Meriter

Häggman, Jean, f 1 nov 1888 i Ljusdal, Gävl, d 9 juni 1952 i Helsingborg. Föräldrar: folkskollär Johan Adolf H o Anna Kristina Moberg. Mogenhetsex vid Fjellstedtska skolan i Uppsala vt 09, inskr vid UU 20 sept 09, FK 28 maj 12, FM 29 maj 14, div lärarvikariat o lärartjänster 14—24, FL vid UU 9 april 21, disp 26 maj 22, FD 31 maj 22, lektor i modersmålet o hist vid h a l i Härnösand 28 mars 24, led av domkap där 25—31, av stadsfullm 27—31, ordf i drätselkammaren 29—30, lektor i modersmålet o hist med samhällslära vid hal för gossar i Helsingborg från 22 juli 31, ordf i styr för fyrstadsvalkretsens liberala valkretsförb 34, förste vice ordf där i Folkpartiets valkretsförb 34—44, ordf i Folkpartiets lokalavd i Helsingborg 34—50, tryckfrihetsombud i Malmöhus län från 35, v ordf i Finlandshjälpens lokalavd i Helsingborg från 41, ordf i Norgehjälpens lokalavd där från 42, led av stadsfullm från 42, led o sekr i styr för fören Nordens lokalavd från 43, led av drätselkammaren från 48.

G 1) 16 aug 25 (—34) i Sthlm, Ad Fredr, m ML Anna Margit Ekendahl, f 19 maj 97 där, ibid, d 27 sept 38 där, Klara, dtr till bokhållaren Erik Johan E o Ada Elisabet Hörling; 2) 14 juni 38 i Helsingborg (enl vb för Strängnäs) m lärov:adj Gunhild Kristina Lind, f 22 dec 03 i Visby, dtr till arbetaren Carl Petter Niklas Lindström o Maria Kristina Persson.

Biografi

H inriktade sig på lärarkallet, under studieåren i Uppsala inlett med fleråriga vikariat. Hans avhandling om frihetstidens försvarspolitik till 1727 vann berättigat erkännande, även om bebådad fortsättning uteblev. Till denna ansluter en studie i 1710-talets krigsförvaltning.

H var 1920 andre kurator inom Gästrike-Hälsinge nation, och när det gällde att finansiera och genomföra "Hälsingestämman" i Järvsö utvecklade han "förbluffande organisatoriska och ekonomiska talanger", som förebådar hans kommunalpolitiska bana. I den segslitna frågan om Sten Sture-monumentet i Uppsala var han en drivande kraft inom den 17 :e kommittén i saken, 1923, och skrev på uppdrag monumentstridens historia.

Under sin tid som lektor i Härnösand var H en anlitad högtidstalare och kommunalman. Som liberal stadsfullmäktig främjade han bl a aktuella kulturuppgifter och vann genom mångsidig driftighet och mellanpartiernas utslagsgivande ställning en ledande roll. Stadens busscentral var hans initiativ.

H ivrade för en reformerad, mer på allmän utveckling inriktad historieundervisning. Han skrev en uppmärksammad lärobok i ämnet för folkskolan och deltog i debatter. Med förlaget, Bonniers, vidgades förbindelsen, och 1925 blev H den humanistiske redaktören för dess stora populärvetenskapliga samlingsverk Kunskap. Universitet för alla (1929—30). Själv skrev han där sv och nordisk historia. Uppgiften blev under de intensiva härnösandsåren svårbemästrad och motigheter med försenade medarbetare tillstötte. Än mer upptornade sig författarbekymren kring Bonniers illustrerade världshistoria, planlagd av H och förlaget 1924. Volymerna kom med långa mellanrum, och sedan verket 1944 förts fram till 1789, delvis till 1815, avbröts utgivningen. H skrev själv om reformationstiden och om Ludvig XIV:s tidevarv. Han bidrog även i samlingsverket om sv örlogsflottan (1943) med översikter av frihetstidens och gustavianska tidens yttre politik, och 1944 tillkom åtagandet att i verket om Helsingborgs historia behandla svensktiden, vilket han ej hann slutföra.

Som lektor i Helsingborg från 1931 var H livligt verksam som bl a kursledare i historia. Han medverkade i fortbildningskurser för folkskollärare 1933—34, ledde en universitetscirkel 1938, talade vid historiska och kulturella evenemang, presiderade en tid i stadens föreläsningsförening osv. Han verkade för mellanpartiernas samgående vjd valen 1932, och när folkpartiet i staden organiserades 1934 tillföll ledningen honom. Själv invaldes han 1942 i fullmäktige. Från 1948 tillhörde han drätselkammaren. Hans verksamhet som kommunalman präglades av växande förfarenhet, stor arbetsförmåga och en samarbetsstil, som torde ha gett honom större personligt inflytande än vad partiställningen berättigade till.

Stort intresse nedlade H inom Föreningen Norden. Här hopade sig uppgifterna under krigsåren, då han utom att framträda vid en rad tillfällen gjorde insatser inom den lokala Norgehjälpen och Finlandshjälpen. Inom Läroverkslärarnas riksförbund var H distriktsordf och deputerad samt blev 1951 suppleant i centralstyrelsen.

Författare

Tom Söderberg

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier i frihetstidens försvarspolitik. Ett bidrag till Sveriges inre his- toria 1721—1727. [Akad avh, Uppsala.] Sthlm 1922. 318 s. — Bidrag till den svenska krigsförvaltningens historia under det stora nordiska krigets senare skede (KFÅ 1922, Lund 1923, s 169—205, 2 bil). — Uppsala studentkårs Sten Sture-fråga 1871—1924. Uppsala 1924. 91 s. — Ur historieskrivningens historia (Bonniers illustrerade världshistoria, d 1, Sthlm 1926, 4:o, s 3—32). — Reformationstidens historia (ibid, d 4, 1934, s 301—562). — Ludvig XIV:s tidevarv (ibid, d 5, 1937, s 231—918). — Sveriges historia för folkskolan. Utarb i enlighet med 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor. Under medverkan av E Granath o E Castegren. Sthlm 1926. 299 s, 2 kartor. 2. omarb uppl 1932. 296 s, 2 kartor. 2.-5. tr 1936, 1941, 1945, 1948. — Tiden efter världskriget (Kunskap. Universitet för alla, d 2, Sthlm 1929, 4:o, s 236—252). — Danmarks och Norges historia (ibid, s 253—356). — Sverges historia (ibid, d 3, 1930, s 43—376). — Då Sturemonumentets öde avgjordes. Några erinringar (Hågkomster och livsintryck 19: Bland professorer och studenter, Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra under red av S Thulin, Upps 1938, s 352—359). — Sverige och den nordiska politiken under frihetstiden (Svenska flottans historia. Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggande under Gustav Vasa fram till våra dagar, bd 2, Malmö 1943, 4:o, s 165— 182, 1 pl). — Sveriges yttre politik 1771— 1814 (ibid, s 301—322, 5 pl). — En hälsing-borgsk storborgare från 1600-talet [Bendt Pihlcrona] (Kring Kärnan, utg av Hälsingborgs museiförening, årg 6, 1956, Hälsingborg, s 7—46).

Utgivit: Bonniers illustrerade världshistoria. D 1—6*. Sthlm 1926—44. 1. 1926. VII, 700 s, 3 pl, 3 kartor. 2. 1929. VII, 720 s, 5 pl-bl, 4 kartbl. 3. 1932. VI, 582 s, 1 pl, 1 karta. 4. 1934. VII, 742 s, 5 kartor, 1 pl. 5. 1937. VII, 949 s, 1 pl-bl, 2 kartor, 2 tab. 6. 1944. VII, 900 s. — Kunskap. Universitet för alla. En handbok i vår tids humanistiska och naturvetenskapliga vetande. D 1—5. Sthlm 1929 —30. 4:o. (Tills med Torsten Pehrson.) 1. 1929. 512 s. 2. 1929. 525 s. 3. 1930. 515 s. 4. 1929. VII, 494 s, 2 bil. 5. 1930. VIII, 449 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bonniers förlagsarkiv, saml H, Sthlm.

Art:ar i Västernorrlands Alleh 1926—31 o Helsingborgs Dagbl 1948—52; G Carlsson, rec av H:s akad avh (HT 1925, s 82—95); Gästrike-Hälsinge nation 1646—1946. Min-nesskr . . . (1947); A Jansson, nekr över H (HT 1952, s 358 f); Lärarmatr (1946); Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811 —1961 (1963); nekr över H 10 juni 1952 i Nordv Skånes Tidn:ar-Öresundsposten.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jean Häggman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13988
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jean Häggman, urn:sbl:13988, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2024-04-19.