B Albert Holmkvist

Född:1867-09-08 – Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län
Död:1955-11-10 – Göteborgs Vasa församling, Västra Götalands län

Tidningsredaktör, Kåsör


Band 19 (1971-1973), sida 278.

Meriter

Holmkvist, Bror Albert, f 8 sept 1867 i Karlskrona, d 10 nov 1955 i Gbg, Vasa. Föräldrar: flaggunderofficeren Edvard H o Dorotea Johansson. Mogenhetsex vid Karlskrona h a I 86, medarb i Blekinge läns tidn jan 87—1 nov 03, i Gbgs-posten 1 nov 03— 1 okt 06, i GHT 1 okt 06—31 dec 10, red för o utg av Gbgs-tidn 1 jan 11—30 juni 20, medarb i GHT 1 juli 20—1 sept 30, medarb som kåsör i ett stort antal tidn:ar.

G 20 dec 10 i Kalmar m Alma Josefina Fredrika Konstance (Stanny) Johansson, f 14 april 80 där, dtr till sjökaptenen Per J o Josefina Östberg.

Biografi

Efter några år i den lilla tre gånger i veckan utkommande Blekinge läns tidning påtog sig Albert H att i tidningen varje lördag skriva ett "Potpourri", signerat Purre. Sålunda började en verksamhet som skulle fortgå i över sex decennier och göra märket Purre riksbekant. Potpourri var ett kåseri i ordets egentliga bemärkelse, småprat med läsaren om väder och vind, årstider och högtider, blickar in i framtiden med så omöjliga ting som kvinnliga statsråd och präster, om underliga händelser hemma och ute och om kåsörernas älsklingsämnen svärmödrar och förföljda ungkarlar. H gjorde, som han skrev i företalet till sin kåserisamling Halmstadlax och fortepiano, "de allvarligaste bemödanden att vara rolig på cirka två spalter". På detta rikliga utrymme kunde resultatet inte bli lika roligt alltigenom. Men i den pratighet, som kännetecknade tidens kåsörstil, röjdes det som skulle bli Purres signum genom livet: ett strålande gott lynne, en vinnande medmänsklighet, en lekfull fantasi med lustiga, ofta groteska infall, en vänlig humor främmande för varje form av elakhet. När han tidtals gjorde två kåserier i veckan — han åstadkom mellan tre och fyra tusen — kunde man inte begära originalitet i varje stycke.

Purre var i början av seklet landets kanske populäraste och säkert mest läste skribent, vilket sammanhängde med hans omfattande abonnemangsservice till rikets landsortstidningar. När hans tredje kåserisamling kom ut 1912, kunde SvD:s recensent konstatera: "Purres harmlösa humor är sedan många år väl inarbetad över hela det icke-stockholmska Sverige genom regelbundet medarbetarskap i en eller ett par tidningar i varje län, vilkas läsare rätta sin tideräkning efter Purrekrönikorna." Hans kåserier var dels lokalt och allmänt händelsebetonade, dels mer tidlösa — lämpliga för senare distribution över landet. Purres borgerliga namn var obekant för de flesta. I sin minnesteckning Revyn om Axel Engdahl skriver han högtidligen "Av Albert Holmkvist". Men efter namnet satte han Purre inom parentes för att förklara vem det var. Han karakteriserade tillika sig själv, då han om den gbgske revymakaren skrev: "Vad som alltid utmärkte Engdahls skämt var dess godmodighet och oförarglighet. Han ägde den lyckliga förmågan, att kunna roa utan att vara elak". Liksom Engdahl skrattade han aldrig själv åt sina kvickheter. Purre var gravallvarlig, när han muntligen kåserade och berättade roliga historier.

Då H tillträdde posten som huvudredaktör för Gbgs-tidningen, GHT-bolagets förmiddagstidning, skrev han som programförklaring, att tidningen skulle hållas i en lätt och ledig stil och vara gladlynt och obesvärad. Och från att ha haft det besvärligt gick GT framåt under hans tid. Samtidigt fortsatte han med veckokåserier i GHT och kåserade i båda bladen, även sedan han återvänt till modertidningen med familjeavdelningen som huvuduppgift. Därtill var han väl skickad genom sin nästan till pedanteri gränsande noggrannhet och den personkännedom han förvärvat, bl a som medlem i diverse ordenssällskap.

Numera var det helt korta bitar GHT och GT ville ha, medan längre kåserier levererades till landsortsbladen. Denna verksamhet fortgick även sedan H 1930 pensionerats. Under 30-talet började dock kundkretsen tunna av, men ända fram på 50-ta-let bidrog han med artiklar, aktuella kåseristumpar, inte minst sonetter i samtliga tre gbgstidningar, där han tidigare verkat. Han medarbetade också flitigt i Smålänningen och skrev regelbundet kåserier i en ny schvungfull stil i Söndagsnisse-Strix från början av 30-talet till 1952, då tidningen upphörde som periodisk publikation. GT hade ett Purrekåseri så sent som hösten 1953, då H fyllde 86 år.

Själv god stilist hade H mycket nöje av språkliga grodor. När han utnyttjade sin samling sådana för en bok, hade han glädjen notera en försäljningssuccé. På fem upplagor under hans livstid följde ytterligare en postum 1962.

Författare

Ferd Lärn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s klippsaml med kåserier böcker), hos F Lärn, Särö.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Halmstadlax och fortepiano. Humoresker och kåserier. Sthlm 1895. 191 s. [Pseud.] — Huller om buller. Humoresker. Sthlm 1901. 262 s. [Pseud.] — Abraka-dabra. Humoresker och kåserier. Göteborg 1912. 154 s. [Pseud; tills med A Engdahl.] — Revyn om Axel Engdahl, en minnesteckning. Sthlm 1922. 198 s, 23 s pl. — Blommor och grodor, fynd på språkets gröna ängar. Göteborg 1934. 214 s. 2. omarb o tillök uppl: Stilblommor och grodor... 1939. 194 s. 3. uppl 1945. 231 s. 4.-5. uppl 1951, 1955. [Ny uppl] 1962. — Otroligt men lögn. Historier från ett stambord. Göteborg 1939. 153 s. [Pseud.] — Pseud: Purre.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lundstedt; PK:s matr 1901; PK:s porträttmatr 1936; Press o pressfolk i v Sverige 1902—1972, redig av E Wengström (1972); J Vretblad, E Petersson o H Janson, Den lilla röa. GT fyller sexti fl9621.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
B Albert Holmkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ferd Lärn), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
B Albert Holmkvist, urn:sbl:13755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ferd Lärn), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se