Meriter

2 Hjorth, Ragnar, son till H 1, f 2 maj 1887 i Sthlm, Jak o Joh, d 2 maj 1971 där, Osc. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 06, elev vid KTH (fackavd för arkitektur) 06—10, elev vid FrKA 12—14 (arkitektex), prakt arkitekt i Sthlm från 15, tjänstg arkitekt utom stat i överintendentsämb (från 1 jan 18 byggnadsstyr) 4 sept 17, lärare i arkitektur vid konsthögskolans linjer för målare o skulptörer 17—21, byggnadsråd o chef för byggnadsstyr:s kulturhist byrå 31 dec 23—52, slottsarkitekt på Haga slott 27, v ordf i statens konstråd 40—50. — LFrKA 32, Iqml 8:e st 69.

G 25 febr 28 i Sthlm, Gust Vasa, m Märta Sofia Friestedt, f 20 jan 93 där, Hovf, dtr till fabrikören Robert Ludvig Napoleon F o Sophie Emilia Lundgren.

Biografi

H:s uppväxt och utbildning inföll under jugendperioden och nationalromantikens tid, men ett av hans första större arbeten, tävlingsförslaget till Götaplatsen i Gbg 1917, tillsammans med Ture Ryberg, var ett av 20-talsklassicismens genombrottsverk (ej utfört). Från samma tid och i samma anda är det inte utförda förslaget till museibyggnad för Livrustkammaren som en tillbyggnad till Adelcrantz' Fredrikshof, en fantasirik men stram och behärskad komposition.

Då H 1923 utnämndes till byggnadsråd och chef för byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, hade han redan en rik erfarenhet på kulturbyråns område av både offentliga och enskilda uppdrag. Hans ämbetsplikter begränsade hans möjligheter att verka som byggande arkitekt, men hans verksamhet som ledare av byrån blev av stor betydelse. Han utförde dock så krävande uppgifter som Nobelstiftelsens hus vid Sturegatan i Sthlm 1924—26, omdaningen av Karlaplan i Sthlm 1929, Hallands museum i Halmstad 1929, fullbordat 1933, och Tekniska museet i Sthlm 1930 och 1932, uppfört 1934—36. Hans förslag till marinmuseum vid Brunnsviken 1931 förverkligades inte.

Nobelstiftelsen var slutpunkten på den klassicistiska linjen. Halmstads museum inledde en ny utveckling. Förslaget till marinmuseum och tekniska museet är konsekventa steg i en framåtsyftande riktning, tidiga exempel på en öppnare struktur och föränderlig planbildning. Gryts kraftverk i Norrköping 1935, färdigt 1936, är typiskt för 30-talets saklighet men likafullt omisskännligt präglat av sin upphovsman.

Restaureringsuppgifter kom med åren att bli en allt större del av H:s verksamhet. Byggnaderna på Haga, där H var slottsarkitekt sedan 1927, Finlands beskicknings hus 1941, domkyrkan i Gbg 1954, Nydala klosterkyrka 1952—63 och Bromma kyrka 1957—62 är enstaka exempel. I raden av dessa uppgifter framstår särskilt restaureringen och rekonstruktionen av Gustav III:s paviljong på Haga 1935—48, överlägset skickligt, tålmodigt och fint genomförd tillsammans med konsthistorikern Carl David Moselius, beskriven och dokumenterad av H 1956. — 1971 utgav Vitterhetsakademin H:s skrift Uppsala domkyrkas geometriska system, en sammanfattande redogörelse för en undersökning utförd 1949—69.

H:s tidiga klassiska orientering var i den rådande situationen, som allt vad han sedan utförde, ett uttryck för hans strävan att nå fram till ett allmängiltigt arkitekturspråk i opposition mot romantik och individuella låter. Sin senare utveckling och frigörelse från drag av historicism kunde H genomföra med bevarande av sin identitet och tydliga profil. Därom vittnar den i sin miljö vackert inpassade, spartanskt enkla gymnastik- och scenbyggnaden för Wiks folkhögskola 1935, uppförd 1936—37.

H:s arbeten visar ett högt utvecklat sinne för form och mått, fasthet, klarhet, balans. Samma egenskaper präglade hans framträdande och yttranden; men man förnam också en tyglad energi och hetta, ett utflöde av hans andliga konstitution, starkare än hans ögonskenliga fysiska spenslighet, fäktarens elegans och precision, igenkännlig också i hans verk.

H var en skicklig tecknare, vilket han ådagalagt främst i en konstnärligt och dokumentariskt värdefull svit av kolteckningar med motiv från äldre sv träbyggnadskonst.

Till H:s 40-årsdag utgavs ett urval av hans teckn:ar: Till R H. En gärd av vänskap o tacksamhet (1927). — Teckn:ar av H bl a i Nat :mus, Nord mus, Sthlms stadsmus, FrKA o på Waldemarsudde.

Författare

Sven Ivar Lind

Tryckta arbeten

Några synpunkter vid byggande av hem på landet. Föredrag hållet vid Mora folkhögskola i mars 1916. [Rubr.] Borlänge 1916 [omsl]. 16 s. — Förslag till nybyggnad för K. livrustkammaren (Rig, årg 1, 1918, Sthlm 1919, s 179—185). — Debatten om kyrkornas restaurering. Ett inlägg från chefen för Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå. Sthlm 1927. 15 s. [Ur S-T.] — De rydemanska klagomålen i ny belysning. Byggnadsrådet Hjorth bemöter kritiken. Sthlm 1927. 9 s. [D :o.] — Byggnaden och dess fasta inredning ([R H, Å Setterwall o C D Moselius,] Gustav III :s paviljong på Haga. Efter fullbordad restaurering åter öppnad den 18 juni 1948 [omsl], Sthlm 1948, s 1—4). — Restaureringen av Gustav III :s paviljong på Haga. [Omsl.] Sthlm 1949. 4:o. 7 s. [Ur Byggmästaren 1948.] — Restaurering och re-Restaureringen av Gustav III :s paviljong på Haga. Avec un resumé . . . Sthlm 1956. 135 s. — Peringskiölds bild 1699 av Uppsala domkyrka. En undersökning (Fornvännen, årg 63, 1968, Uppsala, s 293—300). — Uppsala domkyrkas geometriska system. Sammanfattande redogörelse för en undersökning utförd 1949—1969. Sthlm 1971. 34 s, 21 s pl. (VHAA.) — Illustr art i Byggmästaren 1927 —39, Sthlm, 4:o.

Källor och litteratur

SKL: SvTeknF; nekr dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Hjorth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ivar Lind), hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Hjorth, urn:sbl:13655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Ivar Lind), hämtad 2024-09-19.