Henric Fougt

Född:1720-02-20 – Lövångers församling, Västerbottens län
Död:1782-12-01 – 

Boktryckare


Band 16 (1964-1966), sida 399

Meriter

Fougt, Henric, f 20 febr 1720 i Lövånger (Vb), d 1 dec 1782 i Sthlm (Riddarh). Föräldrar: prosten Abraham F o Christina Eurenia Höjer. Inskr vid Uppsala univ 26 sept 1734, erhöll akademiskt testimonium 1 sept 1742, auskultant i bergskoll 28 febr 1743, eo kanslist där 11 sept 1744, eo notarie 18 april 1746, relationsskrivare 14 juni s å, förste kanslist 11 maj 1748, notarie 7 juni 1751, protonotarie 23 okt 1758, sekr i bergskoll 31 jan 1760, avsked 12 nov 1766, k priv för 25 år på musiktryckeri i Sthlm 9 mars 1764, musiktryckare o musikförlaggare i London 1767—70, erhöll av sin svärfar 3/4 av Grefingska boktryckeriet i Sthlm 1771 o drev det under eget namn från 1772, priv på tryckning av allt det, som av K M:t o de publika verken offentliggjordes, 11 maj 1773. RVO 1774.

G 22 aug 1762 i Sthlm (Riddarh) m Elsa Momma, f 14 (enl 1815 års tax:l) eller 25 (enl dödb) dec 1744 i Sthlm (enl Kärnbo husförhörsl), d 19 juni 1826 i Kärnbo (Söd), dtr till bankokommissarien, k boktryckaren Peter M o Anna Margareta von Bragner.

Biografi

F gjorde sig tidigast känd som respondent på Linnés dissertation »Corallia baltica» 1745. I denna har han utfört 27 teckningar av silurkorallernas byggnad, vilka kom att spela en roll i paleontologins historia. År 1753 publicerade han den första svenska läroboken i välskrivning, »Anvisning til skrifkonsten». Provexemplar av denna översändes följande år av kanslikollegiet till konsistorierna, som uppmanades sörja för att den kom till användning i skolorna. Den synes ha haft en viss betydelse för den kalligrafiska undervisningen under de följande decennierna men kom ur bruk mot seklets slut, då man i stället började använda engelska förskrifter. Denna lyckade utgivningsverksamhet gav inspiration till fortsättning, särskilt som F 1762 blev måg till den kände boktryckaren Peter Momma.

Sedan F lyckats efterbilda sachsaren J G I Breitkopfs metod att framställa gjutna typer i stället för det dyrbara koppartryck, som tidigare använts vid mångfaldigande av nottryck, erhöll han efter en lyckad demonstration inför Vetenskapsakademin trots motstånd från boktryckerisocieteten 1764 K M:ts privilegium för 25 år på musiktryckeri i Sthlm och att jämsides därmed driva vanlig boktryckeriverksamhet. Sedan F:s anhållan om ekonomisk hjälp avslagits av riksdagen 1765—66, reste han sensommaren 1767 med sitt musiktryckeri till England, där han erhöll patent för 14 år på sin tryckningsmetod för musikalier (24 dec s å). Därefter etablerade han sig som musiktryckare och musikförläggare i London och utgav där inalles 82 ettbladstryck.

År 1770 sålde F sitt musiktryckeri till engelsmannen R Falkener och återvände till Sverige, där han 1771 av sin svärfar erhöll de till denne nyligen testamenterade tre fjärdedelarna i L L Grefings tryckeri i Sthlm och 1772 efter svärfaderns död kom i besittning av dennes bruk Harg utanför Nyköping. Hans försäljning av det senare kom att bli annullerad, men bruket var utarrenderat under F:s återstående livstid. Själv koncentrerade han sig på tryckeri- och förlagsverksamhet.

Det Grefingska tryckeriet, som från nov 1770 tryckte de k förordningarna, övertog benämningen K Tryckeriet från aug 1771, sedan F:s svärfars eget tryckeri genom svågern Wilhelm Mommas skuldsättning och landsflykt upphört, och drevs av F i eget namn från början av 1772. Ett försök av J G Lange att konkurrera blev avvisat, och i maj 1773 fick F privilegium att trycka allt, som av K M:t och de publika verken utfärdades (hans boktryckarmärke avbildat hos Klemming o Nordin, s 243). Med större fordringar på kvalitet än svärfadern och med mera kräsen smak genomförde han under de följande åren sina intentioner på stilgjuteriets och boktryckeriets område. Framför allt var det av vikt, att F i Sverige introducerade ett typsnitt efter Englands mest berömde stilskapare, John Baskerville. Det var första gången detta än i dag så viktiga typsnitt begagnades utanför England. Att den gustavianska typografien kom att skilja sig från frihetstidens genom sin vida högre nivå, var F:s förtjänst, och han blev ej endast en utomordentlig representant för den tidigare gustavianska smaken inom bokkonsten utan också dess främste initiativtagare.

Svärfadern hade haft sin betydelse som typograf, inte som förläggare. F övertog emellertid från det Grefingska tryckeriet ett ej obetydligt förlag. En katalog 1771 visar, att han började en i viss mån ny art av bokförsäljning genom s k årsprenumeration. En dylik hade förut förekommit för tidningar och officiellt tryck men utsträcktes nu till allt som utgavs från förlaget. Dylika kataloger utgavs sedan varje år t o m 1785, började åter 1799 och fortsatte ett gott stycke efter 1810. F var en synnerligen nitisk förläggare. De största avdelningarna var teologi och hushållning, men F sökte modernisera det gamla förlaget, bl a med romaner, fru Nordenflychts arbeten och Vitterhetsakademins handlingar. Framför allt utgav han Bellmans »Bacchi Tempel» och »Samling af Sv Skaldestycken» samt många teaterpjäser och samlingsverket »Svenska Theatren» (1778—79) i fem band. Även avdelningen historia var rätt väl företrädd. Genom samarbete med det 1771 stiftade Samfundet Pro Fide et Christianismo kom F att utge dess läroböcker.

Personligen kännetecknades F av en fräckt opportunistisk gåpåaranda med åsidosättande av både takt och hänsyn såsom då han 1766 konkurrerade med sin svärfar om sedeltrycket och därigenom tvang denne att sänka sitt pris samt därefter hos bankofullmäktige anhöll om hedersbelöning för denna insats och om skadestånd för det arbete han förgäves nedlagt. År 1779 anmälde F hos kanslikollegium tryckfel i en upplaga av Sveriges rikes lag, på vilken Peter Hesselberg hade privilegium, och innan utslag fällts, satte F i gång med en egen edition, varefter privilegiet 1781 överflyttades på honom. Sådan var avsigsidan av hans beundransvärda målmedvetenhet och energi.

Efter F:s död 1782 övertogs förlaget av änkan Elsa F, född Momma, som var litterärt bildad. Hon gav förlaget en ännu mer vitter karaktär och utgav Sparrmans »Museum Carlsonianum» och C A Ehrensvärds »Resa till Italien» och »De fria konsters filosofi», samtidigt som hon fortsatte med så inkomstbringande saker som Cajsa Wargs kokbok, Prinsens ABC-bok, Arndts Paradis Lustgård m fl. Hon ingick för bokhandeln 1784 kompaniskap med Carl Ulff, varefter firmanamnet blev Elsa Fougt & Co. Hon drev k boktryckeriet till 1811, då hon anhöll hos K M:t att få det överflyttat på soneri Hemic F d y (1776—1836), vilket beviljades 2 maj 1811. Tryckerirörelsen gick ned under hans tid, men han erhöll jan 1832 prolongation på privilegierna till 1833 års slut, då P A Norstedt & Söner förordnades som k boktryckare. Henric F d y måste göra konkurs. Hans tryckeri inköptes 1835 av P A Norstedt & Söner.

Författare

Bengt Hildebrand Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H F d ä i kanslikoll :s arkiv, RA, i Ericsbergsarkivets autografsaml, till F Sparre i Börstorpssaml, RA, till P Alströmer i UUB. Brev från o till hans änka i KB (bl a 55 brev 1810—18 till boktryckeri- o bokförlagsfirman N M Lindh i Örebro) o i Ericsbergsarkivets autografsaml.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: UUM 2 (1919—23); Sv boklexikon 1700—1829: Riksdagshandl (1961). — JA Almquist, Bergskoll (1909); G Björkbom, Sv musiktryck (Nord boktryckarekonst 1937), s 59 f; S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774—87 (1951); G M Carlander, Sv bibl o ex-libris, 2—4 (2 uppl 1904); E Colliander, Några beslagtagna editioner av Sveriges rikes lag (NTBB 1934), s 69 ff; V Falk, John Baskervilles typsnitt i original o efterbildning (Biblis 1958), s 55; G Ka-leen, Huvuddragen av den sv handelsunder-visn:s hist fram till år 1830 (1952); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); S G Lindberg, John Baskerville o H F (Biblis 1958); H Schuck, Den sv förlagsbokhandelns hist (1923), särsk s 206 f, 308 ff, 438; B W[edberg], Boktryckarstriden om 1734 års lag (SvJT 19, 1934, s 588 f); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), särsk s 61 f, 66, 80, 95 f, 100, 102, 151; dens, Ur det sv musiktryckets hist. H F:s musiktryckeri (Nord boktryckarekonst 1949—50); N G Wollin, Det första sv stilgjuteriet (1943); dens, Industrierna vid Hargs ström (s å); dens, Sv stilgjuteriet (1947); A Vretblad, H F:s engelska musiktryck (Biblis 1958).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henric Fougt, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14410, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2014-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14410
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henric Fougt, urn:sbl:14410, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2014-11-27.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se