Biografi

von Gegerfelt, adlig släkt, härstammande (se Sköldebrevsaml, RA) från den i sv tjänst stupade kaptenen (se Palmskiöld) Per Andersson Geggen. Dennes son Anders Persson Geggen eller Giegg (d 1638 i Stettin av pesten) var löjtnant vid Västgöta-Dals regemente och blev i äktenskap med Eva Stuart (Biographica, RA) far till kaptenen vid Närkes och Värmlands regemente Samuel Gegenfelt (1638–84). Denne adlades 1674 med namnet v G. Modern gifte senare om sig, och den felaktiga uppgiften i ättartavlorna, att hans far varit major, kan bero på att hans styvfar (Västmanlands läns verifir 1668, p 224, KA) hade denna grad.

En av Samuel v G:s sonsöner, löjtnant Carl Samuel v G (1701–48), blev genom sina tre söner stamfar för ättens huvudgrenar, samtliga ännu fortlevande.

A Överste Georg Samuel v G (1742–1810), som deltagit i sjöslagen vid Hogland och Ölands södra udde 1788 och blivit tillfångatagen av ryssarna i det s k Viborgska gatloppet 1790, blev farfar till Herman Georg v G (1817–86). Herman v G tjänstgjorde från 1842 i Göta hovrätt, där han blev hovrättsråd 1869 och var president 1878–83. Som adelsman representerade han sin ätt vid riksdagen 1865–66 (led av expeditionsutsk). Han var ledamot av FK 1867–79 (led av lagutsk 1867–70 o 1873–79, dess ordf 1873 o 1878–79, led av konstitutionsutsk 1871–72). Från 1863 var Herman v G ledamot av Jönköpings läns landsting (ordf 1876–81). Som kommittéledamot deltog han i utarbetande av förslag till stadga angående allmänna underdomstolarna å landet 1867–68 och till förordning om mantalsskrivningars förrättande 1872 samt i utarbetande av betänkande angående patentskydd 1877–78. Han blev 1877 jur hedersdr i Uppsala.

En av hans kusiner var genre- och porträttmålarinnan Anna Charlotta (Lotten) Maria Aurora v G (1834–1915), som i äktenskap med en annan kusin, ångbåtsbefälhavaren i Gbg Georg Adolf v G (1826–87) blev farmor till journalisten John Sixten v G (f 1894, d 1974). Sixten v G publicerade 1920 två diktsamlingar men har framför allt gjort sig känd som propagandist i sovjetrysk radio under andra världskriget (»snuviga Sixten»). Brorson till honom är målaren och skulptören Carl Gunnar v G (f 1926).

B Överste Carl Adolf v G (1744–1808) blev farfar till stadsarkitekten Carl Fredrik Victor v G (G 1), som blev far till bl a landskapsmålaren Wilhelm v G (G 2). Dennes dotter är målarinnan Agnes Cecilia v G (f 1885, d 1971). En av G 1 :s kusiner blev far till överste Carl Eric v G (1867–1956). Eric v G var ledamot av folkhushållningskommissionen 1916–19, chef för arméns intendentsdepartements underhållsbyrå 1917–27 och för arméns tvättanstalt i Sthlm 1927–34 samt ordförande i statens lager- och fryshusstyrelse 1938–48.

C Löjtnant Johan Fredrik v G (1746–1823) blev farfar till Johan Gustaf Magnus v G (1819–79), som blev docent i fysik vid Lunds universitet 1847 och var lektor vid läroverket i Karlstad från 1858. En kusin till honom blev far till journalisten Eric Wilhelm v G (1874–1956). Eric v G var kemigraf vid W Silfversparres nya grafiska ab 1897–1901, förestod Sthlms-Tidningens grafiska anstalt 1904–12 och var från 1917 anställd hos firma Albert Bonnier, där han var redaktör för tidningen Sport 1917–19 och reklamman för Sveriges handelskalender 1919–40. Ända sedan 1895 var han dessutom i olika tidningar verksam som sportjournalist. År 1915 tog han initiativ till bildandet av Sthlms frivilliga motorbåtsflottilj och Sv motorbåtssällskapet. G utgav även en mängd reseskildringar och skrifter rörande segling samt cykel- och motorcykelsport.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Palmskiöld 209, UUB. – H Börjeson, Biogr anteckn:r om örlogsflottans officerare 1700–99 (1942); R Gasparsson, Vårt fattiga liv (1961); Gbgs eskader o örlogsstation 1523–1870 (1949); Intendenturkåren 1880–1930 (1930); P v Möller, 1867 års första kammare (1875); C O Nordensvan, Värmlands reg:s hist (1904); A Noreen, Anteckn:r om K Hallands reg åren 1625–1910 (1911); SKL; SMoK; R Stenbock, Nyare regementshist arbeten (PHT 1912); E Ståhl, Jönk:s landsting genom 100 år (1962), s 33, 44, 318; Sv portr:gall, 25: 1 (1904); G Wijk-mark, PK:s porträttmatr 1952 (1951); Väd 1953; B Åhlén, Sv förf:lex 1900–40, 1 (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gegerfelt, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14693, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14693
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gegerfelt, von, släkt, urn:sbl:14693, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-11.