex i Uppsala vt 11, prästv i Luleå 7 juni 11, komminister i Jokkmokk (Nb) 3 mars 15 (tilltr 1 juni 15)—1 april 52. — Fil hedersdr i Uppsala 31 maj 44, korrespLVHAA 47, LVHAA 50.

G 11 juli 21 i Sthlm (Finska) m Nelly Kerstin Maria Johansson, f 18 okt 01 i Piteå landsförs, dtr till faktorn Karl Edvin J o Nelly Sofia Wiklund.

Biografi

Erfarenheter under tjänstgöringen i Jokkmokks vidsträckta församling, där många församlingsbor inte talade svenska, förmådde G att lära sig lapska. Under resor i fjällen, vid lapparnas besök på kyrkoplatsen och i samband med tjänstgöring i lapska ålderdomshemmet hade han anteckningsbok till hands och tog upp lapska ord och vändningar. Slutligen behärskade han fullständigt den lulelapska dialekten. Det ledde till ett fruktbärande samarbete med lapska filologer, i första hand prof K B Wiklund. Som eminent kännare av lapskt folkliv publicerade G värdefulla uppteckningar i hembygdsföreningens årsbok Norrbotten och annorstädes. En märklig insats var hans uppteckning av nomaden Anta Piraks levnadsbeskrivning Jåhttee saamee viessoom, vilken han översatte till svenska och försåg med en fullständig ordbok. Denna ordbok har sedermera försetts med tyska ordförklaringar av professor Wolfgang Schlachter och på så sätt blivit tillgänglig för utländska forskare.

Under tiden i Jokkmokk nödgades G axla en tung arbetsbörda, emedan församlingens kyrkoherde besvärades av ohälsa. Även kommunala uppdrag anförtroddes honom. Bl a var han lokal inspektör för skolväsendet och ledde en betydande upprustning av kommunens skolor. Ett år var han förordnad att uppehålla nomadskoleinspektörens befattning. Under det hårda arbetet angreps han av sjukdom som nedsatte arbetsförmågan. Sedan han under fem år före pensioneringen åtnjutit tjänstledighet för vetenskapligt arbete och bosatt sig i Uppsala, hävdes emellertid sjukdomen, och i den akademiska miljön fick G tillfälle att utveckla sin vetenskapliga begåvning. Uppsala landsmålsarkiv hade börjat upptagning av lapska texter och jojkar (sånger), och i detta arbete engagerades G som texttolkare och redaktör tillsammans med prof A O Väisänen från Helsingfors. 1958 utkom Lapska sånger (Lappische Lieder) med texterna i original samt i sv och tysk översättning jämte notskrift. Den första delen »utgör en sluten organiskt sammanhållen enhet av sånger, sjungna av en man i oavbruten följd, troligen någonting unikt i världslitteraturen» (Collinder).

G:s största insats är utan tvivel den lulelapska ordbok, som han på grundval av K B Wiklunds, Björn Collinders och egna uppteckningar utarbetade i fyra band på nära 2 000 sidor. De lapska orden är översatta både till svenska och tyska. Fjärde bandet innehåller ett register över norsklapska ord, vilka har motsvarigheter i den lulelapska ordboken, samt Grammatische Übersicht über die lulelappischen Dialekte. En efterskrift med redogörelse för ordboksarbetet samt förklaringar finns i bandet. Collinder betecknar G:s ordbok som »enastående» med hänsyn till »omfång och semantisk och fonetisk noggrannhet». Vid inventeringen av lapska ortnamn var G en given medarbetare. Han genomströvade Pite och Lule lappmarker och verkställde värdefulla uppteckningar.

G avslutade sin vetenskapliga gärning med att utge ett återfunnet manuskript av Lars Levi Læstadius, Fragmenter i lappska mythologien, som han försåg med inledning och kommentar. Han ledde även arbetet med en ny lapsk psalmbok, varvid han översatte eller bearbetade 144 nummer, och hade vid sin död halva evangelieboken på lapska färdig. Några predikningar av G på lapska har publicerats i »Samefolkets egen tidning», ett stort antal bevaras i Jokkmokks lapska museum.

Författare

Erik Nordberg

Arkivuppgifter

G:s uppteckn:ar i Landsmåls- o folkminnesarkivet o i Sv ortnamnsarkivet.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Svenska landsmål och svenskt folkliv 83, 1960, Sthlm (tr Upps) 1961, s 244—246.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); B Collinder, H G — en märklig forskare (Sv landsmål 1960); Inbjudn:ar till drsprom [UU] ... 31 maj 1944 (1944); B Karlgren, H G (VHAAA 1961); O Wxrnér, Präster från bygd o vildmark. Minnesteckn:ar . . . (1965); I R[uong], H G 75 år (Samefolkets egen tidn 1960, s 63); dens, nekr över H G (ibid, s 127).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Harald Grundström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Nordberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Harald Grundström, urn:sbl:13255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Nordberg), hämtad 2024-04-23.