Jakob Bengtsson Ilkka

Död:1597-01 – Finland (i Österbotten)

Upprorsledare, Länsman


Band 19 (1971-1973), sida 771.

Meriter

Ilkka, Jakob Bengtsson, avrättad jan 1597 i Österbotten, Finland. Storbondeson från IImola, Österbotten. Övertog fädernegården 85, landsköpman 80-talet tom 91, länsman från 86, ryttare 91—92, ledde böndernas upplopp mot ryttarna i slutet av 95, hölls fängslad på Åbo slott nyåret 96, rymde till Österbotten, ledde de upproriska böndernas tåg söderut dec 96.

Biografi

I torde ha idkat köpenskap, innan han övertog fädernegården från fadern. Denne hade varit en av traktens mest burgna bönder, men hans ställning hade försvagats mot slutet av hans liv. I återställde och stärkte emellertid gårdens ekonomi och fortsatte även med köpenskapen, som i Österbotten på grund av bristen på städer hade speciellt gynnsamma förutsättningar. Hans goda förbindelser med häradshövdingen och fogden, för vilken han gjorde leveranser till Reval, förskaffade honom länsmanssysslan. Då behovet av ryttare för ryska kriget började skapa ett skattefritt skikt av bönder, utnyttjade I denna möjlighet genom att göra rusttjänst och tom personligen ta del i flera krigståg. Han erhöll skattefrihet för gården och fick genom att lägga ner sädesodlingen vid en inköpt frostkänslig bigård och där övergå till kreatursavel denna gård ödeförklarad och sålunda skattefri.

Det stora problemet för I:s vidkommande har varit, hur han med dessa antecedentia kom att inta en plats bland ledarna för de med Klas Flemings politik missnöjda bönderna under 1590-talets kris. Som förklarande synpunkter har framförts dels hans lyhördhet som köpman för opinionen bland kunderna och i Sverige, dit handelsförbindelserna gick, dels regeringsmaktens (representerad av Fleming i Åbo) strävan att genom beskattning och beslag komma åt storbönderna-landsköpmännens dubbla förvärvsverksamhet och dels de upproriskas behov av militärt skolade personer.

Uppeggad av hertig Karl vid Söderköpings riksdag, dit han överbragt allmogens klagomål, slog I in på upprorsledarens bana. Under hans ledning fråntogs ryttarna den utspisning de insamlat, vilket för I resulterade i en fängelsevistelse på Åbo slott. Sedan han lyckats rymma, fanns knappast annat val än att fortsätta upproret i större skala. Framträngandet mot söder hade framgång så länge det var fråga om att uppvigla bönderna, men han lyckades inte besegra Flemings skolade militärer och trupper, och dennes propaganda bland I:s folk var effektiv. I:s namn Ilkka förvrängdes till Ilkeä (elak), vilket återspeglas i folkvisans strof "Ilkka ilkeä isäntä" (I, den elaka husbonden), och Fleming lovade amnesti om de upproriska utlämnade sina anförare. Då I märkte, att man köpslog om honom, tog han till flykten. Den skingrade bondehären blev då ett lätt byte för Flemings ryttare, och vid hemkomsten blev I fängslad och avrättad.

I:s bana och öde belyser många drag i utvecklingen i Finland under senare hälften av 1500-talet, vilket gör honom även i detta hänseende till en historiskt intressant gestalt.

Författare

Pentti Renvall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Koskinen, Nuijasota, sen syyt ja tapaukset (3 uppl, 1929, s 303 f; sv övers: Klubbekriget . . ., 1864); J Laurila, Jaakko I (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); A Luukko, Etelä-Pohjanmaan nui-japäälliköt ja heidän paikalliset vastustajansa (Kytösavut, 3, 1947); P Renvall, Jaakko I. Katkeroitunut pienviljelijä vai pohjalamen suurtalonpoika? [J I. Förgrämd småbrukare eller Österbottnisk storbonde] (HAik 1935); rlcns Taakko I fSuomen talonpoikia, 1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jakob Bengtsson Ilkka, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pentti Renvall), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14087
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jakob Bengtsson Ilkka, urn:sbl:14087, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pentti Renvall), hämtad 2024-05-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se