Biografi

von Horn, släkter.

1 Borgaren Klaus vam Horne (levde 1549) i Bremen, vars förmodade samband med en adlig släkt med samma namn i denna stad ej kunnat bevisas, var far till borgaren Hans (Johann) v H (d 1581) i Hamburg. Dennes son Paridon van H (d 1644) blev senast 1597 klädesfabrikant i Amsterdam. Från 1606 var han jämte flera holländare med Abraham Cabiljau (bd 7) i spetsen bland dem som Karl IX lyckats intressera för den nya staden Gbg på Hisingen, o liksom denne bistod han kungen även med lån o förskott för värvningar. Sommaren 1610 var han borgare i Gbg. Sedan denna stad följande år bränts av danskarna, förmedlade han sommaren 1612 proviantering för den sv flottan utanför Danzig (jfr bd 17, s 592). Därefter förde van H till regeringarna i Holland, Belgien o Ostfriesland k brev om värvning m m, o under den följande hösten o vintern köpte han för sv räkning vapen, ammunition o örlogsskepp i Aachen, Köln o Holland. Till följd av freden i Knäred måste han söka få återgång av dessa köp, varvid han ådrog sig utgifter, som den sv regeringen ännu vid hans död ej betalat. Från 1 jan 1613 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 81: 3) drev van H affärer i "kompani" med holländaren Kristian Welshuisen. 1618—23 byggde de i Västervik skepp åt kronan mot arrende till en början av en del av kronouppbörden från denna stad samt av Stegeholms slott med vissa underlydande o 1620—24 även av kronoinkomsterna från Södra o Norra Vedbo samt Östra hd i Småland. Som borgare i Sthlm åtog sig H 1623 att förse den k taffeln med vilt. Han drev också kopparexport. 1623— 27 arrenderade van H o Welshuisen hela rikets stora sjötull, o från 1626 uppbar de lilla tullen o accisen av Hudiksvall o Västervik för import av holländsk sill. 1636 fick van H o gbgsborgaren Mikael Wernle privilegium på en av dem anlagd masugn i Tyresö, Sth, som inom kort flyttades till Lättinge på Ornö, Sth.

Paridon van H:s bror borgaren Dietrich van H (1576—1623) i Amsterdam var far till sthlmsborgaren Johan v H (1607—75), vars son var arkiatern Johan v Hoorn (se nedan). Denne skall enligt en uppgift i litteraturen ha adlats 1719, men detta har ej kunnat verifieras. Hans sonson kapten Carl Axel v H (1739—88) stupade i sjöslaget vid Högland. Han var farfars far till notarien i domänstyrelsen kammarherre Carl Eduard v H (1845—1920) på Möckelsnäs i Stenbrohult, Kron. Eduard v H köpte stora torvmossar i Västergötland o Småland, där han tillverkade bränntorv. 1888 bildade han Stockby ab, som köpte Stockby gård i Danderyd, Sth, av hans hustrus bror ordensbiskopen T F Grafströms (bd 17) sterbhus. Bolagets verksamhet resulterade i tillkomsten av villastaden Stocksund. Söner till honom var kammarherrarna Erik Hebden v H (1873—1929) o Carl Axel v H (1881—1968) på Möckelsnäs. Den senare, som biograferat sin far i boken Möckelsnäs under 65 år 1878—1943 (1943), var far till ombudsmannen vid ab Bofors Torsten v H (f 1916).

Eduard v H:s äldste bror Lorentz Leopold v H (1836—92) deltog i fransk tjänst i kriget i Kina 1860 o i Indokina 1861 o blev i sv tjänst kommendörkapten av första graden 1889. Leopold v H publicerade Officerare o civile tjenstemän kommenderade ombord å örlogsfartyg från Carlskrona station åren 1825—85 (1886). Hans son kabinettskammarherren major Leopold Robert v H (1879—1947) utgav hans biografiska ant:ar om officerare som tjänat vid örlogsflottan, 1—3:2 (1927—34) o Utdrag ur dagboksant:ar ... 1860—61 (1945). Robert v H kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Hjälmarsnäs i Stora Mellösa, Ör. Han var landstingsman 1930—46, rdgm i FK 1937—42 o ordf i Korsnäs sågverks ab från 1942. Han skrev flera böcker om sin släkt. Söner till honom är överintendenten vid Konungens hov Knut v H (f 1907) på Hjälmarsnäs o kanslirådet Carl-Fredrik v H (f 1910). Bror till Robert v H var kapten Axel Gustaf v H (1868—1940). Gustaf v H skrev flera historiska arbeten, bl a en monografi om sin mödernesläkt Rettig (1937), samt skådespel, filmmanuskript, romaner o dikter. Från 1933 var han ordf i Skandinaviska släktstudiesamfundet.

Leopold o Eduard v H:s bror Johan Henning v H (1842—89) deltog i dansk-tyska kriget o tillfångatogs vid Dybböl 1864. Han blev löjtnant 1869 o kammarherre 1877. Genom ingifte i friherrliga släkten Bonde kom Henning v H i besittning av fideikommisset Fållnäs i Sorunda, Sth, som ärvdes av hans son Hans Henning v H (1871—1924), rdgm i FK 1909—11. Syster till denne är författarinnan Brita v H (f 1886). Deras bror ryttmästare Carl Henning v H (1876—1944) var far till den för sin tjänstgöring i FN kände generalmajoren Carl v H (f 1903) o överste Jan v H (f 1907).

2 Se Horn (af Rantzien), s 405.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1610, f 272v, 283, maj —aug 1636, f 339v, tyska RR 1609, f 94, 97, registratur öfver contracter med sv kronan 1613—21, skr till Karl IX från A Cabiljau o Paridon van H, Biographica, bergskoll :s registratur 1643, f lOlv, KK:s arkiv B III al): 1—3, förpantn:ar, vol 61, likv, serie 91—93, Svea hovrätts arkiv E VI a2aa:31:3, 42:8, 52:5, 53:3, 54:10, 57 : 2, 81 : 3, Paridon van H:s brev till Axel Oxenstierna, RA.

H Almquist, Gbgs hist, 1 (1929); AOSB 1:1—3, 2:1, 3, 5, 10 (1888—1900); T Berg, Johan Skytte (1920); B Boethius, Tyresöindustrierna på Maria Sofia De la Gardies tid (Fataburen 1933), s 117; E Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering (1950); Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); E W Dahlgren, Louis De Geer 1587—1652, 1—2 (1923); Frälseg 3 (1947)-4 (korr, RA); H Fröding, Berättelser ur Gbgs äldsta hist (1908); P v Gebhardt, Die altere Genealogie des ... Geschlechts v H (1938); H Gillingstam, Ointrod o onaturaliserad adel (PHT 1964); A H[ammarskjö]ld, Kommendörkapten L L v H (HT 1892, s 75); Robert v H, Ant:ar om ätten v H (1915); dens, Ätten v H från Bremen (1952); K Jonson, Glimtar ur Stocksundskrönikan (Stocksunds kommunala medd :n 45, 1960, s 29 ff); Kalender över ointrod adels fören 1939 (1938), 1970 (1970); KK:s prot 1—3 (1934—41); F Lindberg, Västerviks hist 1275—1718 (1933); Lokalf; N Hj Palmstierna, Carl v H in memoriam (SvD 15 febr 1944); E W Peyron, Axel Gustaf v H (Tidskr i sjöväsendet, 103, 1940, s 672—78); [G Puke,] Lo- rentz Leopold v H (ibid, 55, 1892); E v Rosen, Bogislaus Rosen aus Pommern 1572— 1658 (1938); Schlegel o Klingspor; Slott o herresäten i Sverige. Södermanland, 1 (1968), s 180, 188, Närke. Västmanland (1969), s 120—24; W Smith, Studier i sv tulladministration, 1 (1950), s 72; C Sprinchorn, Om Sveriges förbindelser med Nederländerna .. . till år 1614 (HT 1885), s 145, 157; Sv släktkal 1920—21; H Södersteen, Ätten v H:s urspr (PHT 1926); G Wittrock, Sv handelskompaniet o kopparhandeln under Gustaf II Adolf (1919), s 6; A Åberg, Villastaden Stocksunds hist (Boken om Stocksund, 1963); örnberg, 1.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Horn, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13836, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13836
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Horn, von, släkter, urn:sbl:13836, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.