Meriter

Flintenberg, Johan David, f 3 maj 1762 i Sthlm (Nik), d 13 maj 1819 där (Hedv El). Föräldrar: kryddkrämaren Jöns F o Margaretha Biuur. Inskr vid Uppsala univ 8 okt 1777, disp pro exercitio 1784, pro gradu 1785, fil mag där 17 juni s å, doc i lärdomshist vid Uppsala univ 17 maj 1786, e o amanuens vid UUB 1787, ord 20 okt 1790, sekr vid k museet i Sthlm 16 okt 1792, riksantikvarie, garde des médailles o sekr i VHAA 7 dec 1793, avsked på egen begäran (på grund av sjuklighet) 29 mars 1795, bokhandl i Sthlm 1800–05, rektor vid Sthlms trivialskola 3 aug 1805, prästv 22 april 1809. LVHAA 1793 (pres 1802, 1807, 1817).

G 8 nov 1795 i Tierps sn (Upps) m Anna Cecilia (Ann-Cilia) Almquist, f 6 nov 1763 i Gävle, d 7 nov 1829 i Uppsala, dtr till professorn o prosten Eric Jonas A o Hedvig Cecilia Bergman.

Biografi

F disputerade i Uppsala under E M Fant på en avhandling om södra Hälsingland, till vilken han 1782–85 insamlat ett stort material, och erhöll 1786 docentur i lärdomshistoria. Han ingick även vid universitetsbiblioteket och blev ordinarie amanuens 1790. Han hade emellertid redan 1787 vunnit Vitterhetsakademins stora pris, som överlämnades på högtidsdagen s å, för en »Afhandling om Hansestädernas handel med Sverige» (tr 1791). Detta var den första egentliga utredning av hanseaternas förhållande till Sverige som gjorts på svenska och bedömes av en modern hansaforskare som förvånansvärt obunden och riktig (Kumlien, s 37 f). Utan tillgång till numera tryckt källmaterial har han behandlat ämnet historiskt och tagit avstånd från den enbart negativa, av Vasarnas historieskrivning påverkade uppfattningen av förhållandet mellan Sverige och hanseaterna.

F flyttade snart till Sthlm, där han först uppmärksammades av C Fr Fredenheim, som lät utnämna honom till sekreterare vid k museet hösten 1792, med protokollssekreterares rang men utan lön. Museet var inrymt i jordvåningen av k slottets åt Logården liggande biblioteksflygel, i vilken även k biblioteket samt Svenska akademin och Vitterhetsakademin var inrymda. Då Fredenheim febr 1793 invaldes i den senare och G J Adlerbeth tröttnat på sekretariatet i Vitterhetsakademin, har tydligen de båda herrarna gemensamt planerat, hur det skulle ordnas med efterträdare åt Adlerbeth. Denne vände sig till den mäktige G A Reuterholm och föreslog, att k sekreteraren F, som på senare tid »mest uppehållit sig i Stockholm, där han äger en skälig förmögenhet», skulle mot lösen få efterträda honom. Adlerbeth fick avsked 7 dec och F erhöll fullmakt som hans efterträdare. F skulle vara antikvarie och sekreterare och tillika garde des médailles, vilken befattning dock överflyttades till k museet under dess intendents, d v s Fredenheims, överinseende. Då F avlade sin ämbetsed 17 jan 1794 angavs, att han hade förste expeditionssekreterares rang, under vilken titel han i allmänhet uppträder.

Utnämningen var rätt uppseendeväckande och innebar en »tydlig degradation av akademien» (Schück, 6, s 422). F:s ämbetstid blev emellertid kort. Redan vid sammanträdet 2 jan 1795 var Olof Sundel förordnad till protokollförare, emedan F för »mellankommande sjukdom» blivit hindrad att bevista akademins sammanträden. Sjukdomen betecknas som långvarig och redan i mars s å erhöll F begärt avsked. Han fick dock kvarstå som ledamot. Själv angav F, som tillfrisknade först 1799, sjukdomen som »en svår kropps- och sinnessjukdom» (Schück, 7, s 8).

F anges av C C Gjörwell 1792 som flitig gäst i hans hus. Han var stor bokvän och samlade med tiden ett bibliotek med många sällsynta svecana. Det bästa häri var tydligen förvärvat genom köp i maj 1794, då Gjörwell till F sålde av C G Warmholtz' rika samling smärre tryck och handlingar till Sveriges historia 1719–66 m m (Bring, s 68, 70 ff). I mitten av sept 1794 köpte F ytterligare genom Gjörwell den Warmholtzska handskriftssamlingen. Av kanslikollegiet erhöll han 10 juni 1800 tillstånd att få inrätta ett lånebibliotek och att idka bokhandel med både in- och utländska böcker. F öppnade också i »Celsingska huset» vid Gustav Adolfs torg en bokhandel, kombinerad med lånebibliotek (kopparstick hos Wiberg, Musikh). Han realiserade emellertid sitt lager redan 1801–03 och upphörde 1803 med sin bokhandel (katalog över biblioteket tr i 7 häften 1800–01). Orolig till sin natur sökte han 1803 ett lektorat i Gävle, som han inte fick. I stället blev han 1805 efter den lärde J Murberg rektor för trivialskolan i Sthlm men blev tjänstfri 1810. F var aktivt verksam inom Evangeliska Sällskapet i Sthlm.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Brev från F i KB, bl a till G C Gjörwell (8 st, 1785–1810), samt till C G v Brinkman på Trolle-Ljungby. Brev och manuskript i UUB o VHAA samt J D F:s samlingar om Hälsingland (6 vol) i Hälsinglands museum, Hudiksvall.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio historica de territorio australi Helsingia;. [Preses E. M. Fant] P. 1—2. Upsaliae 1784–85. (2), 73 s.; 1 tab.; (2), 48 s., 1 tab. – övr. akad. avh. se Marklin, 1:1. — Af handling om Hanse-städernas handel med Sverige, de förbund de med detta rike ingått, den värkan deras magt och hug att blanda sig i rikets företaganden haft på dess öden, och när denna värkan al-deles uphört (VHAAH, D. 2, Sthlm 1791, s. 324–410). – A.B.C.bok. [Tillägnad kronprinsen o. prinsessan Sophia Vilhelmina.] Sthlm 1802. (6), 144 s., 1 pl. [Föret.] – Anwisning att lära barn stafwa och läsa. Sthlm 1803. 96 s. – ABCbok i latinska språket. Sthlm 1804. 93 s. – Försök till första undervisningen i tyska språket. D. 1. Sthlm 1805. 127 s. – Tabeller innehållande de första begreppen af grammatikan för begynnare. Sthlm 1807. 4 pl. Tv.-fol. [Anon.] 2. uppl. 1826. [Sign.] – Anmärkningar om utländske specerier, nyttjade i Sverige uti 16 seklet (VHÄAH, D. 8, Sthlm 1808, s. 96v131). – Försök till första undervisningen i fransyska språket. St. 1*. Sthlm 1808. 94 s. 2. uppl. 1817. 77 s. 3. uppl. 1821. – Exempel, som synas ådagalägga någon skiljagtighet i bruket af imper-fectum och aoristus secundus activi uti grekiska språket; till upplysning af de i Journal för litteratur N:o 88, 89 införde erinringar. [Rubr.] Sthlm 1810. 16 s. [Undert.]

Utgivit: Magazin för literaturen, historien och stats-kunskapen. H. 1*. Sthlm 1798. 151 s. [Anon.]

Översatt: C. v. Dalberg, Om förhållandet emellan moral och statskonst. En föreläsning . . . 1786. Sthlm 1800. 30 s. — M. Ehlers, Om en sedelbanks verkan på samhällets väl. Sthlm 1800. 36 s. [övers. o. sammandrag.] – D. H. Hegewisch, Anmärkningar rörande almänna begreppet om penningar. Sthlm 1800. 47 s. [Förkortad övers.] – J. F. Zöllner, Om menniskoslägtets ursprung. Sthlm 1801. (2), 168 s. – Christendomens och läkarekonstens förtroliga möte vid sjuksängen. [Rubr.; förtitel:] Åt minnet af en älskad svåger, medicinä professoren doctor Johan Kraak. Sthlm 1810. 15 s. [Föret.] (Evangeliska säll-sk. Skrifter. Nr. 10). [Ngt utökad uppl. utan förtit. s. å.:] 12 s. 2. uppl. 1811. 4 [!] uppl. 1818. 5. uppl. 1835.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppteckn i ser Präster o judar, nr 1819/348, SSA. – E Aber, Äldre lånebibi i Sthlm och deras exlibris (Sv exlibris-fören:s årsbok 1959) s 37 ff; N Ahnlund. Gästrike-Hälsinge nation 1646–1946 (Minnesskr, utg med anledn av nationens trehundraårsjubileum, 1947), s 20; C Annerstedt, UU:s hist, 3:2 (1914), s 133 f, 356, 362; S E Bring, G G Warmholtz' o Louis De Geers bibliotek på Christineholm (1941); C M Carlander, Sv bibi o exlibris, 1 (2:a uppl 1904), s 61, 365 f; [C C Gjörwell], Brefväxling, 4 (1806), s 141 f; V Gödel, I k slottets biblioteksflygel (1927); dens, Riksantikvarieämbetet (1930), s 192 ff; B Hildebrand, Matrikel över ledamöter av K Vitterhetsakad o VHAA 1753–1953 (1953); A Hånell, Anteckn:r om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935), s 79; Journal under en resa genom Gästrikland, Hälsingland o Härjedalen till Röros kopparverk i Norge ... år 1796 av Anton Swab o G M Robsahm, utg av H Richter (1940); Kj Kumlien, Sverige o hanseaterna (VHAAH 86, 1953), s 19, 37 f; T Ribbner, De sv traktatsällskapen 1808—1856 (1957); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 127; dens, VHAA, dess förhist o hist, 6–7 (1943); A Wiberg, Johan Carl Höjer (1942); dens, Den sv musikhandelns hist (1955), s 109.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan David Flintenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14240, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14240
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan David Flintenberg, urn:sbl:14240, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-26.