Walfrid Holst

Född:1897-06-12 – Kristianstads stad, Kristianstads län
Död:1959-02-13 – Skövde församling (R-län), Skaraborgs län

Gymnasielärare


Band 19 (1971-1973), sida 317

Meriter

Holst, Walfrid, f 12 juni 1897 i Kristianstad, d 13 febr 1959 i Skövde. Föräldrar: köpmannen Nils Larsson H o Elna Bengtsson. Studentex vid Kristianstads h a l 21 maj 15, inskr vid LU ht 15, FM där 30 maj 21, eo ämneslär vid Mora kommunala mellanskola läsåret 24—25, FL vid LU 14 dec 29, disp där 26 maj 31, FD där 30 maj 31, vik lektor vid Kalmar h a l läsåret 31—32, provårskurs vid h a l i Lund läsåret 32—33, lektor i modersmålet o hist med samhällslära vid h a l i Eksjö 29 sept 33, i hist med samhällslära o geografi vid h a l i Skövde från 6 juni 41. — LSkS 56. — Ogift.

Biografi

Under sina akademiska studier i historia vid Lunds univ, där Curt och Lauritz Weibull handledde hans utbildning, kom H:s uppmärksamhet tidigt att inriktas på frihetstidens första skeden. Hans omfångsrika och väldokumenterade gradualavhandling, som framlades 1931, bygger på ett vidlyftigt in-och utländskt källmaterial och behandlar Carl Gustaf Tessins ungdom, hans verksamhet på 1720- och 1730-talens riksdagar samt hans diplomattjänstgöring fram till 1742. För en bredare läsekrets utgav H några år senare (1936) en sammanfattande biografi över Tessin som "en grandseigneur från XVIII:de seklet". I motsats till den äldre forskningen, främst representerad av Geijer och Malmström, som sett ganska kritiskt på Tessin som statsman, hade H en avgjort positiv inställning till denne. Tyngdpunkten i avhandlingen ligger i politiskt avseende i H:s undersökning av Tessins roll som sv beskickningschef i Paris 1739—42, där han givetvis beklädde en nyckelposition i hattarnas äventyrliga konjunkturpolitik. Han visar klart, att Tessin ingalunda oreserverat accepterade kanslipresidenten Gyllenborgs och de ledande hattarnas planer på ett krig med Ryssland och att han på intet sätt vilselett sin regering om kardinal Fleurys verkliga ställningstagande i den ömtåliga situation som inträtt — den försiktige kardinalen ansåg inte tidpunkten lämplig för en konflikt med Ryssland. Tessin kan därför, anser H, i motsats till vad som tidigare ofta hävdats inte göras ansvarig för den sv krigsförklaringen 1741. H:s rehabilitering av Tessin såväl i avhandlingen som i biografin övertygar väl inte i allo, men hans framställning har i många avseenden — inte minst på det rent psykologiska planet — givit en trovärdigare bild av denne, än man tidigare ägt.

Den förtrogenhet med 1700-talets historia, som H ådagalagt, föranledde redaktionen för samlingsverket Sveriges historia genom tiderna att ge honom uppdraget att teckna frihetstidens historia. H presterade en stramt koncentrerad översikt i en lättflytande språklig form. Bedömningen av de ledande politikerna är klok och måttfull. H publicerade under 1950-talet regentbiografier över Ulrika Eleonora och Fredrik I. Han hade för dem båda spårat upp ett betydande utländskt arkivmaterial, som hittills föga utnyttjats av forskningen — han besökte för detta ändamål bl a Köpenhamn, Marburg, Dresden, Berlin, Haag, Paris och London — och kunde med hjälp härav ge en detaljerad person- och miljöskildring av högst fängslande art. Någon omvärdering i större skala är det givetvis inte fråga om, även om H ställt sig relativt välvillig till sina objekt. Han har dock aldrig sökt smussla bort något ofördelaktigt i den bild han presenterat. Fredrik I:s många dunkla förehavanden utreds vederbörligen, men H avvisar misstanken, att dåv arvprinsen skulle haft sin hand med i det ödesdigra dödsskottet vid Fredrikstens fästning 30 nov 1718. Den till synes bestickande indiciekedjan är, menar H, för svag för en fällande dom. Han har i sina båda framställningar åstadkommit en i hög grad stimulerande läsning utan att eftersätta kraven på vetenskaplig metod och objektiv bedömning.

Trots en krävande lärartjänst höll H en oavlåtlig kontakt med forskningen. Han var en högt uppburen lärare och vitsordas ha ägt stor förmåga att göra sitt ämne levande och egga sina elever till självständigt tänkande.

Författare

Sven Grauers



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H :s ppr o excerpter i AvskriftssamL RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Carl Gustaf Tessin under rese-, riksdagsmanna- och de tidigare beskickningsåren, ett bidrag till hans ungdomshistoria och politiska biografi. [Akad avh.] Lund 1931. 4: o. XXVII, 454 s [ny tr 463 s], 4 pl-bl. — Hur Carl Gustaf Tessin nödgades börja avyttra sina samlingar, en studie i hans ekonomi och karaktär (Nationalmusei årsbok . . ., N S, årg 4, 1934, Uppsala, s 49—64). — Idé om en fulländad kvinna, en deklaration av Carl Gustaf Tessin med inledning (OoB, 1934, Sthlm, s 190—194). — Carl Gustaf Tessin, överintendenten. Med anledning av Konstakademiens 200-årsdag (ibid, 1935, s 65—72). — Awazu och Wallasis (ibid, 1936, s 350—354). — Carl Gustaf Tessin, en grandseigneur från XVIII:de seklet. Sthlm (tr Upps) 1936. 280 s, 12 pl-bl. — Fredrik av Hessens hemliga giftermål (Scandia, bd 12, 1939, Lund, s 242—250). — Karl XII i Stralsund. Stämningsbilder av ett ögonvittne, generallöjtnanten Conrad von Ranck (OoB, 1939, s 534—538). — Conrad Ranck. Förmedlare av Fredrik I :s och Ulrika Eleonoras äktenskap (Nordisk familjeboks månadskrönika, årg 2, 1939, Sthlm, 4:o, s 553—556). — Friherre Antoine de Hogguer och upptakten till Ludvig XV :s hemliga och privata utrikespolitik (Studier tillägnade Curt Weibull . . ., Göteborg 1946, s 225—251). — Frihetstiden (Sveriges historia genom tiderna, d 3 : Karolinska tiden — frihetstiden — gustavianska tiden, Sthlm 1948, s 241—394). — Fredrik I. Sthlm 1953. 281 s, 12 pl-bl. — Ulrika Eleonora d. y. Karl XII :s syster. Sthlm 1956. 319 s, 13 pl-bl. — Den unge Karl XII, en karakteristik ur Heinsiusarkivet i Haag (KFÅ 1959, Sthlm, s 93—104). — Elisabet av Ryssland, prinsen av Conti och Carl Gustaf Tessin (Annales Academias regias scientiarum Up-saliensis. Kungl. vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 4, 1960, Sthlm (tr Upps), s 53— 69). — Fredrik I (SBL, bd 16, Sthlm 1964— 66, 4:o, s 463—472 [1965]). — Art o rec i dagspressen, isht GHT 1936 o DN 1936— 39.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Gullberg, nekr över H i Redogör för h a 1 i Skövde, läsåret 1958— 59 (1959); Inbjudn till fil drsprom ... [Lund] 30 maj 1931 (1931); O Jägerskiöld, W H f (HT 1959); Lärarmatr (1946).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Walfrid Holst, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2014-09-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13778
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Walfrid Holst, urn:sbl:13778, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2014-09-02.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se