Meriter

Holmger Knutsson, d 1248. Far: konung Knut långe av Sverige. Trol g m Helena, som levde ännu 1282.

Biografi

Att H var son till den enligt annalerna 1234 avlidne Knut långe uppges i Sturla Tordssons (d 1284) "saga" om den norske konungen Håkan Håkansson. Sturla Tordsson uppger även, att H var frände till jarlen Ulf fase (bd 16, s 264), vilken kan beläggas som jarl redan under Knut långe och ännu 1247 hos den av denne detroniserade men sedan återkomne konung Erik läspe och halte.

De utförligaste uppgifterna om H finns i Erikskrönikan. Enligt denna skall han efter konung Eriks seger vid Sparrsätra i Uppland, som av en annal dateras till 1247, ha flytt till Gästrikland. Där blev han tillfångatagen, varefter Erik lät halshugga honom.

Avrättningen namnes blott i korthet av Sturla Tordsson, som meddelar, att den ägde rum kort efter Ulf fases död på befallning av Erik och hans nye jarl, Birger Magnusson. I samband härmed uppges också, att en Filip Larsson, dotterson till Birger brosas son Filip jarl, varit H:s bästa stöd och nu fredlös måste lämna Sverige. Troligen är H och Filip Larsson identiska med den Holmger och den Filip som i ett brev av 1282 uppges för länge sedan ha fått sina gods indragna på grund av stämplingar mot konungens liv.

Erikskrönikan uppger, att H i enlighet med sin önskan begravdes i Sko kloster. Detta var enligt en 1500-talsuppgift (Toll) grundat av Knut långe, som i varje fall ägt Sko (Gertz 1922). I Erikskrönikan säges också, att "Gud gjorde honom helig". I en samling mirakelberättelser om den 1250 dödade danske konungen Erik plogpenning uppges H, som säges vila i Sko kloster, vara "känd genom underverk" (clarens miraculis). Under vid hans grav nämns även på ett delvis av Albertus pictor i slutet av 1400-talet broderat gravtäcke av siden med bild av honom som en ung man utan skägg men med långt hår (nu i Statens hist mus i Sthlm). Johannes Bureus nämner i sin handskrift Sumlen H:s kapell i Björklinge i Uppland, varifrån en skulptur av H då flytttats till Björklinge kyrka. Enligt Bureus sades H ha "suttit och vilt sig" i Björklinge under flykten norrut. Han torde också åsyftas i J Rhyzelius anteckning om "S Hångels Capel" i Valö i Uppland. I sin dagbok har Bureus en anteckning (H Hildebrand) om ett besök med Gustav II Adolf 1624 vid en ännu bevarad fornlämning i Spånga vid Sthlm, som då kallades "Sankt Hollingers smörask". Det har förmodats, att det skägglösa ynglingaansikte som förekommer på Gästriklands sigill föreställer H. Sigillet är känt genom avtryck, bl a från 1500-talet, och genom en under 1700-talet begagnad stamp av silver (nu i Statens hist mus).

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: N .Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); S Axelson, Den inri-kespolit situationen i Sverige 1247—48 (KÅ

1950) o där anf litt; dens, Sverige i utländsk annalistik 900—1400 (1955), s 73; A Bran-ting o A Lindblom, Medelt vävnader o broderier i Sverige, 1 (1928), s 113 f, o där anf litt; J Bureus, Sumlen (Nyare bidr till kännedom om de sv landsmålen, bih 1, 1886), s 210; S Carlsson, Folkungarna (PHT 1953) o där anf litt; DS 1 (1829); M C Gertz, Vitae sanctorvm danorvm (1908—12), s 441; dens, Scriptores minores historias Danicae me-dii aevi, 2 (1922), s 372; H Gillingstam o A F Liljeholm, Holmger, Filip o Helena (PHT 1970) och där anf litt; K A Gustawsson, Fornminnesregister (Sthlmstraktens natur- o kulturminnen, 1935), s 58; Hakonar saga . . ., ed G Vigfusson (Chronicles and memorials of Great Britain and Ireland during the Middle Ages, 88:2, 1887); B Hildebrand, Erikska ätten (SBL 14, 1953), s 357 ff; H Hildebrand, Minne af riksantikvarien Johannes Bureus (SAH 23, 1908, tr 1910), s 115; E Hjärne, Holmger, Filip o Helena (HVUÅ

1951) o där anf litt; S Karling, Gästriklands medeltidssigill (Konsthist tidsskr, 17, 1948, tr 1949), s 99 ff; dens, Gästriklands medeltidssigill (Från Gästrikland 1949), s 50 ff; H Olrik, Danske Helgeners Levned (1893—94); R Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (1926) o där anf källor; C C Sjödén, Studier i Sko klosters godspolitik (Rig 1942) o där anf litt; Sv medelt :s rimkrönikor, 1 (1865); H Toll, Ett återfunnet klosterminne (UFT 8, 1918—21); A Tuulse, Valö kyrka (Sveriges kyrkor. Uppland, 2: 2, 1955—56).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Holmger Knutsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13739
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Holmger Knutsson, urn:sbl:13739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-18.