Meriter

Forsgren, Olof, f 30 jan 1774 i Älvkarleby (Upps), d 26 okt 1862 på Grängshammars bruk, Silvberg (Kopp). Föräldrar: byggmästaren Olof F o Catharina Melstadia. Bokhållare hos J af Nordin vid Forsbacka bruk, Valbo (Gävleb) 1794–1803, inspektor vid Klosters bruk, Husby (Kopp) nov 1803–mars 1804, åter i af Nordins tjänst 1804–11, fältbokhållare för trupperna i Falun 3 april 1808, övertog s å arrendet av sin svärfader N F Dufwas egendom Hovgården i St Tuna (Kopp), konstruerade o byggde konung Karl XIII:s bro över Dalälven vid Älvkarleby 1814–16, löjtn mekanikus 9 jan 1816, disp för o deläg i Grängshammars bruk med Ulvshyttan, Silvberg (Kopp) 1 nov 1816–1855, kapten mekanikus 9 mars 1824, uppförde den första fasta bron vid Stocksund 1824–25.

G 7 jan 1808 på Hovgården i St Tuna (Kopp) m Eva Christina Dufwa, f 3 nov 1778 där, d 13 jan 1850 på Grängshammar i Silvberg (Kopp), dtr till v häradsh Nils Fromhold D o Anna Fontelia.

Biografi

Olof F berättar i sin självbiografi, att han redan när han gick i bruksskolan vid Ön i Älvkarleby brukade göra mekaniska modeller av olika slag. Bl a gjorde han en modell av stångjärnshammaren vid Öns bruk, som sedan köptes av brukspatron Thomas Tottie. Han förfärdigade också ett ur och en avvägningstub och övade sig i lantmäteri och geometri. Då F 1794 fått i uppdrag att bygga en dammanläggning hos landshövdingen frih J af Nordin på Forsbacka bruk i Gästrikland, lyckades han så väl, att han antogs till bruksbokhållare där. Åren 1798–1800 fick han göra studieresor till flera järnbruk i Uppland och Södermanland samt till Eskilstuna och Vedevåg, Älvdalens porfyrverk och Falu gruva. Han besåg 1800 även Trollhätte kanal. Under sina tio år vid Forsbacka uppförde F många bruksbyggnader och gjorde ritningar, bl a till den stora reparationen och ombyggnaden av Forsbacka herrgård, till Nordins herrgård Åby samt till en ny stångjärnssmedja 1800 på Högbo bruk hos sedermera översten T Nordenadler, Nordins svärson. På landshövding af Nordins rekommendation fick F 27 febr 1802 Jernkontorets stipendium för sex år. F inrättade nu bl a blåsmaskiner vid Larsbo och Stjernsunds bruk och en kvarn vid Mackmyra bruk. Sommaren 1803 ledde han strömrensning av Dalälven i Nås för kronans räkning med biträde av 150 soldater.

På en middag hos grosshandlare Pehr Ennes i Gävle förklarade F, att han kunde bygga en bro över Dalälven vid Älvkarleby och att det enda som fattades honom var pengar. Ennes sade sig då vilja skaffa dessa, varpå F började förbereda projektet. F hade emellertid många järn i elden. Under 1813 byggde han t ex en stångjärnssmedja vid Limå och ombyggde Domnarvets finbladiga sågverk i St Tuna. Strax före julen 1813 sände Ennes till F överintendentsämbetets av konungen fastställda ritning till bron vid Älvkarleby. F uppvisade, att denna var oanvändbar. Han uppgjorde själv ett bättre förslag, som godkändes till utförande 8 mars 1814.

Arbetet med Älvkarlebybron, den s k konung Karl XIII:s bro, var helt färdigt 23 okt 1816. Därmed hade Gävle och Norrland för första gången fått tryggad landsvägsförbindelse med Sthlm och Sydsverige. Sitt arvode, 2 000 rdr riksgälds, fick F av Ennes. Bron utmärker sig genom en djärv konstruktion med vacker arkitektur i empirestil. Den är utförd av trä på stenpelare.

Medan brobygget pågick underhandlade F om inköp av Grängshammars bruk med Ulfshyttan i Dalarna, som ägdes av ryttmästare C Silfverstråle. Då han inte hade något större kapital, behövde han en kapitalstark bolagsman. Han fann en sådan i G F Wirsén som satsade 5/9. F och lagman Noréus skulle svara för 4/9 och F bli disponent. Den 1 nov 1816 övertog de nya ägarna Grängs-hammar. F införde 1846 lancashiresmidet där och deltog 1855 vid 81 års ålder i anläggandet av Smedjebackens valsverk. – F:s och hans makas porträtt, målade av R W Ekman, finns i Nordiska museet.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

22 brev 1797–1822 från F till J af Nordin o 18 brev 1822–31 från F till brukspatron I G Clason d y på Furudal i UUB, 3 brev 1820–25 till G F Wirsén i RA. En betydande samling ritningar av F i Tekn mus, Sthlm, o några i Forsbacka bruks arkiv.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Berättelser om min lefnad. Manuskript från år 1851. Nytr. m. reg. [Sthlm] 1945. [Duplic.] 67 bl., 2 portr.

Källor och litteratur

Källor o litt: Anteckn.r om släkten Dufwa, prof B Hildebrands sterbhus. – T Althin, Vattenbyggnadsbyrån 1897–1947 (1947);H Beskow, Bruksherrgårdar i Gästrikland (Nord mus:s handl 47, 1954); B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 3: 1–2 (1955); Boken om Stocksund (1963), s 78–80; S Rönnow, Sv teknik o industri i konsten (1943); C S[ahlin], Grängshammars o Ulfshyttans bruksegendomar (1904); A N Sanden, Älvkarleby (1923); SKL; SMoK; S Solders, Älvdalens sns hist, 2 (1939), 6:2 (1963); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); S Wallin, O F, bruksmannen o brobyggaren (Sv kulturbilder, N F. bd 6, del 11–12, 1935. s 9–40).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Forsgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14356
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Forsgren, urn:sbl:14356, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.