Meriter

Gustafsson, Richard Alfrid, f 11 aug 1840 i Sthlm (Hedv El), d 6 okt 1918 där (Maria). Föräldrar: skomakeriläraren vid Instit för blinda o dövstumma Johan Peter G o Christina Catharina Hörnsten. Specerihandelsbitr 56–61, skådespelare 62–64, medarb i Dagens Nyheter 65–67, i Aftonbladet 68–69, red o utgivare av skämttidn Kasper från dec 69. Led av Sthlms stadsfullm 83–87 o 88–92, av AK 85–87 o 91–92 A.

G 15 jan 68 i Sthlm (Hedv El) m Theresia Sofia Söderman, f 4 nov 42 där (ibid), d 12 jan 28 där (Maria), dtr till musikdir Johan Wilhelm S o Carolina Cronholm.

Biografi

Efter att i fem år ha varit bodbiträde hos specerihandlanden Boivie på Jakobsgatan och därefter under ett år studerat vid K teaterns elevskola engagerades Richard G som skådespelare vid Åhmanska sällskapet och följde sedan Roos' sällskap till Finland, där han också skrev sitt första teaterstycke, På Finlands gamla strand. I Hfors övergick han till journalistyrket, som han sedan fortsatte i DN och AB, i den sistnämnda tidningen bl a som Pariskorrespondent. I hans växlande läroår ingick också en fotvandring till Konstantinopel och åter.

En fast grund att stå på byggde G sig genom att 1869 börja utge skämttidningen Kasper, som blev en stor framgång — i Sverige fanns tidigare endast en skämttidning: Söndags-Nisse. G inte bara redigerade tidningen, de första årgångarna skrevs också till större delen av honom själv. Samtidigt utvecklade han en enorm produktivitet inom olika genrer, t ex lyrik, noveller samt reseskisser och kåserier, såsom Sv taflor (1876) och Hufvudstadsfigurer (1879), vidare ett hundratal dramatiska alster (även revyer), av vilka de mest kända torde vara Polen blöder, ett aktuellt versdrama i två tablåer, och sångspelet Ett bondbröllop med musik av svågern A Söderman. Han framträdde även som flitig översättare och gav ut de första 25-öresböckerna. G:s största litterära framgång blev fyra samlingar Sagor, som översatts till flera språk och i fransk upplaga använts i Frankrikes folkskolor. Han förstod att skickligt utnyttja H C Andersens teknik, och en av dessa sagor, Det okända paradiset, som med smärre förändringar infördes i Folkskolans läsebok under titeln Det okända härliga landet, blev inte utan betydelse för Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Sagorna är ofta sentimentala men röjer också en radikal samhällsuppfattning. G kom tidigt att intressera sig för politik. Han skrev flera arbetarsympatiserande sånger, och som ledamot av Sthlms stadsfullmäktige och framför allt som riksdagsman gjorde han många uppmärksammade debattinlägg. Oscar II betraktade honom med förfäran: »Att åt redaktören av ett så uselt skämtblad som Kasper någonsin kunde givas rum på sthlmsbänken var en ren skandal, som blott kan förklaras av hans på skandalskriveri förvärvade förmögenhet och dess roll vid valet samt hans jargong såsom massornas representant.» Bl a angrep G vältaligt livsmedelstullarna, som han ansåg utarma folkets breda lager, och under de stora härordningsdebatterna 1891—92 krävde han allmän rösträtt som villkor för utsträckning av värnplikten: »Endast frie män och medborgare kunna vara besjälade av den fosterlandskärlek, som är huvudvillkoret för ett kraftigt försvar.» Vid Frisinnade landsföreningens bildande 1902 hörde han till dem som hårdast angrep programförslaget med kommunalstreck i stället för allmän rösträtt.

G var en av sin tids mera kända sthlmare. Han tog bl a initiativet till Sthlms-Gillet och blev dess förste ålderman, återupplivade Stortorgets julmarknad och donerade till staden statyn på Karlavägen över August Blanche. I sin villa på Mariaberget samlade han gärna litteratörer och konstnärer, bl a Carl Larsson, som illustrerade hans sagosamlingar och tillhörde illustratörerna i Kasper och som under sina svåra år hade ett starkt stöd i G.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Strödda brev från G i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: A. Poetisk kalender af Pede. Sthlm 1862. 111 s. [Anon.] — Polen blöder! Scenisk framställning i två tablåer. Svenskt original af ***. Sthlm 1863. 20 s. [Anon.] (Svenska theatern, 138.) — Amerikanskan. Svensk original-novell. H 1—3. Sthlm 1863. 148 s. (Europeiska följetongen. Tidskrift för romanlitteratur, 1863:39—41.) — Skuggornas hem. Nyårstrolleri med sång i en akt. Sthlm 1865. 29 s. (Bibliotek för teatervänner, 63.) — [Anon kupletter] (ibid 79: [A Bosin efter G Belly,] Vägvisaren för resande i Sverige, Sthlm 1866, 2. uppl 1880). — Ett äfventyr på Kaisan-Niemi. Lustspel med sång i en akt. Sthlm 1866. 23 s. (Sv theatern, 159.) — »Lyckan står den djerfvom bi.» Berättelseförsök. H 1—3. Sthlm 1866. 147 s. (Europ följetongen, 1866: 38—40.) — Kloka gubben. Fantasispel i en akt. . . Sthlm 1867. 27 s. [Anon.] — Från nord till söder. Reseskizzer. Sthlm 1868. 268 s. — Taflor från Stockholms Djurgård. Teckningar af C. S. Hallbeck. Text. H 1*. Sthlm 1869. Tv-4:o. 4 s, 3 pl. [Omsl.] — Ett bondbröllop. Skildring ur folklifvet. Sthlm 1869. (4) s. [Norsk uppl Kristiania s å.] [Ny uppl] Trollhättan 1902. — En herre utan frack. Skämt med sång i två akter. Fritt från fr. Sthlm 1869. 38 s. [Anon.] (Bibliotek för teatervänner, 103.) 2. uppl (tr Karlshamn) 1887, 3. uppl (tr Norrköping) 1906, 4.—5. uppl 1914, 1925. — Sagor. [Saml 1—4.] Sthlm 1874--1882. [1. saml.] 1874. 78 s. 2. uppl 1875. 80 s. Andra saml Nya sagor. 1875. 87 s. Tredje saml sagor. 1877. 103 s. Fjerde saml sagor. 1882. 80 s. — Berättelser. Sthlm 1875. 108 s. — Svenska taflor. Sthlm 1876. 93 s. — Rikedom. Skådespel i fyra akter. Sthlm 1878. 144 s. — Från Spanien och Portugal. Resebilder. Sthlm 1878. 150 s. — Hufvudstadsfigurer. Valda teckningar. Sthlm 1879. 207 s. (Godt-köps-romaner, 42 [omsl].) — Kungen, som inte kunde sofva . . . Åtta sagor. Sthlm 1880. 46 s. (Illustrerade folkböcker, 3.) — Ett bondbröllop ... 1880. 48 s. (Ibid, 4.) — Den bästa vägen . . . Sju sagor . . . 1880. 47 s. (Ibid, 5.) — Spelmannen... 1880. 45 s. (Ibid, 6.) — Glädjens blomster . . . Sju sagor . . . 1881. 45 s. (Ibid, 7.) — Soldaten Träff . . . 1881. 45 s. (Ibid, 8.) — Den lilla sagoboken .. . Sju sagor... 1881. 47 s. (Ibid, 9.) — Humoristiska bilder samlade af Mäster Fröjd ... 1881. 48 s. (Ibid, 10; pseud.) — Glada toner. Humoristiska sånger och visor (i original och imitationer) af Otto Hök. Sthlm 1881. 191 s. [Pseud.] — Samlade sagor. Sthlm 1882. 352 s. — Herrn och frun. Äktenskapshistorier upptecknade af Otto Hök. Sthlm 1886. 80 s. [Pseud.] (De gladas bibliotek, 10.) — Svensk sagosamling och folklifsbilder. Sthlm 1894. 45, 47, 45, 48 s. [Delarna 7, 9, 8 och 10 av 111 folkbibi 1881 under ny tit.] — Sagor. Saml [1]—2. Ny uppl. Sthlm 1910 —11. 166, 159 s. — Majfesten. Djurgårdsbil-der för 50 år sedan. [Rubr.] Sthlm 1914. (4) s. — Svenska taflor och berättelser. Sthlm 1917. 319 s. [Omsl: Halfsekeluppl.] — Sagor. Halvsekeluppl. Sthlm 1925. 308 s. — Övers av sagor till bl a eng, fr, hebreiska, ryska, tyska.

Redigerat: Kasper, årg 1—41: nr 33, 1869 —1910, Sthlm (1888—95 tills méd John Johnson).

Översatt: [H] Meilhac & [L] Halévy, Pari-serlif. Opera-buffa i fem akter. Fri öfvers. Sthlm 1868. 84 s. (Opera-repertoire, 43.) — Desamma, Perichole eller Kungen och gat-sångerskan. Opera-buffa i två akter. Sthlm 1869. 62 s. (Ibid, 45.) — [A] Dury & [H] Chivot, En brottslig betjent. Lustspel i en akt. Sthlm 1869. 28 s. (Bibliotek för teatervänner, 112.) — V Bernard & [L Bellemare, pseud] Gabriel Ferry, Påhäng. Skämt i en akt. Sthlm 1871. 25 s. (Ibid, 124.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Ahlström, Den underbara resan (1942); Sten Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen (1961); G Hasselberg, Rudolf Wall. DN:s skapare (1945); E Högman, En pressens nestor (Idun 1915, s 501); H8D 16 (1915), s 722; Oscar II, Mina memoarer, 1 (1960); PK:s matr (1901); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 1902—1927 (1929); P Sundberg, Ministärerna Bildt o Åkerhielm (1961); S Söderman, Böcker o förf (1914); S Tjerneld, Sthlmsliv, 2 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Richard A Gustafsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13314
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Richard A Gustafsson, urn:sbl:13314, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-16.