Meriter

Hägglöf, Richard Robert Theodor, f 6 febr 1865 i Själevad, Vnl, d 4 juni 1933 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: bankdirektören Lars Olof H o Karin Wallin. Mogenhetsex i Härnösand vt 83, inskr vid UU ht 83, jur-fil ex 12 dec 84, JK 9 febr 91, eo notarie vid Svea hovr 13 febr 91, domareförordn 26 juli 92, v häradsh 2 okt 93, VD för ab Skånska handelsbankens kontor i Helsingborg 00—07, led av stadsfullm o drätselkammaren där 02—07, VD för Sv emissionsab 07—15, drev bankirfirman Richard Hägglöf i Sthlm från 30 okt 15, led av styr för bl a Mölnlycke väfveriab 07—15, Krångede ab 08—15 o ab Sv metallverken från 10, ordf i bl a styr för ab Förenade sv tändsticksfabriker 15—19, ab Gerh Arehns mek verkstad från 16, J E Åkerbergs o Hellströms metallab från 19, Skandinaviska jutespinneri- o väfveriab i Oskarström från 22, Linoleumab Forshaga från 28 o Sv remfabriksab från 28.

G 15 maj 93 i Härnösand m Sigrid Ryding, f 14 jan 73 i Sthlm, Hedv El, d 10 jan 32 där, Engelbr, dtr till landsh Bror Tolf Gustaf R o Amalia Matilda Louise af Petersens.

Biografi

Skånska handelsbanken, där Richard H gjorde sin första betydande insats, var nära lierad med den dåvarande Sthlms handelsbank. Dennas chef, Louis Frænckel, tog 1907 initiativ till Sv emissionsab och kallade H till VD där. Bolaget representerade någonting nytt i sv affärsliv; avsikten var att det i nära samarbete med Sthlms handelsbank skulle medverka vid företagsfinansiering, fusioner och grundande av företag på ett mera aktivt sätt än vad som med hänsyn till banklagstiftningen var möjligt för banken själv. Det betydande aktiekapitalet (12 mill kr), var spritt inom banken närstående kretsar, med visst inslag av utländsk storfinans. Till sin död 1911 var Frænckel den verklige ledaren, men han hade en idealisk medarbetare i H.

Under H:s direktörstid gjorde bolaget en viktig insats i den strukturomvandling som då pågick inom sv näringsliv. En av huvudlinjerna i denna var en utveckling mot monopol inom vissa branscher. Åtgärder i denna riktning vidtogs med bolagets hjälp inom brännvinstillverkningen (Reymersholms gamla spritfabriks ab), kopparmanufakturen (Sv metallverken) och efter Frænckels död, kort före den statliga monopoliseringen, också inom tobaksindustrin. 1913 tillkom ab Förenade sv tändsticksfabriker, som 1917 skulle bli den aktiva parten vid grundandet av Sv tändsticksab. En annan huvudlinje gällde elektrifiering och elektrisk industri. Emissionsbolaget gav stöd åt Gullspångs elektrokemiska ab och köpte Krångede ab. Det senare förvärvades billigt, eftersom staten hade vissa anspråk på Krångedeforsarna. Sedan bolagets äganderätt klarlagts, kunde förvärvet efter H:s avgång säljas med betydande vinst. Ytterligare insatser gällde vissa av L M Ericssons utländska dotterföretag och vissa förbindelser både i företagsfinansiering och varuhandel med Latinamerika, vars roll för sv näringsliv vid denna tid börjat bli aktuell på allvar.

De nämnda insatserna genomfördes med framgång men mot en bakgrund av stor försiktighet och med ovilja mot spekulativa risker; de medel man utnyttjade höll sig inom det egna kapitalets ram, och den utdelade vinsten var måttlig. Detta väckte under Frænckels livstid besvikelse på utländskt håll, och under början av första världskriget, då djärvhet och expansionslust blev allt starkare inom affärslivet, blev det svårt att hålla fast vid den ursprungliga linjen. 1915 genomdrev Frænckels efterträdare Carl Frisk, till vilken H också personligen hade ett dåligt förhållande, en förändring som bl a innebar H:s avgång. Frisks politik skulle några år senare få ödesdigra resultat både för Handelsbanken och än mer för Emissionsbolaget, men det bör påpekas att de allvarliga vanskligheterna grundlades först någon tid efter 1915 och att ett större risktagande vid den tiden inte behöver ha varit någonting lättsinnigt eller meningslöst.

H grundade 1915 med finansiellt stöd den första tiden av medlemmar i den Frænckelska kretsen (A Versteegh, H Wicander) en egen bankirfirma, numera Fondkommissionärsfirman Hägglöf kommanditbolag, som snabbt fick en mycket stark ställning och klarade krisåren i början av såväl tjugo- som trettiotalen.

H:s insats vittnar om initiativ och viljekraft, liksom också om förmåga att avvakta och utnyttja det rätta ögonblicket. En viss betänksamhet ingick i hans karaktär, liksom en både i arbete och hemliv demonstrerad myndig patriarkalism. Hemmiljön präglades av starka allmänna intressen och särskilt genom H:s hustru av musik. Under senare år ägnade H mycken tid åt sin egendom Veckelnsberg, Sköldinge, Söd, liksom åt resor. Vid hans begravning bars kistan av sju söner.

Författare

Karl-Gustaf Hildebrand

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Är emissionsverksamhet möjlig eller önskvärd? ([Omsl:] Affärsvärlden. Ekonomisk veckorevy. 1901 4/1 1926. Första kvartseklets festskrift, [Sthlm, tr] Göteborg 1926, 4:o, s 114—117; omtr i Richard Hägg-löf [red K Hägglöf], Sthlm 1965, s 104— 109).

Källor och litteratur

Källor o litt: Matr öfver Svea hofrätts tjenstemän 1885—1899, Svea hovrätts arkiv, RA.

G De Geer, Genombrottstider i Bergslagen (1951); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst. Sv handelsbanken 1871—1955 (1971); K Hägglöf mfl, R H (1965); Sv släktkal 1962.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Richard R T Hägglöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Hildebrand), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13987
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Richard R T Hägglöf, urn:sbl:13987, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Hildebrand), hämtad 2024-04-24.