Meriter

Flinck, Magnus, f 13 april 1758 i Knislinge sn (Krist), d 18 april 1814 på Vegeholm, Strövelstorps sn (Krist). Föräldrar: kronolänsm hovsekr Peter F o Karna Månsdtr. Inskr vid Lunds univ 2 okt 1772, disp pro exercitio 11 juni 1774, fil kand där 14 dec s å, disp pro gradu 4 maj 1776, auskultant i Göta hovrätt okt s å, e o kanslist i nedre justitierev 29 april 1779, landssekr:s namn 11 jan 1781, landssekr i Malmöhus län 13 dec 1784, lagmans namn 4 juni 1792, borgm i Landskrona 5 juli 1793, led av rikets ärenders allm beredning 1794–10 nov 1796, häradsh i Åsbo o Bjäre hdr 15 okt 1799, led av kommittén för sv lagens införande i Pommern 26 juli–okt 1806, lagman i Skåne 7 maj 1810, led av fattigvårdskommittén 14 juni s å, led av lagkommittén 14 febr 1811–mars 1814. Inneh från 1802 av Södra Lindveds o Kärrstorps fideikommiss (Malm).

G 1) 21 okt 1787 i Malmö (Caroli) m Mathiana Hegardt, f 3 mars 1771 där (ibid), d 21 sept 1790 där, dtr av handl Gustaf H o Catharina Morsing; 2) 22 april 1797 i Strövelstorp (Krist) m Gunilla Lindros, f 28 aug 1770 i Välinge sn (Malm), d 26 maj 1839 i Ängelholm.

Biografi

Magnus F var en skicklig jurist och duglig ämbetsman, som tidvis även kom att spela en viss politisk roll. Han omtalas sålunda i ett brev från A F Tornérhjelm (9 juni 1811) till excellensen greve L von Engeström vara »känd såsom ett juridico-theoretiskt oracle». Tack vare sin kunnighet och begåvning hade F gjort en för en ofrälse man uppseendeväckande snabb karriär. Vid ej fyllda 23 år var han titulär landssekreterare, tre år senare ordinarie sådan och vid 34 år titulär lagman. Borgmästarposten i Landskrona var blott en tillfällig etapp på vägen, ty F togs av Gustav IV Adolfs förmyndarregering in i rikets ärenders allmänna beredning. Emellertid synes han ha varit alltför nära förbunden med G A Reuterholm, ty då konungen själv tillträtt regeringen i nov 1796, blev en av dennes första åtgärder att genom en under hand given vink avlägsna tre av beredningens ledamöter, bland dem F. Det formella skälet var, att staten ej kunde betungas med deras löner. F återvände nu till posten som borgmästare i Landskrona. Kort därefter – sedan han ingått äktenskap med Gunilla Lindros – bosatte han sig emellertid på Vegeholm, som ägdes av Gunilla Lindros' fostermoder, fröken Wilhelmina Ulrica Cedercrantz, och övertog ledningen av godset.

Av betydelse för F blev den nära kontakt han genom fröken Cedercrantz fick med riksdrotsen, greve G A Trolle-Wachtmeister. Politiskt tillhörde F den mot Gustav IV Adolfs politik oppositionella ämbetsmannagruppen och torde i detta avseende stått riksdrotsen nära. Den uppskattning riksdrotsen hyste för F blev anledningen till att F åter började anlitas för betydelsefulla allmänna uppdrag. När Gustav IV Adolf genomfört sin pommerska statskupp 1806, som bl a innebar att svensk lag skulle införas i konungens tyska stater, tillsattes i juli 1806 en kommitté för att genomse förordnanden och stadgar samt kontrollera översättningen. Till kommittéledamöter förordnades förutom lagmännen Gabriel Poppius och W af Klinteberg även F. Kommitténs arbete påbörjades under riks-drotsens egen ledning i Lund 9 aug 1806. Arbetet, i vilket senare även andra medhjälpare deltog, slutfördes på hösten s å och den tyska översättningen av lagboken förelåg tryckt i början av juni 1807.

F, som på våren 1810 blivit lagman i Skåne, tog i egenskap härav bl a aktiv del i undertryckandet av de oroligheter, som på försommaren 1811 utbröt i Skåne vid utskrivandet av förstärkningsmanskapet. Redan 1810 hade F blivit ledamot av fattigvårdskommittén. I febr 1811 blev han slutligen arbetande ledamot av den då tillsatta nya lagkommittén och erhöll på sin lott att bearbeta och upprätta förslag till utsöknings-och rättegångsbalkarna. År 1813 hade F avslutat sitt arbete med utsökningsbalken. Samtidigt hade emellertid vissa meningsmotsättningar uppstått inom kommittén, varvid F jämte ett par andra ledamöter kom i minoritet. F var i samband härmed benägen att lämna sin ställning som arbetande ledamot men förmåddes efter starka påtryckningar kvarstå. Trots att han sålunda stannade i kommittén till strax före sin död följande vår, hann F dock ej avsluta sitt arbete med en revision av rättegångsbalken.

Författare

Jörgen Weibull

Arkivuppgifter

F :s papper förvaras på Södra Lindved.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: L Dalgren, Sverige o Pommern 1792–1806 (1914), s 131; P Hegardt, Biogr anteckn om släkten Hegardt (1928); P-A Lange, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789–1800 (1940); R Liljedahl, Kansliet från 1789 intill departementalrefor-men (Kungl Maj:ts kanslis hist, 1, 1935), s 313; N E Lovén, Landskrona under sv tiden, 3 (1909), s 19 f; C Sjöström, Skånska nationen. . . (1682–1832) (1897); K Warburg, Johan Gabriel Richert, 1 (1905), s 39, 43, 62; B Wedberg, Gabriel Poppius (1934), s 37 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Flinck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Weibull), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14235
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Flinck, urn:sbl:14235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Weibull), hämtad 2024-04-23.