Meriter

Gustafsson, Halvar, f 24 april 1887 i Agnetorp (Skarab), d 3 april 1953 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: disponenten för Vulcans tändsticksfabriker Hans G o Fanny Maria v Zweigbergk. Studentex vid Skara h a l 31 maj 05, officersvolontär vid Smålands art:reg 6 juni 05, officersex vid Karlberg 14 dec 07, underlöjtn vid Smålands art:reg 31 dec 07, löjtn vid Smålands art:reg 4 april 13, repetitör där 1 sept 14, bitr lärare i vapenlära vid krigsskolan på Karlberg 1 jan 17, art:stabsoff 26 jan 18—29, kapten i armén 30 nov 22, chef för arméförvaltn:s art:dep:s konstruktionsavd 24—29, major i armén 1 nov 29, chef för detta dep:s industriavd 1 okt 30, fälttygmäst o chef för detta dep:s militärbyrå 7 juli 31—39, överstelöjtn i armén 8 dec 33, överste i armén o vid fälttygkåren 7 okt 36, generalmajor, generalfälttygmäst o chef för arméförvaltn:s tygdep ävensom för fälttygkåren 1 okt 39, tillika souschef för arméförvaltn 1 nov 46. — LKrVA 31. — Ogift.

Biografi

Redan 1922 hade G inom arméförvaltningens artilleridepartements konstruktionsavdelning lett framställningen av ett centralinstrument för luftvärnsartilleriet, vilket visade sig vara ett stort framsteg. Instrumentet, kallat G:s »trollada», var i bruk vid många lv-batterier ända fram till andra världskrigets utbrott 1939. Under luftvärnsartilleriets långa försöksperiod 1922—27 var G kanske den mest intresserade och drivande kraften inom försökskommissionen, både när det gällde förslag till nya konstruktioner och prövning av sådana och i fråga om utarbetande av det nya vapnets skjutinstruktion och reglementen. Under 1920-talet hade G en lång rad uppdrag att prova och anskaffa artillerimateriel m m i utlandet och gjorde tjänsteresor till de flesta europeiska länder och USA. Han hade härvid stor nytta av sina gedigna språkkunskaper.

På grund av otillräckliga anslag var materielläget under denna tid mindre tillfredsställande. När man under intryck av händelserna på kontinenten började ana den kommande utvecklingen, fattades beslut om 1936 års något förstärkta härordning. En nyanskaffning av materiel var nödvändig och ställdes under G:s ledning. En beställning på 100 stridsvagnar placerades 1937 i Tjeckoslovakien, vilken emellertid från början till slut var förföljd av otur. Förseningar uppstod, och när väl de tjeckiska stridsvagnarna var leveransklara våren 1939, kom den tyska inmarschen i Tjeckoslovakien. Stridsvagnarna rekvirerades då av tyskarna och kom till användning i anfallet mot Polen sept 1939. G och hans närmaste medarbetare ställdes nu inför svårlösta uppgifter och anskaffningsproblem, då en sv stridsvagnstillverkning blev ofrånkomlig.

Genomförandet av motoriseringen inom armén var en annan sektor under G:s ledning. Mot en av arméförvaltningen konstruerad landmina riktades under beredskapsåren stark kritik, då den ansågs alltför riskabel att hantera. Anskaffning och underhåll av kanoner, granatkastare, handvapen o dyl gick heller inte utan friktioner under denna tid. Tidigare hade beträffande arméns materiel-anskaffningar brist på medel konstant förelegat — under och efter andra världskriget fanns pengar, men snart komplicerades materielanskaffningarna på ett annat sätt. Fr o m 1 juli 1943 började nämligen krigsmaterielverket sin verksamhet, som tvärtemot vad som avsetts kom att försvåra materielanskaffningen och göra den ytterst tungrodd.

G:s generalfälttygmästaretid sammanföll med tiden för andra världskriget och dess efterdyningar, en period med oerhörda påfrestningar för den man som hade att bära ansvaret för den väldiga expansionen av armens materielutrustning. I synnerhet på det administrativa området blev den ständigt växande arbetsbördan honom övermäktig, och 1949 lämnade han sin tjänst på grund av sjukdom.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Rapporter av G i hans arkiv, KrA.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn, KrA; Försvarsstabens krigshist avd:s arbetsarkiv rörande Den sv beredskapens hist 1939—45, Militärhögskolans militärhist avd. — K Smålands art:reg (1929); nekr:er över G i Art:tidskr 1953, s 51 f, i KrVAH 1953, s 420 f, o i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Halvar Gustafsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13312, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13312
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Halvar Gustafsson, urn:sbl:13312, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.