C Fredrik Holmquist

Född:1857-09-29 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1922-07-13 – Falu Kristine församling, Dalarnas län

Landshövding, Civilminister, Riksdagspolitiker


Band 19 (1971-1973), sida 279.

Meriter

Holmquist, Carl Fredrik, f 29 sept 1857 i Gbg, Domk, d 13 juli 1922 i Falun. Föräldrar: mekanikern Johan Fredrik H o Carolina Charlotta Söderberg. Mogenhetsex vid Sthlms gymnasium 76, inskr vid UU ht 76, hovrättsex där 15 sept 79, eo notarie i Svea hovrätt 19 sept 79, efter tingsmeritering v häradsh 19 dec 84, adjung led av Svea hovrätt 86—90, notarie där 27 mars 88, assessor där 12 dec 90, tf revisionssekr 26 mars 92, expxhef i ED 19 maj 93, tf underståth i Sthlm 1 nov 99, led av styr för Luossavaara—Kiirunavaara ab 17 okt 00—30 sept 02, tf landsh i Kopparbergs län 23 nov 00, ordf i länets hushålln:sällsk 15 dec 00, landsh i samma län 21 jan 01, led av kyrkomötena 03, 08 o 10 (led av kyrkolagsutsk vid samtl), av styr för S Dalarnes järnvägsab 06, ordf i styr för Orsa—Härjedalens järnvägsab 09—18, led av FK 12—20 (led av bankoutsk 12—14 A, jordbruksutsk 14 B —18 A, 19 A, särsk utsk 12, 14 B, 17, 18 B, 19), ordf i hemslöjdskomm 12—17, i komm för instrukt för länsstyr m f 1 17, för kommunal rösträttsreform nov 17—april 18, för lagstifta om församl:rätt juni 18—19, för om-org av hushålln:sällsk:en sept 18—juni 21, för lag om församhstyr jan 19—sept 20, chef för civildep 28 nov 19 - Ogift.

Biografi

Efter en högt förtjänt karriär som hovrättsjurist och expeditionschef i ED blev Fredrik H 1901 landshövding i Kopparbergs län. Han kom där att göra betydelsefulla insatser. Med stor kraft bidrog han till kommunikationsväsendets utveckling i länet, vissa på sin tid angelägna järnvägsanläggningar genomfördes på hans initiativ eller genom hans ingripande — han tillhörde också själv ledningen för ett par järnvägsföretag. Åt Dalarnes skogsvårdsfrågor ägnade han stor uppmärksamhet. Som ordf i länets hushållningssällskap ledde han dess omorganisation i demokratisk riktning till moderna och mera effektiva arbetsformer. Sjukvårdsväsendet hade i honom en ivrig befrämjare, vården av tuberkulöst sjuka ordnades och förbättrades, länslasarettet i Falun utvidgades, nya sjukhusanläggningar på andra orter inom länet kom till stånd. H intresserade sig livligt för folkbildningen; särskilt låg folkhögskolans utveckling honom om hjärtat. Två nya folkhögskolor tillkom, och det var i hög grad H:s förtjänst att statsbidrag 1911 beviljades Brunnsviks folkhögskola, som intog en särställning inom sv folkhögskoleväsen genom sin inriktning på sociala och ekonomiska företeelser, särskilt arbetarrörelsen, och som på flera håll betraktades och motarbetades som en härd för radikal politisk propaganda.

Vid sidan av sin ämbetsgärning hade H åtskilliga offentliga uppdrag, inte minst som ordf i flera kommittéer. Han var 1912—20 ledamot av FK, där han anslöt sig till Liberala samlingspartiet, vars förtroenderåd han tillhörde 1915—19. Liberal i ordets bästa mening med utpräglad social rättfärdighetskänsla stödde H sådana förslag och strävanden, som var ägnade att skapa större rättvisa och jämnare levnadsvillkor i samhället. Han var ansluten till den fraktion inom partiet, som ivrade för totalt rusdrycksförbud. Som ordf i en av regeringen Eden 1917 tillsatt kommitté deltog han i förberedandet av den vid 1918 års urtima riksdag genomförda kommunala rösträttsreform, som betecknats som det demokratiska genombrottet i sv statsliv. Inte utan patos förklarade H i kammardebatten, att han kände sig stolt över att ett nästan enigt utskott — som också han tillhört — kunnat som motto över sitt betänkande i denna fråga sätta "över partierna för fosterlandet". Och han uttalade vid detta tillfälle också sin förvissning om att folket genom denna reform tagit "makten i egen hand". Från civilministern A Schottes avgång i november 1919 intill regeringen Edéns fall i mars 1920 var H civilminister.

Som ledamot av tre kyrkomöten och av dessas kyrkolagsutskott verkade H i liberalt kyrklig anda — "mötets kanske liberalaste man" (G Billing, 1903). Vid 1903 års kyrkomöte väckte han förslag om införande av borgerlig vigsel. Vid 1908 års kyrkomöte framträdde han som anhängare av ett förslag om avskaffande av konfirmationslöftena. Vid 1910 års kyrkomöte slutligen deltog han i en motion om sådan ändring av kyrkolagen att denna bringades i överensstämmelse med det tidigare reformerade prästlöftet och inte gav uttryck för en juridisk bundenhet vid bekännelsen.

H var en varmhjärtad och strängt rättrådig man, representativ i sitt framträdande. I sin beredvillighet att söka avhjälpa missförhållanden drog han sig inte för att gå emot rådande opinion och trotsa inrotade fördomar. Den folkliga läggning, som var utmärkande för honom, gjorde att han lätt kunde komma i kontakt med befolkningens breda lager och förstå deras önskemål och behov. Han blev mycket uppskattad och avhållen om än stundom utsatt för kritik för självrådiga och alltför temperamentspräglade åtgärder.

Författare

Einar Sprinchorn



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Tal vid tingshusinvigningen i Hedemora 30 dec. 1914. [Rubr.] Sthlm [1915]. Pat-fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Anjou; G Billing, An teckn: ar från riksdagar o kyrkomöten 1893—1906 (1928); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet vid 1920-talets början (1954); dens, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); H8D, årg 23, 1922, s 676; kyrkomötets prot jämte bih 1903, 1908 o 1910; Landsstatsmatr 1918 (1918); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1—2 (1952—53); riksdagens prot jämte bih 1912—20; E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); V Spångberg, Från Arvid Posse till Per Albin Hansson (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Fredrik Holmquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13756
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Fredrik Holmquist, urn:sbl:13756, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-05-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se