Meriter

4 Gyldenstolpe, Nils, son till G 3, f 31 okt 1768 på Forsby, Österåker (Söd), d 28 aug 1844 i Sthlm (Jak). Fänrik vid livreg till fot 21 mars 81, löjtn vid Svea livg 31 mars 86, kammarherre hos drottn 6 aug 91, kapten 16 juli 92, stabskapten 30 maj 94, kompanichef 28 jan 95, hovmarskalk hos drottn 30 juni 98, överste i armén o kaptenlöjtn vid livdrabantkåren 14 juni 00, major vid Svea livg 19 febr 01, överste o chef för Jämtlands dragonreg 13 febr 05—6 april 13, chef för Norrlands lantvärnsbrigad 7 april 08, generalmajor i armén 26 jan 13—12 mars 36, brigadgeneral vid n fördeln 6 april 13, tf brigadgeneral vid 8. brigaden 11 juni 16, tf landsh i Örebro län 2 juli 16, landsh 29 april 17—18 jan 34 (tjänstl från 12 febr 31), deltog i riksdagen 23. — LKrVA 13.

G 12 april 96(—11) i Sthlm (Hovf) m Charlotta Aurora De Geer af Finspång, f 19 sept 79 där (ibid), omg 11 m statsmin greve Gustaf af Wetterstedt (d 37), d 14 maj 34 där (Jak), dtr till överkammarherren frih Jean Jacques De G o grev Fredrika Aurora Taube.

Biografi

G och hans maka intog ett framträdande rum vid Gustaf IV Adolfs hov och tillhörde den exklusiva kretsen kring Axel v Fersen dy, som var varmt fästad vid G:s svägerska Emelie De Geer. G åtföljde konungen på resan till Ryssland 1800 och under den långa vistelsen i Tyskland 1803—05. En viktig militär insats gjorde han under finska kriget 1808—09. I juni 1808 förde han en tid befälet över den efter Johan Bergenstråhles avfärd till Finland nedbantade norra fördelningen. Han blev därefter chef för andra brigaden vid tredje (sv) fördelningen och förde tidtals på förordnande befälet över denna fördelning, när de ordinarie cheferna A F Skjöldebrand och G v Döbeln hade andra kommenderingar. På sommaren 1809 var han chef för den förstärkning av hälsingar och jämtar, som tillfördes J A Sandels fördelning, och visade prov på stor kallblodighet i det för svenskarna olyckliga slaget vid Hörnefors.

1813 utnämndes G till chef för generalstaben vid den under H H v Essens befäl organiserade reservarmén för gränsbevakning mot Norge. Högkvarteret var länge förlagt till Vänersborg och tidtals var G i Essens frånvaro arméchef. Han deltog i sommarfälttåget mot Norge 1814, nu som generalstabschef i den till II. armékåren förvandlade reservarmén. G:s journal 1813—14 (Sjöholmssaml, RA) är en av krigshistorikerna utnyttjad viktig källa till krigets historia.

Som landshövding i Örebro ledde G en omfattande reparation av det vanvårdade slottet — den sista mera betydande före ombyggnaden 1897—1900. Han anlade också en park på Stora Holmen i Svartån, varom en där upprest sten ännu vittnar. Hans sorti från Örebro blev snöplig. Han hade vid slottet låtit uppföra ett avträde, vars placering ogillades av stadens innevånare, som hämtade vatten i närheten. Då huset en natt vräktes i ån, lät G handgripligen bestraffa en fångvakt och utfärda en löjeväckande kungörelse för att få tag på gärningsmannen. För sitt högdragna svar på de framförda anmärkningarna mot hans åtgärder fick G skarp kritik av JO och dömdes till bötesstraff. Han kallades till Sthlm och tvingades begära tjänstledighet till sin pensionering.

G:s äktenskap blev tidigt olyckligt och slutade med skilsmässa 1811. Han plågades genom åren av ekonomiska bekymmer till följd av stora kostnader för ett ombygge av överstebostället Frösö kungsgård vid Jämtlands dragoner som han åtagit sig genom kontrakt med krigskollegiet. G var en litterärt och konstnärligt begåvad man; tom hans militära tjänsterapporter präglas av fin stilkonst. På äldre dagar författade han välskrivna självbiografiska uppsatser, bl a om sitt olyckliga boställsbygge i Jämtland, avskedet från landshövdingetjänsten och den på sin tid uppseendeväckande tvisten mellan J A Sandels och flertalet av rikets landshövdingar 1823 (jfr B W Fock, bd 16, s 235).

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Delar av G:s arkiv förvaras i Wetterstedt-G:ska arkivet o i Sjöholmssaml, RA samt i KrA. Brev från G finns bl a i RA, KrA o KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; Biografica, Krigshandl:ar 1808—1809, Krigen 1813— 1814, lantvärnet, KrA; Hovkonsistoriets prot, SSA; K brev, Riksmarskalksämb:s arkiv. — G J Adlerbeth, Hist anteckn:ar, 2 (1893); G Björlin, Kriget i Norge 1814 (1893); G Carlquist, Landsh Gustaf Wathier Hamilton o hans anteckniar från Karl Johanstiden (Skrifter utg av Hamiltonska släktfören, 3, 1921); S Carlsson, Gustaf IV Adolf (1946); A v Fersen, Dagbok, 2, 4 (1926, 1936); B Forssell, Örebro o dess utveckl, 1 (1912); K G Grandinson, Örebro slott (Meddel från Nerikes fornminnesfören 1901); Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok, 5, 7—8 (1923— 39); R F Hochschild, Memoarer, 2—3 (1909); J W Jonsson, Örebro läns k hush:-sällsk:s hist 1803—1902..., 1 (1902); C W Kleen, Detaljer ur fälttåget i Norge 1814 (1915); KrVAH 1845, s 14—16; G Mont-gomery, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809, 2 (1842); R Montgomery-Cederhielm, Mathilda Orozco (1919); M Montgomery-Silfverstolpe, Memoarer, 1 (1914); T Nordström o M Dah-lander, Örebro slotts byggnadshist (1908); A Quennerstedt, I Torneå o Umeå 1808—1809, 1—2 (1901—03); W Ridderstad, »Gula gardet» 1526—1903 (1903); J Sapira, St Holmen . . . (Nerikes Allehanda 25 juli 1967); J G af Sillen, En månad på Amphion (1890); A F Skjöldebrand, Memoarer, 3 (1904); SKL; W Swalin, Bidr till K M:ts hofs perso-nalhist... (1888); Sveriges krig åren 1808—1809, 6, 9 (1915, 1922); Sveriges riksdag, 2: 16 (1935); A Söderhjelm o C-F Palmstier-na, Oscar I (1944); S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—1844 (1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Gyldenstolpe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13340, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13340
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Gyldenstolpe, urn:sbl:13340, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.