Jacopo G B Foroni

Född:1825-07-25 – Italien (i Valeggio, by i provinsen Verona)
Död:1858-09-08 – Stockholms katolska församling, Stockholms län

Kompositör, Kapellmästare


Band 16 (1964-1966), sida 291

Meriter

Foroni, Jacopo Giovanni Battista, f 25 juli 1825 i Valeggio, by i provinsen Verona, Italien, d 8 sept 1858 i Sthlm (Katolska förs; begr på katolska kyrkogården vid Haga). Fader: kapellmästaren o tonsättaren Domenico F. Studerade juridik o matematik, skall som ingenjörofficer ha deltagit i den italienska frihetskampen, musikstudier för fadern

o Alberto Mazzucato i Milano, kapellmästare vid en turnerande teatertrupp i Holland, Belgien, Frankrike o Spanien, kapellmästare i Sthlm för ett italienskt operasällskap 1849, hovkapellmästare vid K teatern 1 okt s å, tillika förman för sångscenen 1 juli 1850. Tonsättare. LMA 1849, RVO 1854. — Ogift.

Biografi

Redan 1848 framträdde Jacopo F i Milano med sin första opera, »Margherita», som vann en anmärkningsvärd framgång. Tillsammans med Vincenzo Gallis operasällskap kom F sommaren s å till Sthlm. Som truppens kapellmästare komponerade han operan »Cristina di Svezia», presenterad på Mindre teatern 1849. Han väckte sådan uppmärksamhet, att han vid 24 års ålder utsågs till Johan Fredrik Berwalds efterträdare som hovkapellmästare vid K teatern. Med avbrott för några besök i Italien, där han ledde framföranden av sina operor »Cristina di Svezia» (i Trieste 1850) och »I Gladiatori» (i Milano 1851), var han till sin plötsliga död i kolera verksam i Sthlm som en högt uppskattad dirigent, pianist och tonsättare.

F:s samtida August Blanche har karakteriserat F på följande sätt: »När för tio år sedan det italienska operasällskapet, under signor Gallis ledning, gav sina representationer å Mindre teatern, fästes publikens uppmärksamhet vid den som då anförde orkestern. Det var en helt ung man, nästan en yngling, med korpsvart hår, korpsvarta mustascher och skägg, något bleka men ädla anletsdrag, stora svarta strålande ögon, en fullständig italiensk typ med hela dess sprittande liv, blixtsnabba intelligens och starka passioner . . . Häftig och brusande i början blev han snart sina lugna kapellisters bästa vän, liksom han redan förut var andras. Få främlingar, om ens någon, hade under så kort tid vunnit så många vänner som han, väninnor icke minst, ty han kunde vara förledande, förtjusande, oemotståndlig, när han ville, och han ville det nästan jämt».

Dirigenten F präglades av lidelse och precision. För hovkapellet innebar hans ledarskap en uppryckning och en period av imponerande aktivitet. Han kom därvid att spela samma inspirerade och inspirerande roll som en annan utlänning, Edouard Du Puy, i seklets början. Bland operor F introducerade i Sthlm märks Bellinis »Puritanerna» (1851), Verdis »Macbeth» (1852), Rossinis »Wilhelm Tell» (1856) och Webers »Oberon» (1858). Vid hovkapellets konserter dirigerade han ofta Beethovens symfonier. Bland verk som under hans ledning fick sitt första framförande i Sthlm märks Schumanns B-dursymfoni (1853) och Men-delssohns oratorium »Elias» (1854). Ett stort framsteg var att symfonierna nu spelades i sin helhet och med satserna i en följd. Som skicklig pianist framträdde han gärna i verk av Beethoven och Chopin.

F:s åligganden som hovkapellmästare inneslöt, att han skulle komponera officiell festmusik och musikinlägg i skådespel. Detta medförde, att han inte fick mycket tid över för mer seriöst komponerande. Av hans ändå mångskiftande produktion under 1850-talet bör bland instrumentalverken särskilt framhållas konsertuvertyrer, av vilka de i c-moll och e-moll väckte stark genklang när de framfördes vid världsutställningen i Paris 1878 och den i c-moll ännu spelas. Men hans namn är för eftervärlden främst förknippat med enaktaren, buffaoperetten »Advokaten Pathelin», som gavs av K teatern senast 1940. Rollerna skrevs för bestämda artister — det koloraturfyllda kvinnliga huvudpartiet för Louise Michaeli. Verket hade premiär på K teatern 4 dec 1858, några månader efter F:s död.

Vad samtiden gärna framhöll hos F:s musik var den ovanligt drivna tekniken som bl a visade sig i en effektfull orkestrering. Hans musik är melodiskt inte påfallande italiensk och avslöjar ingen särpräglad personlighet, men den förenar på ett charmerande sätt italiensk klassicism och tysk romantik (bl a impulser från Mendelssohn), elegant form, frisk harmonik och fin dramatisk intuition.

Författare

Åke Brandel



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift: [Allt i MAB.] Scenisk musik m. m. [i partitur och stämmor]: Musik till skådespelen Foualdés (Du-peuty och Grangé, 1849), Grefve Saint Hé-léne (Desnoyer och Nus, 1849), En folkfest i Dalarne (S. G. Schyberg, 1851), Sullivan (Mélesville, 1853), Berthas piano (Barriére och Lorin, 1855), Jag äter middag hos min mor (Decourcelle och Thiboust, 1857), Ve-teranerne (J. Jolin, 1857), Ett hemkomstöl (J. Jolin, 1857), Vid Wirta bro (E. O. von Knorring, 1858), Den Lifegna (Wolfsohn, 1858); Nationaldivertissement [med Triumfmarsch] i anledning av kronprins Karls för-mälning (1850); Prolog i anledning av av-täckningen av Karl XIV Johans staty i Stockholm (C. W. Bottiger, 1854); se även ne- dan. — Kammarmusik: Un essai, stråkkvartett d-moll [stämmor]. — För kör: Mässor; Ave Maria för 5 soloröster [partitur och stämmor]. — För röst och piano: Andante pasto-rale. — Orkestrering bl. a. av Grétrys Richard Lejonhjerta [partitur och stämmor] (1857).

Kompositioner i tryck: Scenisk musik: De 3 operorna Margherita (C. Ciacchetti, uppf. i Milano 1848), Cristina [Regina] di Svezia (G. G. Casanova, uppf. Mindre teatern, Sthlm, 1849, handskr. partitur i MAB) och I Gladiatori (G. Peruzzini, uppf. Milano 1851), alla i klaverutdrag tr. Milano; buf-faoperetten Advokaten Pathelin (A. de Leu-ven och J. A. F. Langlé, uppf. Sthlm 1858, handskr. partitur i MAB), klaverutdrag tr. Sthlm. — Verk för orkester: Uvertyrer nr 1 c-moll, nr 2 e-moll och nr 3 A-dur, partitur tr. Milano. — För piano: Reminiscenze per pianoforte dei Masnadieri di Verdi, op. 5, tr. Milano; Ricordanze degli Orazi e Guriazi di Mercadante, Capriccio brillante, op. 6, tr. Milano; Etude mélodique, tr. Sthlm; Rialto-polka, tr. Sthlm; Sogno malinconico, studio, tr. Milano. — Arrangemang: Advokaten Pathelin, tr. Sthlm; Vals och polka över melodier ur Advokaten Pathelin, tr. Sthlm; Triumfmarsch (för piano 2 och 4 händer), tr. Sthlm; Uvertyrer nr 1—3 (för piano 4 händer, nr 1 även för piano 2 händer), tr. Milano. — För kör: Snart spännes öfver iand och sjö, tr. Sthlm (i Odinslund och Lundagård). — För röst och piano (orgel): Offertorio (»Terra tremuit»), tr. Sthlm; Tre ro-manze (La lontananza, Il desiderio, L'ame du Purgatoire), tr. Milano; LTtaliana. Grido di guerra, tr. Milano; Sånger (och körer) ui Veteranerne, tr. Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Blanche, Minnesbildel (1872); J M Crusenstolpe, [nekr i] Svea, 15, 1859; F A Dahlgren, Antecknrr om Sthlms theatrar (1866); Gazzetta Musicale di Milano 1884, nr 43—44; A Lindgren, Svenske hofkapellmästare 1782—1882 (1882); T Nor-lind o E Trobäck, K hovkapellets hist 1526— 1926 (1926); SMoK 2 (1944).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacopo G B Foroni, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14331, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Brandel), hämtad 2014-11-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14331
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacopo G B Foroni, urn:sbl:14331, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Brandel), hämtad 2014-11-24.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se