Meriter

Guinchard, Axel Johan Joseph, f 1 juni 1873 i Sthlm (Hedv El), d 14 nov 1934 på Skodsborgs sanatorium, Danmark. Föräldrar: finske kollegieassessorn Johan Joseph G o Carolina Charlotta Eilitz. Mogenhetsex vid Norra reallärov i Sthlm 15 maj 91, inskr vid Sthlms högskola 14 sept 91, inskr vid UU 15 maj 93, FK där 30 maj 94, amanuens o föreläsare vid Sthlms högskola ht 94—vt 97, lärare i matematik, fysik o kemi vid Sthlms privatgymn vt 96—ht 00, universitetsstudier i Würzburg o språkstudier i Frankrike o Schweiz 97—98, FL vid UU 17 maj 99, disp pro gradu 27 maj 99, FD 31 maj 99, eo tjänsteman vid kommerskoll 29 aug 99, eo tjänsteman vid statistiska centralbyrån 29 maj 00, ord amanuens där 1 juli 01, föreståndare (från 1911 titeln ändrad till chef) för Sthlms stads statistiska kontor 4 juli 05, huvudred för Sveriges land o folk (Schweden, Sweden) 12—17. Ordf i studentfören vid Sthlms högskola 94—95, i Sv idoförb 11—13, i Sthlms stads tjänstemäns fören 11—14, i Statistiska fören 17—18 (HedL där 28), led av styr för So-cialinst 21—34.

G 1) 16 april 00(—08) i Sthlm (Hedv El) m Hedvig Eleonora Lundberg, f 26 april 77 där (ibid), d 9 nov 53 där (ibid), dtr till byggmästaren Carl Oscar L o Anna Ottilia Sahlin; 2) 10 maj 13 i Sthlm (Maria) m Ellen Andersson, f 22 sept 66 i Ljungby (Kalm), förut g m dir Carl Gustaf Ernst v Heland (d 12), d 19 juli 45 i Sthlm (Engelbr), dtr till bankdir Carl Vilhelm A o Selma Emilia Lundqvist.

Biografi

Joseph G:s livsgärning är framförallt förbunden med Sthlms stads statistiska kontor. Långt före G:s tid hade publicerats en Berättelse angående Sthlms kommunalförvaltning, försedd med omfattande statistiska bilagor. Efter sekelskiftet befanns emellertid en nyordning av kommunalstatistiken ofrånkomlig. En kommitté med uppdrag att utreda förutsättningarna för en särskild kommunalstatistisk anstalt tillsattes med G som sekreterare. Kommitténs förslag om upprättande av ett stadens statistiska kontor var väsentligen hans verk. Förslaget godkändes av stadsfullmäktige 20 mars 1905. G blev det nya kontorets förste och självskrivne chef. Hans medarbetarstab var från början av nog så blygsamt format — summa 5 personer. Arbetsuppgifterna var heller inte särskilt omfattande. Verksamheten tänktes begränsad till utgivandet av en årsbok och en månadsskrift. Kontoret skulle därjämte utarbeta de statistiska delarna av hälsovårds-och fattigvårdsnämndernas årsberättelser. Den första årsboken utgjorde närmast en fortsättning av tabellavdelningen i den tidigare berättelsen angående Sthlms kommunalförvaltning. Under G:s ledning skulle emellertid kontoret komma att utvecklas till något helt annat. Den fasta staben räknade vid hans bortgång 56 personer, därav ett tiotal akademiskt utbildade. Kontoret hade nått ställningen som huvudstadens centrala utredningsorgan. Vid sidan om avdelningen för statistisk årsbok och månadsskrift m m hade tillskapats specialavdelningar för bostads- och valstatistik, hälsovårds- och befolkningsstatistik, kommunala handböcker m m. Biblioteket hade byggts ut till landets största kommunala förvaltningsbibliotek med över 60 000 nummer. Kontorets styrelse hade vid den kommunala omorganisationen 1920 blivit en självständig förvaltningsnämnd.

I det väldiga arbetet bakom statistiska kontorets utbyggnad var G ständigt den drivande kraften. Han var en färgstark och ovanlig personlighet, som visste vad han ville och såg till att det blev gjort; hans stridbarhet och envishet ledde merendels till praktiska resultat. G:s entusiasm, stora kunnighet och glänsande begåvning tillförsäkrade honom en ledande position även utanför den kommunala förvaltningen. Med sina osedvanliga språkkunskaper gjorde han sig gällande också utomlands, bl a som ledamot av Internationella statistiska institutet från 1924, där han höll en rad uppskattade föredrag, det sista i Mexico City 1933.

G gjorde en rad uppmärksammade inlägg i vissa under och efter första världskriget livligt debatterade sociala frågor. I ett par fall kan han betecknas som en föregångsman. Han var den förste, som fick till stånd en årlig hyresstatistik (fr o m 1914), och han lanserade en automatisk löneregleringsmetod enligt indexsystemet, vilken senare skulle visa sig bli av banbrytande betydelse för det sv offentliga lönesystemets utformning. G:s initiativ ledde i samband med 1921 års lönereglering inom Sthlms kommunalförvaltning till införandet av en glidande skala vid beräkning av ett efter levnadskostnaderna anpassat rörligt tillägg på tjänstemannalönerna. Han anlitades som expert vid utredningar också inom det statliga löneväsendet. I bostadsfrågan gjorde han sig till talesman för hyresregleringens upphävande.

I samband med nedgången i födelsetalet efter det första världskriget kom befolkningsstatistiken att alltmer fånga G:s intresse. Han insåg tidigare än andra vikten av att kunna överblicka den framtida befolkningsutvecklingen och nedlade ett stort arbete på att samla och bearbeta material för en sådan översikt. Resultatet publicerades i Statistisk månadsskrift nr 1/1928 i form av en beräkning rörande Sthlms folkmängd och dennas sammansättning efter ålder för åren 1927—45 (under medarbetarskap av aktuarien G Silén). Verkligheten kom snart att avvika från beräkningarna. Prognosen fick såtillvida inte avsedd betydelse för den kommunala framtidsplaneringen. Men prognosen var för huvudstadens vidkommande den första i sitt slag, och dess metodik blev av stort värde för senare prognoser.

G framträdde ofta inför offentligheten. Det skedde dels med uppsatser i tidningar och tidskrifter, dels genom föredrag i aktuella politiska, statistiska, kulturhistoriska och sociala ämnen. Med sin mångsidighet och sin lätthet att uttrycka sig blev G en omtyckt talare och gjorde mycket för statistikens popularisering. Det honom 1912 av K M:t tilldelade uppdraget att som Gustav Sundbärgs efterträdare redigera det stora samlingsverket Sveriges land och folk fullgjorde han på ett lysande sätt. G:s insatser på skilda områden tillförsäkrar honom en hedersplats bland sv statistiker.

Författare

Ivar Öman

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beiträge zur Kenntniss labiler Atomgruppirungen und ihrer Umlage-rung. Akad Abh. Upps 1899. 101 s. — Af Styrelsen öfver Stockholms stads asyler för husvilla föranstaltad statistisk undersökning angående bostadsförhållandena i Stockholm åren 1900 och 1902. Sthlm 1903. 4:o. 78, 129 s, 1 pl. — Sveriges land och folk. . . . för Gustav Sundbärg, första festföremålet för dagen. Sthlm 1904. 3 s. [Anon.] — Särskilde kommitterades betänkande angående kommunalstatistikens ordnande. [Rubr.] Sthlm 1904. 24 s. [G kommitténs sekr.] (Bihang n:r 114 till [Sthlms stadsfullm :s] Beredningsutskottets utlåtanden och memorial för år 1904.) — Redogörelse för kommunalstatistikens organisation å vissa orter. Reseberättelse . . . [Rubr.] Sthlm 1904. 23 s. (Ibid, 115.) — Stockholms stad och Timmermansorden. [Rubr.] Sthlm 1906. 8 s. [Anon; ur Sthlms dagbl.] — Ido-språkets begriplighet för icke ido-kunniga. [Rubr.] Sthlm 1911. 11 s. — Närmar sig världsspråksproblemet sin lösning? Sthlm 1911. 19 s. — Linguo internaciona e cienco naturala. Sthlm 1911. 8 s. — Några artiklar i världsspråksfrågan. Upps 1912. 26 s. — Billiga bostäder i Stockholm. Historisk-sta-tistisk redogörelse. Sthlm 1912. 4:o. X, 25 s, 2 tab, 1 karta. (Sthlms stads statistik, 10: 7.) [Fr övers, La Haye 1913.] 41 s. (Xme Con-grés international des habitations å bon marché, La Haye-Schéveningue sept 1913. 5me question.) — Billiga bostäder... Föredrag jämte diskussion . . . (Nationalekon föreningens förhandl 1912, Sthlm 1913, 4:o, s 16—53, även sep, 39 s). — Några ord om världsspråksrörelsens nuvarande ståndpunkt (P Ahlberg, Handbok i världs-hjälpspråket ido . . ., Sthlm 1913, s [7—12]). — Försvar och nationellt välstånd. Sthlm 1914. 23 s. — Låt oss få den nya stadsregeringen! (Om jag vore stadsfullmäktig..., Sthlm 1915, s 14— 19). — Några ord om statistik i allmänhet och kommunalstatistik i synnerhet. Sthlm 1915. 8 s. — Några ord om löneregleringar, dyrtidstillägg och levnadskostnader. Modern »markegång». Sthlm 1916. (4) s. — Löntagarens, särskilt tjänstemannens sociala problem. Sthlm 1916. 32 s. — Dyrtidstrycket, hur man skall mäta och möta det. [Rubr.] Sthlm 1916. 4:o. 8 s. — Utvecklingen i Sveriges ekonomiska lif under början af 1900-talet (Minnesskrift utg med anledning af H M Konung Gustaf Vs 10-åriga regering, Sthlm 1917, 4:o, s 73—76). — Hur tanken på Stockholms-Gillet föddes (Stockholms-Gillet 1914—1919, Sthlm 1919, s 9—12). — Stockholms kommunalstatistik 1868—1918. Några minnesord. Sthlm 1920. 50, 7 s. (Sthlms stads statistik, 10: 10.) — Sweden and its people (The Times Supplement on Sweden, London, May 29, 1923, Fol, s 13). — Hur man bodde förr och nu (Årsbok för hem och hushåll 1927, Sthlm, s 1—31). — De närmast kommande decenniernas befolkningsutveckling i Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1928. 10 s. (Tills med G Silén.) — En befolkningsgenerations reproduktionsförmåga. [Rubr.] Sthlm 1929. 4 s. (D:o.) — Stockholms stads statistiska kontor 1905—1930. Några minnesord. Sthlm 1930. 84 s, 18 pl-bl. — Statistique et administration (Bulletin de 1'Institut international de statistique, T 27, 2eme Hvraison: Rapports et Communications presentées å la 21'me session de l'Institut. . . Mexico 1933, 'S Gravenhage 1934, s 537— 571). — Artiklarna Stockholms stads statistiska kontor i NF", 2. uppl + suppl, 1917, 1926. Medv i bl a följ tidskr (vanl Sthlm; gängse särtr ovan, övr viktigare titl se S Lei-jonhufvuds bibliogr över G i Statistisk må-nadsskr 1934, okt, s 4 f): Sv kemisk tidskr 1893, 1895, 1911; Ekonomisk tidskr 1904; Statistisk månadsskr 1906—33; Sv världs-språkstidn (Mondo) 1910—24, d:o Sala 1925; (Vår stad,) Tidskr för Sthlms stads tjänstemäns fören 1911—32; Sv polistidn 1916; Från sv statsförvaltn 1917; Kontorsvärlden 1917; Det nya Sverige 1918, 1920, 1928; Notiser från tullverket 1919; Sv trafik-tidn 1920; Tidskr för Gbgs stads tjänstemän 1920, Gbg; Sveriges fastighetsägaretidn 1920, 1925; Finsk kommunaltidskr 1926, Hfors; Sv stadsförb:s tidskr 1926; Sv tidskr 1928; Nationell tidskr 1928; Nordiskförsäkringstidskr 1930; utl: La languc auxiliaire 1911, Grivesnes; Journal de la Société de statistique de Paris 1913, Paris & Nancy; Ministeriernes Maa-nedsblad 1916/17 f, Khvn; Absalon, udg af Khvns Kommunalforen, Khvn, m fl danska tjm-tidningar, 1918; Vor by, Tidsskr for kom-munale Tjenestemaend, 1918 f, Kristiania: Det nye Nord 1919, Khvn; Bulletin corpora-tif de la Federation des associations de chefs et rédacteurs de la Préfecture de la Seine 1923 f, Paris; Union internationale de la propriété fonciére båtie, Bulletin, 1925, 1929, d:o, Revue, 1926, Paris; Pasvaldibas balss 1930, Riga; Österr Gemeinde-Zeitung 1930, Wien. Diskussionsinlägg i Nationalekon förena förh 1903, 1920; i Sv stadsförb[:s skriftserie], 10: Bostadskonferensen. Förhandl i Sthlm... 1916, Sthlm; i Bostadskongressens förhandl i Sthlm... 1916, Sthlm 1917. Intervjuuttalanden i Midsommar-bladet, utg av Sthlmsjournalisterna, 1915 f, Idun 1917, Vecko-journalen 1918 f, Medborgarens kron-kalender 1919, Upps 1918.

Redigerat: Sthlms stads statistik, 1—14. Sthlm 1905—34. 4:o, 8:o. [Delvis anon; 14 jämlöpande serier påbörj 1905—10, varav ser 6: Månadsstatistik. Statistisk månadsskr, och ser 10: Specialundersökningar.] — Kommunala handböcker, 1—3. Sthlm 1907—33. [Föret; seriebeteckn från 1911.] 1. Sthlms kommunalkalender, 1—27, 1907—33. 2. Kommunal författningssamling för Sthlm, 1909, N S 1—25, 1909—33. 3. Kommunal författningshandbok för Sthlm, 1911, 1916, 1927—32. — Stockholm. Quelques données statistiques publiées par le Bureau de sta-tistique de la ville. Sthlm 1909. 45 s, 2 kartor. [Föret.] [Nya ngt utök uppl (även titelvar):] 1910, 1911, 1912, 1914; [tyska d:o:] Stockholm. Einige statistische Angaben, 1910, 19[10—]11. — Timmermansorden. Minnesskrift . . . Sthlm 1911. [1—2.] 4:o. 238 s, 15 pl; 133 s, 10 pl. [G i red:kommittén, förf d 1, s 9—102, 165—189, 201—238.] — Stockholms stads utveckling efter tillkomsten av 1862 års kommunalförordning. Sthlm 1913. 4:o. VIII, 139 s, 9 pl, 3 kartor. (Minnes-skr vid Sthlms stadsfullm :s femtioårsjubileum den 20 april 1913[:2].) — Schweden. ... 2. Aufl. T 1—2. Sthlm 1913[—14]. XXIV, 850, XI, 807 s. Sweden. ... 2. ed. P 1—2. 1914. XXVI, 781, XI, 758 s. Sveriges land •och folk. Historisk-statistisk handbok enligt K. Maj:ts uppdrag utg. 2. uppl. Sv ed. D 1—2. 1915[—16]. XXXII, 738, XX, 724 s. — Programme pour la visite å Stockholm des membres du Conseil municipal de Paris, du 9 au 14 mai 1921. 69 s. [Anon.] — Storstadens bostadsfråga. En populär orientering. Sthlm 1927. 111 s. — Ordf i red- och granskningskommittén för Norstedts uppslagsbok 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: Personalakter i statist centralbyråns arkiv o i Sthlms stads statist kontors arkiv; Statist kontorets styr:prot 1920— 34; Statist fören:s prot. — H8D, årg 20 (1919), s 241 ff; nekrolog över G av Sten Leijonhufvud i Statist månadsskr okt 1934; nekrologer i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A J Joseph Guinchard, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Öman), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13287
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A J Joseph Guinchard, urn:sbl:13287, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Öman), hämtad 2024-04-19.